Nyheter om Demokrati, Qatar, VM2022

Efter protester om uteblivna löner: Qatar deporterar migrantarbetare

I mitten av augusti samlades en grupp migrantarbetare utanför sin arbetsgivares huvudkontor i Doha för att protestera efter att inte ha fått lön på sex månader. Nu har de Qatariska myndigheterna deporterat ett flertal av demonstranterna.

Av Linnea Bergqvist 9 september, 2022

Solen stod högt på himlen ovanför Qatars huvudstad Doha den 14 augusti när en stor grupp människor samlades utanför företaget Bandary International Groups huvudkontor.

Männen som var på plats var alla anställda hos två av företagets dotterbolag och var några av de 2 miljoner migrantarbetare som jobbar i landet.

De flesta från Nepal, Bangladesh, Kenya och Filippinerna. Flera hade även betalat stora avgifter till rekryterare för att få komma till Qatar och arbeta.

Men under de senaste sex månaderna har deras löner uteblivit, trots att deras arbetsgivare gång på gång har lovat att dela ut deras ersättning. För många innebär detta att de inte kan skicka pengar till sina familjer som i stor utsträckning är beroende av sina närståendes inkomst.

Det var därför som 200 av företagets anställda hade samlats för att protestera, trots att det var mitt i sommaren och att termometern visade på 42 grader. 

Även om stämningen var lugn bland de närvarande så anlände inom kort säkerhetsstyrkor till platsen. En av anledningarna kan ha varit att gruppen stod mitt ute på körfältet vid byggnaden, och hindrade därmed trafiken från att ta sig fram. 

När strejken var över hade runt 60 personer tagits i förvar. Tre dagar senare kunde människorättsorganisationen Migrants rights rapportera att flera av de demonstrerande migrantarbetarna nu hade börjat deporteras – och att fler förväntades möta samma öde. 

Anledningen skulle, enligt de qatariska myndigheterna, vara att arbetarna hade brutit mot säkerhetslagar i landet. Något som Mustafa Qadri, verkställande direktör för människorättsorganisation Equidem, är kritisk till.

– De har sagt till oss att det inte finns några moraliska problem med att hålla VM i Qatar, i ett land som fortfarande straffar människor för att de säger vad de tycker. Vi fortsätter att vara oroade, trots arbetsreformerna, då Qatar verkar vara mer villiga att ändra lagar, upplösa strejker samt utvisa arbetare som klagar på situationen än att faktiskt straffa företag som inte betalar sina anställda, säger han till resurscentret för mänskliga rättigheter (BHRRC).

Deporteringen av de anställda från Bandary International Groups sker under en tid när antalet migrantarbetare har börjat minska i Qatar.

Enligt ett uttalande från Ashghal, en organisationen som ansvarar för byggandet och underhållet av infrastruktur, ska alla bygg- och underhållsarbeten avslutas senast den tredje veckan i september 2022. 

I och med det ska även alla kontrakt med arbetarna avslutas. 

Enligt en rapport från Migrant rights hade Bandary International Groups slutat betala ut löner till sina anställda i februari, och ska senare ha avslutat alla arbeten i juni. 

Flera av de som blev deporterade efter protesten i augusti ska fortfarande inte ha fått sin lön innan de tvingades lämnade landet, något som de qatariska myndigheterna säger att de kommer åtgärda.

I ett uttalande till nyhetsbyrån Associated Press (AP) förklarar de vidare att företaget i frågan även har varit under utredning på grund av just uteblivna lönerna.

“Alla försenade löner och förmåner kommer betalas ut av arbetsministeriet. Företaget var sedan tidigare under utredning av myndigheterna för uteblivna löner och nu kommer ytterligare åtgärder vidtas för att reglera utestående ersättningar” berättade de för AP.

Men enligt Migrant rights är deportationerna efter protesten långt ifrån unikt. Organisationen har hittat hundratals fall av kränkningar, främst mot nepalesiska migrantarbetare som har skickats hem av sina företag utan ordentliga förklaringar eller löner.

En av dem är Bal Bahadur som åkte från södra Nepal till Qatar för några år sedan för att kunna försörja sin familj. Han arbetade runt 11 timmar om dagen, sex dagar i veckan.

Varje månad fick han en lön på 1500 qatariska rialer, en summa som motsvarar runt 4400 svenska kronor.

