Idag släpps Qanon-shamanen fri. Stormningen av Kapitolium samlade en mängd olika högerextrema rörelser. Det är en av många händelser som visar hur olika nätverk kan förenas i en kamp vare sig det handlar om ett upplevt riggat val, pandemi eller sagoläsande dragartister.
Av Brit Stakston 1 juni, 2023
Jacob Chansley dömdes i november 2021 för sin medverkan vid stormningen av Kapitolium till tre och ett halvt års fängelse och var enligt domstolen en av ledarfigurerna vid stormningen. Chansley använder uppmärksamheten till att marknadsföra sitt budskap på sajten Forbidden Truth. I det första poddavsnittet i frihet hörs han gå igenom de klassiska konspirationsteorierna om globala elitnätverk och om korruptionen inom bankväsende, utbildning, media och institutioner. På sajten säljer han en mängd varor med sitt numera världskända ansikte och munderingen från stormningen. Här fnns kaffemuggar, yogamattor, t-shirts och shamanflaggor. Dessutom erbjuds privata konsultationer eller kurser kurser i Forbidden Truth Academy.
Jacob Chansley deltog i stormingen efter att ha inspirerats av den högerextrema konspirationsteorin Qanon som bland annat gör gällande att världen styrs av ett nätverk av satanistiska pedofiler. Under stormningen ar de övertygade om att Trump var den enda som skulle kunna motarbeta “den djupa staten”.
Vid stormningen av Kapitolium var det tydligt hur olika grupperingar förenades i en gemensam tro på att stormningen behövdes för att stötta Trump. Det trodde på hans budskap om att valet var stulet och ville skydda valintegriteten. En mindre andel av de som deltog var där för att genomföra en revolution, starta ett inbördeskrig eller för ett generellt intresse av våld. Olika organiserade högerextrema aktörer som konspirationsteoretiker från Qanon och militanta grupperingar som Proud Boys och Oathkeepers förenades med andra extremhögergrupper och fanatiska Trumpanhängare. 7 procent uppgav att de var där för att protestera fredligt enligt en Harvardstudie som tittat på motiven hos 417 av de som deltog i stormningen.
Fenomenet med av hur man inspireras av varandra märktes under pandemin när konspirationsteoretiker, vaccinmotståndare och högerextremister sammanstrålade i protester mot coronahanteringen.
Hur lokala exempel färdas över världen ser vi exempel på runt det konservativa kulturkrig som nu sker runt sagoläsande dragshowartister i såväl USA som Europa. Efter amerikansk förlaga har några bibliotek i Sverige erbjudit detta sedan många år inom ramen för sitt arbete med att belysa allas lika värde. Sedan i höstas är det nu evenemang som på grund av hat och hot behövt göra nya risk- och säkerhetsanalyser kring och ibland har arrangörerna tvingats ställa in dem.
Protesterna mot dessa sagostunder kommer från den konservativa högern. Alla först ut var den omstridde Alex Jones och efter det följde en brokig skara av olika konservativa frihetsaktörer som Sverigedemokraterna i Sverige och republikaner i USA med Desatis i spetsen – till nynazister på den högre ytterkanten.
Man förenas i allehanda konspirationsteorier och fientlighet gällande HBTQI-personer och driver ifrågasättande av rättigheter för transpersoner samt anklagar dem ofta för att vara pedofiler och vilja grooma barn.
Det är ett typexempel på hur en gemensam rädsla för pedofiler (vem vill inte rädda sina barn från pedofiler) kan användas för att minska klyftan mellan högerextrema konspirationsteoretiker och mer mainstream konservativa. Ytterst hoppas de högerradikala på detta sätt kunna rekrytera fler.
För journalisten och författaren Paul Mason som skrivit boken ”How to stop fascism” är reaktioner runt sagoläsning på bibliotek av dragartister ännu ett exempel på hur den moderna högerextrema rörelsen inte är en enda rörelse som arbetar under ledning av en ledare, inte heller består den av aktivister som kopierar varandras handlingar, utan mer som en nätverksgrupp som delar en ideologi och där man lär sig att upptäcka frågor som bevisar att det traditionella vita, kristna samhället är hotat.
– Det handlar inte om att övertyga människor om specifika politiska krav eller slagord, utan att lära dem hur man tänker, säger Paul Mason i The Lead.
Av Brit Stakston
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.
Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
