Analys om Demokrati

Almedalen vid ett vägskäl

Efter förra årets mord och de rykten om att Almedalens storhetstid är över efter pandemin gör att 2023 blir ett vägskälsår för Almedalen.

Av Brit Stakston 26 juni, 2023

Årets Almedalsvecka kommer troligen att på många sätt präglas av mordet på SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren och de förberedelser till terroristbrott som uppenbarades genom mordplanerna på Annie Lööf.

Det är angeläget att de allvarliga händelserna berörs under veckan, samtidigt som de inte får överskugga allt. Det finns även de som väljer att inte delta på grund av det som skedde förra året. Det ligger för nära och var för skrämmande. För andra blir deltagandet i årets almedalsvecka ett ställningstagande för det fortsatta stora behovet av demokratiska öppna mötesplatser.

Säkerheten kommer att skärpas och antiterrorexperter finns på plats för att identifiera eventuella sårbarheter i säkerheten runt de öppna evenemang som är så typiska för Almedalsveckan rapporterar Sveriges Radio.

Bland säkerhetsåtgärderna ingår bland annat högre grad av kamerabevakning och att Polisen kommer att söka kontakt med fler under veckan uppger TV4. Region Gotland kommer att vara i stabsläge hela veckan och ha mer personal på plats, veckan är klassad som en särskild händelse 2023. Drygt 250 arrangörer har fått utbildning av MSB om hur de kan upptäcka och avvärja terrorhot.

Vid sidan av förra årets fruktansvärda händelse brottas också Almedalen med att finna sin plats i en ny digital opinionsverklighet och efter två års uppehåll under pandemin. Uppenbart är att veckans ständigt ökade kostnader, den allt större utvecklingen mot en slags Kiviks marknad och ett för stort antal seminarier och medieaktörer. Kärnan i mötet mellan civilsamhälle, politik, näringsliv och allmänt samhällsintresserade verkade tappas bort.

I år startar veckan direkt efter midsommar, för att landa på totalt fyra dagar när Almedalen går i mål på lördag. Utmaningen för de politiska partierna är att de numera får delar på alla dagar. Det minskar såväl chansen att dominera i medier som att skapa den där teamkänslan för ett parti och dess medlemmar med finalen av ett Almedalstal på kvällen. Politiken representeras i år mest av ett antal ministrar medan antalet politiskt sakkunniga och statssekreterare är allt färre.

I år finns 2 089 evenemang i Almedalskalendariet, vilket kan jämföras med rekordåret 2018 då dryga 4 300 seminarier genomfördes. Förra årets vecka var den första efter pandemiåren och känslan då var att 2 100 seminarier är en perfekt balans mellan sändare och åhörare.

Men snacket under våren i kommunikationsbranschen har varit just detta att Almedalen är slut som arena. Vid sidan av partiernas förändrade almedalsverklighet sägs allt färre företag ha intresse av att genomföra något och alla har skalat ner.

Personligen anser jag att vi behöver säkerställa att Almedalen kan fortsätta få ha sin plats i den svenska demokratin. För att det ska bli så krävs en balans mellan möjligheten att delta till en rimlig kostnad, öppna seminarier, fortsatt mindre fokus på mingel och allt det där övriga krims-kramset och mindre föraktfullt prat om Almedalen baserat på förlegade bilder av det som alltid varit långt ifrån Almedalens hjärta. Men som under åren trots allt gett en nyttig insyn i de informella maktsfärer som finns.

I grunden är Almedalsveckan så långt mer inkluderande än en vanlig vecka i Stockholms maktcentrum alla andra veckor under året. Tillbaks till den unika arena som erbjuder såväl kompetensutveckling som ökar synlighet för och skapar vägar till engagemang för politik och samhällsbygge.

Almedalen i antal anmälda evenemang de senaste 10 åren, 2013-2023:

Av Brit Stakston