Spänningarna mellan Etiopien och Eritrea ökar efter att Etiopiens regering i ett diplomatiskt brev anklagat Eritrea för militära intrång på etiopiskt territorium och för stöd till väpnade grupper inne i landet.
Av Martin Schibbye 8 februari, 2026
I brevet, daterat den 7 februari 2026, uppger Addis Abeba att eritreanska styrkor under längre tid befunnit sig inne på etiopiskt territorium längs den gemensamma gränsen och att de dessutom gett materiellt stöd till väpnade grupper. Etiopien beskriver utvecklingen som en eskalering och ”öppen aggression”, och kräver att Eritrea omedelbart drar tillbaka sina styrkor.
Eritrea har tidigare avvisat liknande anklagelser och hävdat att de utgör ”false flags” – fabricerade förevändningar för att legitimera en ny konflikt. Inte heller denna gång presenterade Etiopien några bevis eller namn på byar och platser där intrånget ska ha skett.
Eritreanska företrädare hävdar också att landet inte har några territoriella anspråk eller mobiliseringar riktade mot Etiopien och att krigsretoriken i stället drivs från Addis Abeba, bland annat i samband med Etiopiens återkommande krav på tillgång till Röda havet.
Bland de frågor som uttryckligen nämns i brevet finns också ”maritima relationer” och ”Etiopiens tillgång till havet”, där hamnen Assab pekas ut som ett ämne för diskussion. Detta kopplas dock till ett villkor: att Eritrea först respekterar Etiopiens territoriella integritet och upphör med de handlingar som Etiopien beskriver som militärt intrång och stöd till väpnade grupper.
Oron för ett nytt krig om just Assab och havet, kan spåras tillbaka till oktober 2023. Sedan dess har Etiopien drivit på för att återfå tillgången till Röda havet och hävdat att landet gjorde fel när det avstod kontrollen över hamnarna till Eritrea vid tidpunkten för dess självständighet. I det etiopiska parlamentet har president Taye Atske sagt att Röda havet och Nilen är ”stora vattenresurser som är avgörande för vårt lands existens”.
Enligt brevet har eritreanska styrkor under längre tid befunnit sig inne i Etiopien längs den gemensamma gränsen och dessutom genomfört gemensamma militära aktiviteter med rebellgrupper i nordvästra delen av landet. Eritrea har tillbakavisat anklagelserna.
Detta ledde då till en skarp replik från Eritreas informationsminister Yemane Gebremeskel, som till BBC avfärdade retoriken som ”för grov och patetisk för att någon ska köpa iden”. Yemane Gebremeskel tillade att det etiopiska regeringspartiets ”besatthet” av Röda havet och Nilen var ”bisarr och häpnadsväckande enligt alla mått”.
President Isaias Afwerki har samtidigt framhållit att Eritrea inte söker krig men ”vet hur man försvarar landet” om konflikten eskalerar.
Efter det blodiga gränskriget 1998–2000 fastställdes gränserna mellan länderna av en internationell gränskommission, etablerad genom fredsavtalet i Alger. Kommissionens beslut var ”final and binding”, och accepterades av båda länderna. I detta beslut ligger Assab – och hela den omstridda kuststräckan – otvetydigt på eritreansk sida.
Det är därför Etiopiens nuvarande anspråk – och tal om att gränsen är ett ”historiskt misstag” – väcker så starka reaktioner bland eritreaner världen över, oavsett politisk åsikt.
Den grupp som Etiopien nu anklagar Eritrea för att nu samarbeta med är troligtvis TPLF. TPLF är samma parti och armé (TDF) som efter att ha blivit avsatta från makten i Etiopien 2018 slogs mot regeringen i Addis i ett utdraget Tigraykrig, där även Eritrea slogs på Etiopiens sida. De har nu sedan en tid förbättrat sina relationer med Eritrea. TPLF:s partiledare, Debretsion, gratulerade Eritrea på självständighetsdagen i våras och betonade då dessutom att de tillsammans besegrade Derg-regimen i Etiopien – och att de nu gemensamt kan stå emot hotet som kan uppfattas kommer från Addis Abeba.
Den diplomatiska ordväxlingen sker också samtidigt som Eritrea förbereder firandet av 36-årsdagen av Operation Fenkil – offensiven 1990 då eritreanska styrkor erövrade Massawa, en avgörande seger i självständighetskriget mot Etiopien. Firandet planeras i mitten av februari med ceremonier, seminarier och offentliga evenemang.
Att den etiopiska protestnoten sammanfaller med denna symboliskt laddade minnesperiod ger ytterligare politisk tyngd åt den redan ansträngda relationen mellan de två länderna.
Tidigt på måndagen den 9 februari kom ett svar från Eritrea. I uttalandet beskrivs anklagelserna som ”uppenbart falska och fabricerade”. De menar att de är ”häpnadsväckande både till ton och innehåll, liksom vad gäller deras bakomliggande motiv och övergripande syfte”.
Eritreas informationsministerium skriver också att skrivelsen ”utgör ännu en beklaglig handling i ett mönster och en spiral av fientliga kampanjer mot Eritrea som har pågått i mer än två år. Som tidigare understrukits har Eritreas regering ingen aptit på, eller önskan att, delta i meningslösa ordväxlingar som riskerar att hälla bensin på elden och ytterligare förvärra situationen”.
Vill du följa arbetet bakom kulisserna med artiklar och reportage så gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistik.
Toppbild: Arkivbild, Tigray i norra Etiopien.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Stöd oss så att vi kan fortsätta att rapportera från Afrikas horn. Swisha ditt stöd till 123 554 35 41 eller donera.
