Analys om , ,

Tiktok hotar USA:s plats inom populärkultur och tech

Det pågår en kraftmätning mellan de båda digitala supermakterna USA och Kina. En strid som handlar om mer än eventuell otillåten datainsamling. Det skriver Brit Stakston i en analys.

Den kinesiska videotjänsten Tiktok är en av de allra mest nerladdade apparna. Tiktok som lanserades 2016 köpte 2018 upp den populära appen Musical.ly och efter det adderades en mängd användare från Europa och USA.

I dag har Tiktok cirka 800 miljoner aktiva användare per månad i 150 länder. Med hjälp av avancerad maskininlärning och AI får användarna ett flöde av videos anpassat utifrån det man visat intresse för. En del i appens upplevda magi är med den lätthet en helt ny användare kan väcka engagemang. Under pandemin har appen även nått en något äldre målgrupp i hela världen.

Instagram och Facebook är mer optimerade utifrån antal följare som en faktor för genomslag än Tiktoks fokus på engagemang.

Rent konkurrensmässigt för de andra sociala mediejättarna så är appen ett stort hot. Den erbjuder en ny medieprodukt inom den digitala populärkulturen, dessutom en produkt som attraherar den nya generation internetanvändare.

De äldre etablerade sociala medieplattformarna är skapade med funktioner som har en mer traditionell mediemiljö i åtanke och utgår från ett mer vanligt ”tänk” runt varumärken och företag som även kompletteras av en egen webbnärvaro.

Det är också plattformar utformade för användare som minns en tid före de sociala mediernas intåg.

Tiktok erbjuder något helt nytt – för en generation som vuxit upp med internet i mobilen. Appen är en kreativ verkstad vars videoredigeringsmöjligheter och musikbibliotek ger viktiga basverktyg. 

På Tiktok växer en ny marknad fram med egna influencers och nya marknadsföringsmöjligheter för till exempel låtskrivare. Facebook gör i vanlig ordning allt för att lära och har lanserat en klon av Tiktok: Instagrams Reel, men har helt missat att fånga upp vilka högt ställda krav på funktionalitet som finns bland Tiktokanvändarna.

Instagram Reel betraktas som en flopp bland Tiktokfansen.

Så långt är allt frid och fröjd. Men problemet för Tiktok är att det ägs av ett helägt kinesiskt bolag, Byredance. Det finns därmed en välbefogad oro för att datainsamlingen som sker hamnar i händerna på kinesiska myndigheter. Stark kritik finns mot avsaknaden av transparens runt vilken data som samlas in och hur aggressivt man samlar in data. Dessutom finns funderingar över hur innehållet modereras vilket kan innebära att man använder appen för propaganda.

Tiktok försvarar sig med att de inte alls samlar in mer data än andra sociala medieföretag och har på olika sätt försökt visa sin distansering till de kinesiska myndigheterna i takt med den kritik som vuxit. CIA har i en rapport, enligt New York Times, konstaterat att de inte ser några bevis på att insamlad data hamnat hos de kinesiska myndigheterna. Tiktok bemöter kritiken på sitt twitterkonto samt publicerar allt om säkerhetsfrågor på sin hemsida som ytterligare sätt för att räta ut frågetecken.

Det är klart att användandet av de amerikanskägda plattformarna innebär att användardatan inte riskerar att hamna hos det kinesiska kommunistiska partiet. Samtidigt är det allmänt känt hur alla sociala mediejättar arbetar med datainsamling av ett slag som har möjliggjort missbruk av data som såväl påverkat val som orsakat förföljelse av minoriteter.

Trots att det ännu saknas bevis anges datasäkerhetsoron som huvudskäl till den bannlysning av Tiktok som till exempel gjorts i Indien där 600 miljoner användare sedan juni inte har tillgång till appen via Apple eller Google. Liknande diskussioner om Tiktok förs också i Australien, Storbritannien och Tyskland. EU tillsatte i juni en arbetsgrupp som ska se över Tiktoks datainsamling.

Den svenska it-ministern Anders Ygeman sa nyligen i Svenska dagbladet att han själv inte skulle ladda ner Tiktok men såg inte heller framför sig ett förbud för appen.

I Sverige har Sveriges Radio och SVT beslutat att medarbetare inte får ladda ner appen på sina tjänstemobiler.

– Åtgärden är för att flera av våra medarbetare kan hantera data som vi inte vill skall lämna mobilen okontrollerat. Det kan vara geodata eller kontakter för att nämna några. TikTok har begränsade möjligheter för användaren att kunna stänga av dessa funktioner och vi ser det fortfarande oklart vad som lämnar appen och när. Så länge vi inte har rett ut de frågetecken vi ser, tar vi det säkra före det osäkra. Vi ser kontinuerligt över riskerna med alla appar och vi kan säkert upplevas mer försiktiga än andra men våra tjänstetelefoner är så mycket mer i dag än bara telefoner, säger Adde Granberg, teknikdirektör på SR till Blankspot.

