Nyheter om Demokrati, Ekonomi

Ett år med gula västarna

Är Gula västarna chic eller passé? På söndag hoppas rörelsen fira ett år med megademonstrationer runtom i Frankrike. Demonstrationer som har för vana att sluta våldsamt.

Av Anton Rosén 14 november, 2019

Fröet till gula västarna såddes på sociala medier. Missnöjet över att skatten på drivmedel var på väg att höjas ännu en gång kulminerade i demonstrationer runtom i Frankrike under november förra året.

Listan på sakfrågor växte snabbt och förutom sänkta bränslepriser ställdes även krav på direktdemokrati och minskad invandring. Kärnan i kritiken låg i att den ekonomiska politiken var orättvis och missgynnade “vanligt folk”. Rörelsen placerade sig på höger sida av det ideologiska schackbrädet och under rörelsens storhetstid samlade demonstrationerna hundratusentals människor runt om i Frankrike.

Samtidigt som rörelsen säger sig bestå av “vanligt folk” finns det enligt Expo bevis för att nyfascistiska och högerextrema grupperingar som Groupe Union Défense, Action française och Oeuvre française medverkat vid demonstrationerna och underblåst våldsamheter.

Våldsamma sammanstötningar har varit kännetecknande för protesterna. Hundratals har skadats det senaste året och 11 personer har dött i anslutning till gula västarnas kravaller. En äldre kvinna i Marseille dog efter att en tårgasgranat flög in i hennes lägenhet under en av protesterna.

Macron gav sig ut på en ”stor nationell debatt” för att bemöta demonstranterna. Han åkte kors och tvärs över landet. Från Normandie till Korsika besökte han hundratals rådhusmöten runtom i landet och debatterade med människor som anklagade honom för att vara en ”elitist” och ”president för de rika”.

Rundresan kulminerade i att Macron i april lanserade flera omfattande reformer och när han förra månaden visade upp statens budget för 2020 fanns det med stora skattesänkningar för hushåll och företag, eftergifter åt gula västarnas populistiska krav.

Kostnaderna beräknas öka Frankrikes statsskuld till nästan 100 procent av BNP.

För att kompensera för utgifterna vill Macron se över landets pensionssystem som för närvarande äter upp 14 procent av landets utgifter. Detta har i sin tur bemötts med massiv kritik från landets fackförbund och den femte december planeras stora strejker och demonstrationer.

Samtidigt som han dragit på sig fackförbundens ilska har Macron inte lyckats tygla de gula västarna med sina åtgärder.

Det anordnas fortfarande demonstrationer varje söndag på flera platser i landet. Eftersom den mediala bevakningen försvunnit antar nog många att rörelsen bara är skuggan av vad den en gång var. I stort stämmer detta. Det allmänna stöder har krympt, men ligger enligt marknadsföringsfirman BVA fortfarande på omkring 40 procent av befolkningen.

En anledning till att gula västarna tappat fart beror på att rörelsen saknar en formell organisering, det finns inget sammanhängande ledarskap. Den provinsiella gräsrotsbetoning som gjorde att rörelsen växte sig stor på gatan har på sätt och vis hindrat gula västarna från att växa sig stora som enad politisk front.

Många aktivister inom gula västarna anser att om man utser en tydlig ledare och bygger en formell organisation säljer man rörelsens själ till samma politiska system man kritiserar.

I början av november samlades dock 200 representanter för rörelsen i Montpellier, ett första större försök att skapa någon form av enhetlig organisering.

I Europaparlamentsvalet i maj fick representanter från rörelsen endast stöd från 0.6 procent av väljarkåren men i kommunvalen 2020 kan personer som har ett ursprung i rörelsen nog få fler röster.

Antalet demonstranter som varje vecka drar på sig sina gula västar har också minskat. Samtidigt låg tårgasen tjock för några veckor sedan i Toulouse när omkring 1 000 demonstranter från gula västarna drabbade samman med omkring 300 poliser.

På söndag, 17 november, är det ett år sedan gula västarna anordnade sina första demonstrationer och nu kraftsamlar man för att visa att man fortfarande är en rörelse att räkna med. Organisatörerna räknar med att så många som 280 000 människor kommer demonstrera runtom i landet under söndagen.

De gula västarna har vanligtvis hållit distans till Frankrikes mäktiga fackförbund, men ledande aktörer inom rörelsen har nu föreslagit att man skall gå samman den femte december.

Ironiskt nog verkar det alltså som att Macron fört två av sina meningsmotståndare närmare varandra. Gula västarnas demonstrationer 17 november kommer att indikera på rörelsens framtida betydelse i fransk politik.

**

Toppbild: Patrice Calatayu

Av Anton Rosén