Gissningarna om Nobels fredspris är återigen många – men Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed håller sig framme som en av favoriterna om den norska Nobelkommittén vill belöna ett mer traditionellt fredsskapande. Men vad talar för och emot att han också får priset?
Av Martin Schibbye 10 oktober, 2019
Detta talar för att han får priset:
1) Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed var arkitekten bakom förra årets fredsavtal mellan Etiopien och Eritrea. Efter två decennier av konflikt inledde Eritrea och Etiopien under sommaren 2018 en fredsdialog i syfte att normalisera relationerna och ett fredsavtal slöts. En dialog påbörjades även mellan Eritrea och Djibouti samt mellan Eritrea och Somalia.
2) Ett antal gränsövergångar mellan Eritrea och Etiopien, som möjliggjorde att människor och varor kunde passera gränsen öppnades strax efter freden. Flygplanslinjer öppnade mellan huvudstäderna och familjer på olika sidor av gränsen kunde återförenas efter lång tid. Avspänningen mellan länderna och inom Etiopien utgjorde inget mindre än en politisk jordbävning.
3) Abiy Ahmed har sedan dess även bett om ursäkt för de övergrepp hans eget parti utfört mot den egna befolkningen och inlett reformer för att demokratisera och även skapa fred inom landet mellan regioner och folkgrupper. Ett av de tidigare ökända häktena för politiska fångar är i dag ett konstmuseum.
4) Abiy Ahmed har också slutit fred med oppositionsgrupper som ONLF, OLF och G7-gruppen. Politiskt modiga beslut som fått dem att lägga ned sina vapen och kandidera till valet i maj 2020. Freden mellan Eritrea och Etiopien räddade också Etiopien från ett befarat sönderfall.
5) Sedan Abiy Ahmed svors in som premiärminister i april 2018 har regeringen benådat mer än 7000 politiska fångar, tillsatt landets första kvinnliga president och sett till så att hälften av ministrarna i regeringen är kvinnor. Den lag som tidigare förbjudit civilsamhället att jobba för mänskliga rättigheter är nu hävd.
6) Ett pris till Abiy Ahmed vore en signal om att omvärlden stöder de reformer och det fredsarbetet som sker. Det skulle kunna inspirera fler politiker och folkrörelser att göra mer för att stötta alla de nya demokratiska partier och organisationer som bildats i landet.
7) Fred och frihet på Afrikas horn kommer att gynna alla. Blir freden hållbar ger det stabilitet internt i Etiopien och öppnar upp nya möjligheter för situationen i Eritrea. Landet är nu av med sanktionerna och det finns inte heller några svepskäl för att hålla samvetsfångarna fängslade.
8) Ett fredspris till Abiy Ahmed kommer att sätta strålkastarljuset på andra demokratirörelser på kontinenten och fredsbyggande i regionen. Abiy Ahmed har även medlat framgångsrikt i Sudan. Om det går fortsatt bra i Etiopien kan det spilla över inte bara på Eritrea, utan även på flera av grannländerna. Ett fredspris till Abiy Ahmed medför också att valet i Etiopien i maj 2020 blir än mer historiskt laddat.
Detta talar emot att han får priset:
1) Det är för tidigt. Fortfarande finns det risk för bakslag i Etiopien. Processen mot ett demokratiskt flerpartisystem är skör. Abiy Ahmed har själv stängt ner internet i perioder och nu larmar Amnesty om att journalister återigen fängslas.
2) Den senaste tiden har etniska konflikter eskalerat med tragiska konsekvenser som följd och tvingat omkring 2,4 miljoner människor på flykt inom landet. De stora regionerna, Oromo och Ogaden, är fortfarande drabbade av svåra övergrepp och Abiy Ahmed anklagas för passivitet och ointresse för att lösa de uppblossande konflikterna.
3) Nyligen mördades landets arméchef i sitt hem och tre andra höga makthavare dödades i vad som beskrivs som ett försök till militärkupp. Etiopiens premiärminister har efter attentatet setts som vingklippt och påtagligt dämpad.
4) Den många gånger uppskjutna folkräkningen har skjutits upp ytterligare, på grund av bristande säkerhet. En aktuell folkräkning är viktig för att legitima val ska kunna hållas. Detta ses som ännu ett tecken på bakslag för den demokratiska processen.
5) Freden med Eritrea ifrågasätts allt oftare eftersom “allt för lite hänt”. Badme är fortsatt ockuperat av etiopisk trupp och gränsen mellan länderna som tidigare var öppnad är nu stängd igen. Många trodde att freden mellan Etiopien och Eritrea förra sommaren skulle innebära en positiv utvecklingen i Eritrea vad gäller demokratiska fri- och rättigheter men det här ännu inte skett.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
