Analys om Coronavirus, Dataövervakning, Demokrati, Sverige

Stakston: Data i folkhälsans tjänst riskerar bli osund övervakning

Vårdsektorn har länge brottats med hur hälsodata ska användas på ett integritetsfullt sätt. Coronaviruset har ändrat ekvationen, till individens nackdel.

Av Brit Stakston 26 mars, 2020

Coronapandemin och det efterföljande allvarliga hälsoläget leder till en mängd hårda inskränkningar av människors liv av regeringar över hela världen. Tanken bakom åtgärderna är att minska eller sakta ner spridningen av viruset får att rädda liv.

Många av åtgärderna begränsar hur man får röra sig i en region och i hur stora grupper man får mötas. Även karantän används som en effektiv komponent för att minska en överbelastningen av vården och för att skydda de äldre.

Parallellt med införandet av dessa åtgärder behövs fakta om var de smittade finns och kunskap om hur de blev smittade: viktig kunskap för att kunna förstå och förutspå utvecklingen.

Här är digital teknik ett oerhört värdefullt verktyg och datan som samlas in en framtida guldgruva.

Men det innebär också att det inte bara är snabba grundlagsändringar – eller hastig utfärdade undantagstillstånd – som kan missbrukas av regeringarna. Särskilt i länder där det redan finns auktoritära drag öppnar sig nu en helt ny spelplan i det allmänna kaoset där användares data kan användas för mer än att stoppa själva viruset.

Det massiva användandet av ny teknik för att spåra smittade och deras rörelsemönster och liv kan potentiellt sett vara mycket allvarligt för våra demokratier om man inte kan skydda människors personliga integritet.

Få hinner nu med att göra de nödvändiga konsekvensanalyser som behövs. Telefonoperatörers data om människors rörelsemönster ligger nära tillhands att använda. Ivern att förhindra spridningen är stor och om den digitala tekniken kan användas för att spåra smittan upplevs det för många som fullständigt rätt väg att gå.

Men vi börjar också se ett mönster där global rädsla är en effektiv skyddsmantel för snabba, oetiska och/eller osäkra datainsamlingar. Insamlingar som ger regimer enorma mängder sparad data om användarnas rörelsemönster, allmäntillstånd och sociala rutiner.

Israels premiärminister Netanyahu ser ut att vara en i mängden av världsledare som nu passar på – i tider av oro – att utöka sin egen makt. Den planerade korruptionsrättegången mot premiärministern skjuts också upp på grund coronaviruset och smittorisken.  Vid sidan av åtgärder som påverkar parlamentets makt eller rättssäkerheten använder man sig också av mobilspårning och andra övervakningsmetoder för att spåra smittade.

I Israel har en nödåtgärd implementerats för att spåra användares mobildata och på så sätt punktmarkera misstänkta smittade personer. Tekniken används för att kontrollera så att de misstänkt smittade inte bryter mot karantänsreglerna.

Data som sedan kan användas för att varna andra om att de varit i närheten av smittade personer. Denna åtgärd tillsattes under ett sammanträde en natt och utan parlamentets godkännande. Invånare i Israel som ej kände till den här nödåtgärden förvånades när de plötsligt fick sms som informerade dem om att de varit i områden där de kunnat komma i kontakt med en smittad person.

De smittade i Israel övervakas också dygnet runt med både bild och ljud. Det görs med hänvisning för att deras allmäntillstånd ska kunna följas men har väckt kritik eftersom det inte bara gäller dem som får intensivvård. Hälsoministern kommenterar det med att det är en åtgärd för att minimera vårdpersonalens kontakt med de som är coronasmittade.

I Kina rullar användningen av betaltjänstappen Alipay nu ut funktioner för att mäta användarnas hälsostatus – innan de får åka i lokaltrafik eller handla i butiker. De visar upp en QR-kod som finns i färgerna grönt, gult och rött. Visar den grönt får du röra dig fritt, visar den gult eller rött ska du anmäla dig. Den gula eller röda koden kan betyda att man haft kontakt med en infekterad person, varit i smittodrabbade regioner eller rapporterat symptom online i något skede tidigare.

Man har som användare ingen insyn alls i hur färgkodningen går till och kan inte heller påverka utfallet.

Det har nu visat sig att en del av denna apps insamlade data skickar platsinformation och identifieringsnummer till polisen. Användarna hade ingen vetskap om detta och inte heller insyn i hur datan överhuvudtaget används eller delas vidare. Appmakarna försvarar sig med att hänvisa alla frågor till myndigheterna.

Alipay-appen används redan i drygt 200 städer i Kina och planeras nu att rullas ut i hela landet. Med dessa stora mängder av data hoppas man kunna lämna mer exakta förutsägelser om smittspridningen i de olika regionerna..