De redaktioner som använder Tiktok, såsom till exempel Lilla Aktuellt med 90 000 följare, uppger Granberg får använda andra mobiler för just den uppgiften.

I USA handlar bannlysningen dock inte bara om Tiktok utan om fler kinesiska techbolag. Även den mångfunktionella mobila meddelandeapplikationen Wechat som ägs av Tencent kritiseras och krav förs fram på att företag som Huawei ska hindras från att köpa amerikansk teknik.

Strategin med att förbjuda appar och tjänster innebär att USA under Trumps ledning nu väljer en väg som hittills varit mer typisk för den totalitära staten Kina under internets utveckling. De som enkelt har kunnat totalförbjuda tillgången till andra appar än de egna genom sin kinesiska brandvägg.

Trumps vägval i kampen mellan supermakterna kan mycket väl leda till den splittring av internet, ett splinternet, som fragmentiserar och delar upp internet ytterligare.

Ur ett amerikanskt perspektiv finns alltså inte bara säkerhetspolitiska aspekter i vågskålen utan även en dos protektionism och handelspolitik. Det sistnämnda är kanske egentligen det som väger tyngst, mer än en genuin omsorg om användarnas data och säkerhetsrisker.

Det går inte att förbise det faktum att det skulle gynna Facebook om deras värsta konkurrent bannlyses och att Tiktok etableras som nätjättarnas Svarte Petter. Och lika lite går det att blunda för det digitala supermaktsspelet där USA ser att Kina på kort tid utmanar dem.

Om USA skulle förbjuda Tiktok och Wechat skulle man också strypa tillgången till Tiktok som marknadsplats för amerikanska företag.

Det oroar amerikanska företag som Apple, Disney, Ford eller hotellkedjan Marriotts som menar att deras intäkter via Wechat kommer att strypas när de i sin tur kommer att exkluderas från den kinesiska marknaden när USA bannlyser kinesiska plattformar.

Trumps administration har gett Tiktok fram till den 15 september på sig för att sälja av den amerikanska delen. I ett märkligt pressmeddelande fyllt av referenser och uppskattningar för president Donald Trump personliga engagemang ”för att utveckla ett starkt säkerhetsskydd för landet” meddelade Microsoft den andra augusti att man är intresserad av ett sådant köp. För dem innebär köpet en chans att fånga upp den unga målgruppen och främst kvinnor. Det kan bli ett komplement till X-box i deras produktutbud riktad mot unga. Microsoft anses dock av många experter vara långt ifrån den typen av företag som kan vidareutveckla appen allra bäst. Microsoft har troligen allra mest att vinna på detta eventuella uppköp och inte användarna.

Bland Tiktokfansen finns en oro för vilka funktioner som i ett scenario med en uppdelad app – engelsk vs kinesisk – blir kvar och att de går miste om den globala communityn som är en så oerhört viktig framgångskomponent för användarna.

Det som på ytan ser ut som en techstrid om en enskild app är lika mycket frågan om de båda digitala supermakternas framtid.

Frågan om vem som leder vägen framåt är viktig och där är oavsett USA:s inställning idag Wechat och Tiktok viktiga pusselbitar.

Och visst är det å ena sidan dystopiskt att se hur raffinerat Kina använder ny teknik för att kartlägga och gradera medborgare. Särskilt i ljuset av att de inte värnar om mänskliga grundläggande rättigheter som integritet, informations- och yttrandefrihet.

Å andra sidan finns det något vitaliserande i att se hur Tiktok genom sin kreativitet och innovationsförmåga utmanat den totala dominans som USA haft i årtionden inom populärkulturen i västvärlden.

Ytterst är frågan om dataskydd för användarna lika angelägen för alla globala plattformar och den medvetenhet som väckts av Tiktok kan med fördel appliceras på alla andra plattformar.

Fokuset på Tiktoks säkerhetsproblem får inte innebära att vi slutar att reflektera över eller kritisera de amerikanska nätjättarnas datainsamling.

Foto:

Toppbilden är en skärmdump från en Unicef-video om näthat med Tiktokstjärnorna Charli and Dixie D’Amelio, CC BY 3.

Lästips kring Tiktok och techstriden:

Slate: What Indians Lost When Their Government Banned TikTok

Trump’s Attacks on TikTok and WeChat Could Further Fracture the Internet

Wall Street Journal: Is TikTok Getting Banned in the U.S.? It’s Complicated. Here’s Everything You Need to Know

Instagram: Om Reels

CIAs rapport: Is TikTok More of a Parenting Problem Than a Security Threat?

EU om arbetsgruppen för Tiktok: Thirty-first Plenary session: Establishment of a taskforce on TikTok

Svenska Dagbladet: Ygeman – jag skulle inte ladda ner Tiktok

Microsofts pressmeddelande den 2 augusti 2020 om intresse för köp av Tiktok.