Nyheter om Coronavirus, Demokrati, Tanzania
Efter president John Magafulis död kan Tanzania komma att ta krafttag mot viruset
61-åringen sägs ha dött av hjärtsvikt men rykten förekommer att han avlidit till följd av Covid-19. Dessa rykten förnekas dock av regeringen.
Av Brit Stakston 18 mars, 2021
Tanzanias president John Magufuli, 61 år, dog igår av en hjärtattack enligt vice presidenten Samia Suluhu Hassan som nu utlyst 14-dagars landssorg.
Presidenten hade sedan ett 10-tal år problem med hjärtat och bar en pacemaker.
Spekulationerna om hans hälsa hade dock pågått under ett antal veckor sedan han försvann från offentligheten i slutet av februari.
Parallellt med den officiella dödsorsaken kantas hans frånfälle om rykten från oppositionen om att han avlidit av Covid-19.
– Magufuli dog av corona, säger oppositionsledaren Tundu Lissu från Belgien i en intervju som sändes via kenyanska nätverket KTN News, enligt AFP.
Lissu hänvisar till sina källor och beskriver presidentens död som ”poetisk rättvisa” efter den bagatellisering av viruset som Magufuli drivit.
Påståendet om dödsorsaken har dock inte kunnat verifieras av oberoende källor.
Den före detta presidenten i Tanzania har som Blankspot rapporterat om tidigare ifrågasatt allvaret med Covid-19.
Magufuli har inte ansett det nödvändigt att testa befolkningen och gick så långt att han till och med gjorde narr av testandet. Han skickade testprover av papaya och delar av en get som kom tillbaka positiva och ville därmed exemplifiera att man inte kan lita på testresultaten, rapporterar Deutsche Welle.
Magufuli bidrog aktivt till att sprida desinformation om att viruset är ofarligt och att det gick att bota med böner, fasta och ångkurer med örter, samt att man skulle förlita sig på guds vilja. Han påstod också att landet besegrat pandemin.
Tanzania slutade att rapportera in antal smittade och avlidna av Covid-19 i maj 2020.
I början av året vittnade begravningsentreprenörer i Dar es Salaam och på Zanzibar om att de stod inför ”en aldrig tidigare skådad efterfrågan” uppger Guardian som också skriver om att präster berättar om hur det nu genomför mer begravningar än de någonsin gjort och vårdpersonal vittnar om sjukhus som är överväldigade med akut brist på sängar och syre.
Sammantaget finns det i landet många tecken på att smittspridningen ökar trots att dödstalen inte rapporteras in.
När såväl statssekreteraren John Kijazi som Zanzibars vice president Sef Sharif Hamad dog av Covid-19 under årets första två månader väcktes allt fler röster för att agera och även Magufuli verkade förstå allvaret. Landets hälsominister uppmanade invånarna att följa restriktioner gällande handtvättning och att bära ansiktsmask.
Presidents genmäle kommer till stor del att kretsa runt hans fullständigt ansvarslösa hållning inför pandemin som äventyrat folkhälsan hos befolkningen i Tanzania och som väckt stor oro i grannländerna som genomfört nedstängningar. Tanzania har 58 miljoner invånare och ett land som låter smittan spridas fritt är en stor fara även för grannländerna, övriga delar av Afrika och i förlängningen hela världen har de påpekat.
Även WHO har uppmanat Tanzania för att ta sitt ansvar för att skydda sin invånare.
Landet saknar även en vaccineringsstrategi eftersom den tidigare presidenten också ansåg att vaccinutdelning enbart var något som gynnade utländska bolag som ville profitera på vaccinförsäljning. Tanzania deltar inte i världshälsoorganisationen WHO:s Covax-program som ska garantera att också fattiga länder får tillgång till vaccin.
När Magufuli tillträdde 2015 och vann han valet med 58 procent för den tydliga ambitionen för att motarbeta korruption. Presidenten har sedan dess varit mycket omstridd för sin ledarstil och gick under smeknamnet ”Bulldozern” som har sitt ursprung i hur han alltid verkat för att genomföra stora infrastrukturprojekt såsom till exempel strategiskt viktiga vägbyggen.
Liisa Laakso, demokratiforskare på Nordiska Afrikainstitutet vid Uppsala universitet, säger att hans ledarskap var väldigt auktoritärt, men han också var väldigt populär för hur han arbetade mot korruption och prioriterade infrastruktursatsningar.
– När han tillträdde sin första mandatperiod sänkte han sin lön och lade kraft på att förbättra vägarna och se till att fler fick elektricitet, säger demokratiforskaren Liisa Laakso från Nordiska Afrikainstitutet till Blankspot.
Tanzania har länge ansetts vara relativt stabilt och setts som ett land där olika religioner och olika grupper av människor har kunnat samexistera.
Det har funnits en tolerans mot oppositionen och landet öppnade åtminstone för ett flerpartisystem.
Men under Magufulis ledarskap har oro vuxit över en allt starkare glidning mot autokrati.
– Det råder ingen tvekan om att han var antidemokratisk, anti-liberal och en populist, säger Liisa Laakso.
Tanzania blev de facto ett enpartisystem och Magufulis senaste valseger 2020 kantades av anklagelser om valfusk och våld mot oppositionen.
– Med tiden kom han att styra landet med järnhand och genomförde ett antal omfattande dekret, säger Liisa Laakso.
2017 införd Magufuli förbud mot gravida flickor och unga mödrar att gå i skolan. Gravida flickor och deras familjer har arresterats för att de ska tvingas avslöja identiteten hos de män eller pojkar som har gjort dem gravida och skolor tvingar tjejer att göra graviditetstester, skriver den kenyanska tidningen Nation.
Oppositionen har under Magufuli haft det mycket svårt att arbeta. Under fyra år med start 2016 utlystes förbud mot politisk verksamhet vid sidan av mindre kampanjarbete i valdistrikt.
Tanzanias polis har säkerställt att de olika dekreten har efterlevts.
Under hans tid vid makten har landet också klättrat nedåt på pressfrihetsindexet, från plats 75 till 124 enligt Reportrar utan gränser.
År 2020 införde hans regering en lag som gjorde det straffbart för lokala medier att publicera internationellt innehåll utan tillstånd. Han efterlämnar nu en medieverklighet i Tanzania präglad av självcensur och kontroll. Under pandemin har tillgången på trovärdig information varit låg.
Magufuli har också begränsat insynen i regeringens arbete genom att till exempel inte längre livesända politiska debatter vilket skedde vid hans tillträde 2016.
Magufuli ersätts nu av vice presidenten Samia Suluhu Hassan som blir den första kvinnliga presidenten i Tanzania.
– Den stora frågan är nu vad som blir den nya presidentens roll, hon representerar Zanzibar som är minoritet i unionen och det avgörande är om hon kan behålla sin position och makt samt vem hon väljer som sin vice president. Det kan komma att bli en tid för förändring, säger demokratiforskaren Liisa Laakso.
Foto: Paul Kagame, bilden är från Magufulis tillträde som president, CC BY-NC-ND 2.0
Missa inget. Få Blankspots nyhetsbrev.
Nyhetsbrevet kommer varje söndag med det senaste från Blankspot.
Av Brit Stakston
Hjälp oss skriva mer om Coronavirus!
Coronapandemin har fört ut oss alla till en outforskad del av kartan och skapat stora utmaningar för demokratin. Vi fokuserar på att berätta om detta.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem för fortsatt bevakning av pandemins effekter på demokratin.
