Nyheter om Afghanistan, Migration

Afghanistan hotade med att neka plan med utvisade landningstillstånd

Det afghanska flyktingministeriet är fortsatt kritiskt till att Sverige utvisar asylsökande till Afghanistan. I ett mail som Blankspot tagit del av – skickat från MoRR, Ministry of Refugees and Repatriation, till den svenska ambassaden i Kabul – hotar man med att neka ett flyg med deporterade landningstillstånd i Kabul om Sverige inte håller sig till det avtal som undertecknades i oktober 2016, kallat Joint Way Forward (JWF).

Av Göran Engström 14 januari, 2021

I mailet, som ska ha föregåtts av ett möte på ministeriet i Kabul, ger den afghanska regeringen med flyktingministern Noor Rahman Akhlaqi i spetsen uttryck för en besvikelse över hur utvisningarna skötts från svenskt håll och uppmanar Sverige att hålla sig till överenskommelsen. 

Man pekar ut skyddet av utsatta grupper: gamla, sjuka, barn och ensamstående kvinnor, som extra viktigt och kräver garantier för att ingen individ ur dessa grupper ska finnas med på ett specifikt flyg från Sverige.

I annat fall hotar man med att neka landningstillstånd.

På flyktingministeriet i Kabul skruvar Murtaza Rasouli, Legal Protection Director åt den afghanska flyktingministern, en aning besvärat på sig när mailet kommer på tal. 

Han säger sig först inte känna till det specifika mailet, men vet generellt vad det handlar om. Han är mån om att tona ner såväl kritiken som betydelsen av mailet.

– Det sker rutinmässigt inför varje utvisning att vi påminner de svenska myndigheterna om vad det står i avtalet. Det är ett sätt att försäkra oss om att överenskommelsen följs. Om vi misstänker att så inte är fallet har vi möjlighet att neka landningstillstånd, men det har hittills aldrig hänt, säger han.

Hur tycker du att Sverige lever upp till överenskommelsen i JWF?

– Vi har tydligt sagt att deportationer, det vill säga tvångsutvisningar, enbart får användas som en sista utväg, och att vissa utsatta grupper som barn, ensamstående kvinnor, gamla och sjuka inte bör skickas tillbaka till Afghanistan. Min uppfattning är att Sverige gör vad de kan för att ta emot så många asylsökanden som möjligt. Sedan är det inte alltid det går, det finns personer som inte kan beviljas asyl – exempelvis de som begått brott.

– Det är ingen hemlighet att den afghanska regeringen motsätter sig deportationer av individer från dessa utsatta grupper, eftersom vi är av uppfattningen att det strider mot internationella bestämmelser. Vi har regelbunden kontakt, både med svenska myndigheter och med andra organisationer som arbetar med frågor som rör återvändande och re-integrering, i syfte att skydda och garantera återvändarna deras rättigheter, säger Murtaza Rasouli.

De senaste veckorna har våldet i Afghanistan trappats upp. En inte alltför kvalificerad gissning är att det har med de pågående fredsförhandlingarna mellan talibanerna och en delegation från den afghanska regeringen att göra. 

Det handlar inte minst om riktade attacker mot politiska och militära mål, men även journalister och människorättsaktivister. Tydliga försök att muta in nya revir och störa den pågående fredsprocessen.

Vem som ligger bakom attackerna är inte alltid solklart. Samtidigt som talibanerna för närvarande genomför en massiv offensiv i söder i syfte att ta mer territorium, så har rörelsen i de flesta fall varit snabba med att bedyra sin oskuld när det handlar om riktade attacker i de stora städerna. 

Misstankar riktas istället mot IS, eller Daesh. 

Samma morgon som Blankspot besöker Murtaza Rasouli på ministeriet i Kabul sker flera samordnade bombattacker runt om i den afghanska huvudstaden. Åtminstone ett tiotal personer dödades, och minst dubbelt så många skadades.

I samförståndsavtalet från oktober 2016 står det bland annat Afghanistan ska garantera ett värdigt och säkert återvändande för de som skickas tillbaka från Sverige och andra länder i Europa. Med tanke på säkerhetsläget och den pågående pandemin – vilka möjligheter har egentligen Afghanistan i nuläget att leva upp till sin del av överenskommelsen?

– Vi försöker så gott vi kan. Men ansvaret för detta vilar inte bara på oss, vissa saker ska utföras av svenska myndigheter innan utvisningarna sker. När det gäller pandemin till exempel, så ska alla som skickas tillbaka hit ha gjort ett PCR-test för att säkerställa att de inte är sjuka när de utvisas, och när de landar på flygplatsen i Kabul så möts de av personal från det afghanska hälsoministeriet.

Sedan pandemin slog till på allvar mot Europa i början av 2020 har Sverige enligt Murtaza Rasouli enbart genomfört en utvisning. Det var i slutet av juni och med på flyget fanns asylsökande afghaner från flera europeiska länder: Bulgarien, Ungern och Österrike – och så nio personer från Sverige.

Den biträdande afghanska flyktingministern, Alema Alema, har i tidigare intervjuer med Blankspot uttryckt att Sverige borde stoppa utvisningarna. Detta var innan coronapandemin bröt ut. Hur tycker Murtaza Rasouli att Sverige borde agera nu?

– Som sagt, sedan pandemin bröt ut har Sverige bara genomfört en utvisning och det rörde sig om frivilliga återvändare. Det vi försöker övertyga våra svenska kollegor om är att inte genomföra några tvångsutvisningar, samtidigt som vi uppmanar dem att följa överenskommelsen om utsatta individer. Vi har en bra relation till svenska myndigheter, överlag tycker jag att Sverige sköter sig bra.

När flyktingministeriet i Kabul får besked om en förestående utvisning så får de också tillgång till dokumentationen kring varje individ, berättar Murtaza Rasouli. Om det finns några tveksamheter eller om det framkommer synpunkter eller klagomål på själva utvisningsbeslutet så görs en utredning.

Här har ministeriet kontakter med såväl svenska myndigheter som andra organisationer och civila aktivister, som ofta kommer med värdefull information. 

– När vi är klara med utredningen skickar vi vårt godkännande till utrikesministeriet. De i sin tur kontaktar den afghanska luftfartsmyndigheten och det är den som beviljar landningstillståndet.  Så vitt jag vet har vi hittills aldrig nekat landningstillstånd, men det händer att vi uppmanar Sverige att inte utvisa en person, och det har också hänt att vi stoppat enskilda personer när de landat på flygplatsen här i Kabul.

Tillbaka till det skarpt formulerade mailet som skickades från flyktingministeriet till den svenska ambassaden. Om uppfattningen från afghanskt håll verkligen är att Sverige sköter sig, vad är då skälet till att man skickar ett sådant mail?

– Det kan nog vara så att vi vid något tillfälle känt behov av att betona detta extra. I det här aktuella fallet bad vi personal från den svenska ambassaden att komma hit och hjälpa oss med utvärderingen, eftersom vi ansåg att det fanns ett behov av att säkerställa att utvisningarna inte bröt mot överenskommelsen i JWF. Syftet från vår sida var att skydda sårbara och utsatta. Men det ingår som sagt i vårt standardförfarande att vi inför varje utvisning påminner om vad som står i avtalet, inte bara mot Sverige utan också andra länder. 

Fotnot: Blankspot har sökt den afghanska flyktingministern, Noor Rahman Akhlaqi, för en kommentar, men han hänvisar till Murtaza Rasouli, Legal Protection Director på MoRR.

Av Göran Engström