När han tvingades återvända hem i början av sommaren fick han ingen ersättning för de månaderna han hade varit utan lön, och inte heller någon förklaring till varför han blev uppsagd.

– Jag åkte till Qatar för att arbeta, för att tjäna pengar och för att försörja min familj. Jag tog till och med ett lån för att åka dit. Men jag fick inte jobba klart hela kontraktstiden. Vem ska nu betala tillbaka mitt lån?

Till Migrant rights berättar om fler kollegor som ombetts att åka hem över VM-turneringen, med löften om att få återvända. I och med det kunde de dels inte få sina förmåner för en avslutad tjänst dels finns det enligt Bal ett stort frågetecken om någon ens kommer att få återvända. 

– Om allt är okej, varför skulle företagets folk undvika oss? Vi arbetade så hårt för dem i månader, men [företagets] tjänstemän duckade när vi bad om de utestående lönerna, säger han.

Ytterligare ett problem i Qatar är att migrantarbetarna har svårt att byta jobb, en fråga som blev aktuell för den 24-åriga Mohan när han blev avskedad från Electrowatt som är ett av de två dotterbolagen till Bandary International Group. 

När han deltog i protesterna mot företaget frågade han några av de qatariska tjänstemän om han kunde söka jobb hos andra företag. 

De svarade med att säga att de var förbjudet och att han kunde bli dömd till fängelse och även få böta 5000 qatariska rialer om han försökte göra det trots att han blivit uppsagd. 

Uttalandet av tjänstemännen går direkt emot de nya reformerna som har gjorts i landet som tydligt tillåter arbetare att byta jobb när som helst under ett kontrakt. Det ska inte heller krävas tillstånd från den nuvarande arbetsgivare om en anställd vill byta arbetsplats.

När Mohan anlände till Qatar fick han betala en rekryteringsavgift på 1 400 dollar vilket innebar att han fick ta ett lån från en lokal penningutlånare med en årlig ränta på 36 procent. 

Utan ett jobb och ersättning för de senaste sex månaderna tvingas han nu ta till drastiska åtgärder för att kunna betala av lånet.

– Jag har bara betalt 590 dollar och nu måste jag betala resten. Jag vet inte när jag kommer att kunna betala tillbaka det. Jag kanske måste sälja mitt hus för att betala tillbaka lånet om jag inte hittar jobb snart, säger han och berättar för MR att han ha börjat söka sig till andra länder för jobb.

Enligt uppgifter från det Nepalesiska departement för utländsk sysselsättning arbetade omkring 400 000 nepaleser i Qatar mellan åren 2017 till 2018. 

Nästan 15 % av migranterna arbetade uteslutande inom byggsektorn men under början av år 2022 har andelen som återvänder hem ökat kraftigt.

Enligt siffror som Migrant rights presenterar har nästan 80 000 nepalesiska arbetare återvänt hem mellan januari till juni i år, och ytterligare 10 700 i juli.

Omvänt minskade antalet nepaleser som reste till Qatar med 39 % under samma period.

Enligt Isobel Archer som arbetar för resurscentret för affärer och mänskliga rättigheter (BHRRC) påvisar de pågående deporteringarna och de abrupta uppsägningarna några av de stora problemen som Qatar tidigare har blivit kritiserat för.

– Utbetalning av löner är ett av de högsta, oftast rapporterade problemen för arbetarna. Det blir tydligt, vilket illustreras [i den senaste incidenten med protesten], att arbetare inte har rätt till att samlas i fredlig sammankomster för att stå upp för sig själva, säger hon till The world.

I dagsläget är det oklart hur många av de som greps under protesterna som faktiskt har lämnat landet, och det är inte heller känt om arbetarna var inblandade i VM-förberedelserna, då kommittén som hanterar evenemanget i landet har avböjt att kommentera.

Däremot säger Mustafa Qadri att det är omöjligt att inte dra paralleller till det kommande världsmästerskapet då migrantarbetarnas situation har diskuteras och kritiseras sedan Qatar blev vald till värdland för 12 år sedan.

– Det här är inte ett engångsfall. Och om jag vore ett fotbollsfan, då skulle jag ställa mig frågan. Kan man legitimera för sig själv och moraliskt försvara att föja den här turneringen i slutet av året?

Toppbild: Wikimedia Commons

Bli prenumerant på Blankspot!

Vill du veta mer om migrantarbetarnas öde i Qatar? Besök även reportageserien Cards of Qatar

Av Linnea Bergqvist