Vid sidan av detta används till exempel infraröda temperaturmätare och det redan uppbyggda övervakningssystemet där man bland annat använder sig av ansiktsigenkänning.

Så den viktiga frågan som nu behöver lyftas är huruvida vi som samhälle är villiga att ge upp all vår integritet mot skyddandet av människors hälsa? Eller ska man se delandet av den egna datan som ett bidrag till kampen mot viruset? Datadelningen kanske kan jämföras med att dela blod i katastrofsituationer?

Vi har den allmänna folkhälsan i ena vågskålen och människors globala integritet i den andra.

Just nu väger det för många enkelt över till folkhälsans fördel. Men det är också tydligt att det lätt kan bli ett farligt verktyg i händerna på regimer som redan idag utnyttjar situationen.

Många människor har de senaste veckorna upplevt en fördel med karantänlivet och det är att det sker en slags ”tvångsdigitalisering”. Man tvingas lära sig sådant som man skjutit upp och många verksamheter har utvecklat sig på rekordkort tid.  

Men datasäkerheten är inte alltid i fokus.

Samma synsätt kan appliceras på jakten på virusets död och hälsovårdens digitalisering. Det ses av många som positivt att få kontroll över vem som är smittad och inte. Man söker snabba lösningar och är beredd att avstå från den egna integriteten. Och det påverkar säkert att många redan tänker att ”äsch alla plattformar vet allt ändå”.

Men över tid är det en hållning som väldigt få medborgare i hela världen bara kan luta sig mot. Det kräver stabila demokratier och vaksamma medborgare. Det måste säkerställas att alla länders liknande initiativ redovisar hur man skyddar den personliga integriteten, hur man sparar datan, för hur länge, i vilket format och vilka som har tillgång till datan och överblick över när någon använt sig av datan.

Samtidsrelevant är också initiativ som bygger på frivillighet.

I Tyskland finns appen GeoHealth som dels följer användarnas rörelsemönster och kan varna för sannolikheten att man är smittad baserad på hur man rört sig. Om man blir smittad kan man välja att dela med sig av den egna datan de senaste 14 dagarna. Enligt appmakarna för GeoHealth garanteras användarna säkerhet. Datan lagras med blockchainteknik som gör att man garanteras sin anonymitet, datan kan inte kopplas till den enskilde individen och följer Eus datalagringsdirektiv.

I en artikel från tyska Der Spiegel beskrivs den här typen av digitala appar som en form av digitalt vaccin.

Det pågår en febril aktivitet inom hela techsektorn.

Intressant är att läsa det öppna brevet med 13 förslag signerat av framstående teknikexperter, epidemiologer och medicinskt kunniga. Tillhör du någon av dessa yrkesgrupper är du dessutom välkommen att underteckna brevet.

Dessa experters rekommendationer och förslag rör sig över hela fältet. De lyfter ansvaret hos sociala medieföretagen att säkerställa att man i första hand hittar korrekt information och blockar sådant med falsk information och kvacksalveriråd om hur man skyddar sig. Detta har ju ett stort antal techföretag nu gått samman och löst.

Man vill också hindra annonsering för de som vill tjäna pengar på människors behov av skyddsutrustning. Detta för att förhindra uppköp av stora lager av handsprit och skyddsmasker som sedan säljs för det tiodubbla priset. I det öppna brevet ingår det också uppmaningar till bolag som Lyft och Uber med råd om hur förarna bör skydda sig själva och sina kunder.

Man lägger också en stor vikt på att betona att samtliga plattformar som underlättar hemmaarbete bör överväga att ge rabatter eller erbjuda sina tjänster gratis. Detta innefattar också rådgivning kopplat till isolering och depression online. Man lyfter också fram vikten av att inte använda touchscreens under den här smittofasen.  

Och självfallet rör ett av förslagen i Tech vs Covid 19 om en säker opt-in lösning för kontaktspårning.

Hur digital teknik används under den här krissituationen kräver aktiva medborgare, frivilligorganisationer specialiserade på mänskliga rättigheter och medier som snabbt kan agera när förslag läggs fram. Det måste säkerställas att datan inte hamnar i händerna på regimers säkerhetstjänster. Och det behöver inte handla enbart om data i händerna på auktoritära regimers säkerhetstjänster.

Med kontaktspårningsappar är det enkelt att se framför sig situationer med folkdomstolar som fångar in och stigmatiserar människor i smittohärdar.  

Rädslan i jakten på viruset är en farlig kraft.

Vill du läsa mer? Se dessa länkar som nämns i texten:

Coronavirus: Israel enables emergency spy powers

China Coronavirus surveillance

Israeli Hospitals Video-Surveil Covid-19 Patients Around the Clock

Elektronische impfung

European mobile operators share data for coronavirus fight

Kontaktspårning

13 things tech companies can do to fight coronavirus

Budskapet: Var vaksam i sociala medier

Av Brit Stakston