Analys om

Eritreansk opposition sluter upp bakom nationen – varnar för etiopiska invasionsplaner

När hotet från Etiopien växer samlas delar av den eritreanska oppositionen bakom landets suveränitet – trots sin hårda kritik mot den egna regimen.

I ett öppet brev uttrycker Washington-grenen av Yiakl-rörelsen stark oro över premiärminister Abiy Ahmeds tal om att ”återta” Eritreas hamnstad Assab.

Brevet är anmärkningsvärt med tanke på att rörelsen Yiakl är en av de tydligaste motståndarna till president Isaias Afwerkis styre. Men när den etiopiska regeringen nu talar öppet om att gränser ska ”korrigeras” och att tillgång till Röda havet är en fråga om nationell ”överlevnad”, väljer delar av oppositionen att tala öppet om Eritreas territoriella integritet.

”Eritreas suveränitet är inte regimens projekt – den är folkets,” skriver Yiakl. ”Vårt folk offrade sina liv i tre decennier för att uppnå självständighet.”

Eritreas självständighet erkändes av både FN och Afrikanska unionen 1993, efter en folkomröstning.

Efter det blodiga gränskriget 1998–2000 fastställdes gränsen igen, av en internationell gränskommission, etablerad genom fredsavtalet i Alger. Kommissionens beslut var ”final and binding”, och accepterades av båda länderna. I detta beslut ligger Assab – och hela den omstridda kuststräckan – otvetydigt på eritreansk sida.

Det är därför Etiopiens nuvarande anspråk – och tal om att gränsen är ett ”historiskt misstag” – väcker så starka reaktioner bland eritreaner världen över, oavsett politisk åsikt.

I brevet från Yiakl understryks att Eritrea aldrig motsatt sig att Etiopien får använda Assab som handelsväg till havet. Tvärtom har landet erbjudit ett avtal om tillgång – precis som flera andra länder har med sina grannar.

Men rätten att använda en hamn är något helt annat än rätten att erövra den och det är därför oppositionens vrede nu riktas rakt mot Addis Abeba:
”Eritrea har erbjudit Etiopien tillgång till hamnen. Men inte rätten att ta den med våld.”

I det öppna brevet beskrivs premiärminister Abiys nya retorik som ”imperial ambition” och gruppen varnar för att den kan leda till ett nytt krig i en region som fortfarande bär ärr efter tidigare konflikter.

I samtal med Blankspot lyfter flera exilaktivister att det är en balansgång för det eritreanska civilsamhället, men att de vill vara tydliga med att även om ”kampen mot diktaturen fortsätter” – så är frågan om landets gränser inte en fråga som kan kompromissas bort.

Den svensk-eritreansk människorättsaktivisten och juristen Vanessa Tsehaye är en av dem som reagerat på Abiy Ahmeds uttalanden. I en video på Instagram uppmanar hon omvärlden att stoppa Abiy Ahmeds krigsplaner och desinformation. 

– Ingen hatar den eritreanska regeringen mer än jag, men i en situation där ett krig håller på att startas måste de som är på väg att starta kriget adresseras, annars slösar vi bort vår tid, säger Vanessa Tsehaye i videon. 

Hon menar också att det inte är en kontroversiell fråga om Assab tillhör Eritrea eller inte – utan ett historiskt faktum och att länderna inte kan riskera ett nytt krig. 

– Det är Abiy Ahmed som hotar med våld, det är han som säger: acceptera våra villkor, eller så förstör vi er. 

Andra eritreanska oppositionsgrupper som den blå rörelsen, Brigade Nhamedu, har ännu inte kommenterat krigsrisken. Frågan om havet är inte ny utan kan spåras tillbaka till oktober 2023, sedan dess har Etiopien drivit på för att återfå tillgången till Röda havet och hävdat att landet gjorde fel när det avstod kontrollen över hamnarna till Eritrea vid tidpunkten för dess självständighet.

I det etiopiska parlamentet sade president Taye Atske Selassie på måndagen att Röda havet och Nilen är ”stora vattenresurser som är avgörande för vårt lands existens”.

Detta ledde till en skarp replik från Eritreas informationsminister Yemane Gebremeskel, som till BBC avfärdade retoriken som ”för grov och patetisk för att någon ska köpa iden”.

Yemane Gebremeskel tillade att det etiopiska regeringspartiets ”besatthet” av Röda havet och Nilen var ”bisarr och häpnadsväckande enligt alla mått”.

Blankspot

Vi behöver ditt bidrag.

Stötta vår journalistik!

Vill du följa arbetet bakom kulisserna med artiklar och reportage så gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistikBlankspot har länge bevakat Eritrea och fler artiklar och reportage kan läsas här. 

Hjälp oss skriva mer om Eritrea!

Stöd oss så att vi kan fortsätta att rapportera från Afrikas horn. Swisha ditt stöd till 123 554 35 41 eller donera.