Nyheter om Demokrati, Montenegro

Snabbguide till valet i Montenegro: Pro-europeiska och Kremlvänliga krafter ställdes mot varandra

Den här veckan utgår snabbguiden från Montenegro när landets nästa president ska väljas.

Av Linnea Bergqvist 26 mars, 2023

Var: Montenegro

När: 19 mars

Typ av val: Presidentval

Statsskick: Republik

Vad är de största problemen i landet?

De demokratiska bristerna är stora i Montenegro vilket bland annat beror på att landets president Milo Ðukanović har dominerat politiken sedan 1980-talet.

Enligt organisationen “Freedom House” har Đukanovićs framgångar skett under orättvisa förhållande då han bland annat har han använt statliga resurser under sina kampanjer och vägrat att debattera med andra kandidater. 

Under Ðukanović styrelsetid har den organiserade brottslighet såsom narkotika- och människohandel samt korruption förblivit ett stort problem och presidenten var även involverad i de kända “Pandora Papers” som avslöjade att han hade offshorekonton på de Brittiska Jungfruöarna.

Flera journalister har blivit utsatta för hot och våld, ofta i samband med att de har granskat statskicket eller korruptionen bland makthavarana.

De ekonomiska skillnaderna är även stora inom landet, där de som bor längs kusten har kunna dra nytta av den växande turismen medan de på landsbygden i norr har det svårare. Däremot har Covid-19 pandemin samt det pågående kriget i Ukraina slagit hårt mot den viktiga turistnäringen.

I samband med kriget i före detta Jugoslavien på 1990-talet mottog landet även ett stort antal flyktingar. De flesta av dessa har sedan dess återvänt hem eller flyttat till ett tredje land men de som är kvar, främst romer från Kosovo och Bosnien, har det generellt svårt. Många saknar fortfarande identitetshandlingar och har svårt att få medborgarskap eller uppehållstillstånd. Dessutom saknar de flesta av dem arbete och ordentliga bostäder, och har dålig tillgång till sjukvård, skolor och annan samhällsservice.

Landet har också problem med stigande skulder som är kopplade med enorma lån, främst från Kina, som Montenegro har tagit för att utveckla landets infrastruktur.

Närmare tre fjärdedelar av montenegrinerna är även ortodoxt kristna där merparten tillhör den serbisk-ortodoxa kyrkan medan en mindre andel hör till den montenegrinsk-ortodoxa kyrkan. 

Den serbisk-ortodoxa kyrkans ställning är stark och politiskt laddad. Kyrkan var bland annat emot splittringen från Serbien samt ansökan till Nato.

Kyrkan makt blev även tydlig under 2019 när regeringen la fram ett lagförslag som skulle innebära att alla kyrkor och kloster som uppfördes före år 1918 skulle tillfalla staten, och därmed ses som delar i det montenegrinska kulturarvet.

Kyrkan ställde sig emot det och när lagen antogs utbröts häftiga protester runt om i landet, vilket ledde till att lagen till en viss del drogs tillbaka.

I parlamentsvalet år 2020 förlorade även det styrande partiet “Demokratiska socialistpartiet” (DPS) mycket stöd vilket bland annat berodde på att den serbisk-ortodoxa kyrkan hade uppmanat folk att inte rösta på partiet, efter lagändringen året dessförinnan.

Trots det fick DPS flest röster men kunde inte bilda en regering vilket ledde til att ett flertal oppositionsgrupperingar gick samman och bildade en regering bestående av teknokrater (ministrar med ämneskunskaper men utan partipolitisk anknytning).

Ledaren blev Zdravko Krivokapić men inom kort började interna slitningar blockera regeringsarbetet och i februari 2022 drog sig ett av de tre partierna ur regeringen vilket innebar att den föll.

Några månader senare tillträdde en minoritetsregering ledd av statsvetaren Dritan Abazović. Den hade till en början stöd i parlamentet av bland annat DPS men efter några månader utlyste DPS en misstroendeomröstning och den nya regeringen föll också. Sedan dess har landet har stått utan en regering trots att Miodrag Lekić, ledare för mittenpartiet “Demokratiska alliansen” (Demos), fick i uppdrag i december att bilda regering.

Vilka är aktörerna?

Det är sammanlagt sju kandidater som ställer upp i det kommande valet varav den sittande presidenten Đukanović är en av de. Bakom sig har han DPS som bildades från kvarlevorna från landet kommunistpartiet och har haft ett reform- och västvänligt idelogi. 

Partiet har styrt landet sedan 1990-talet och Đukanović har varit premiärminister vid nio tillfällen och president sedan år 2018.

En av hans motstånader som som anses ha goda chanser i valet är Jakov Milatović från partiet “”Europa nu!” (ES!). 

Partiet är en centristisk, anti-korruptions och pro-europeisk politisk rörelse. Den grundades i juni år 2022 av tidigare finans- och ekonomiministrar, Milojko Spajić och Milatović och vill bland annat en stärka landets relation med Serbien.

En annan kandidat som kommer ta plats i det kommande valet är Aleksa Bečić från partiet “Demokratiska Montenegro” (även känd som Demokraterna). Demokraterna bildades år 2015 när ett par ledmöter valde att lämna “Montenegros socialistiska folkparti” (SNP) och bilda ett eget parti som är konservativt liberalt, centristiskt, populistiskt samt proeuropeiskt.

Sedan år 2020 tillhör demokraterna den större alliansen “Fred är vår nation” (MNN), som består av Europavänliga- och mittenorienterade partier och politiker. MNN främsta mål anses vara att utmana DPS, och alliansen har fått god framgång genom att utmålade sig som ett nytt alternativ i kontrast till andra nationalistiska och populistiska oppositionspartier.

Ytterligare en kandidat som ställer upp mot den nuvarande presidenten är Andrija Mandić från “Ny serbisk demokrati” (NOVA), ett serbiskt nationalistiskt högerparti. NOVA tillhör i sin tur koalitionen “Demokratiska fronten” DF som är ett euroskeptiskt gruppering som öppet förespråkar närmare band med Ryssland och Serbien.

Vad står på spel?

Inför valet har flera experter menat på att det inte bara handlar om en strid mellan individer utan även idelogier. Det här grundar sig i att landet under de senaste åren har splittras i två block: ett som stöder landets proeuropeiska hållning och ett annat som lutar mot Ryssland. 

Denna klyfta har lett till frekventa folkliga protester och kan också ha varit avgörande i det kommande valet.

För de som är emot den proeuropeiska utvecklingen representerar den sittande presidenten Đukanović korruption och organiserad brottslighet. För de som istället står bakom presidenten hyllas han för att vara en av de som vill öka samarbetet med Europa, ett arbete som har lett till att landet idag har ett NATO medlemskap och är ett kandidatland för ett medlemskap i EU.

Den senaste utvecklingen inom politiken som ledde till att DPS förlorade makten tros också vara avgörande i valet. Vissa väljare kan i dessa tider av osäkerhet se en tröst i att välja en välkänd person i valet medan andra kommer kräva förändring.

Även påtryckningar från kyrkan kan påverka, precis som det gjorde inför valet år 2020. Den serbisk-ortodoxa kyrkan har i flera år haft en nära relation till regeringen i Belgrad och Kreml, och har anklagats för att blanda sig i Montenegros politik och sprida pro-serbisk propaganda.

Den montenegrinska ortodoxa kyrkan, som splittrades från den serbiska ortodoxa kyrkan år 1993, har i sint tur anklagat sin motsvarighet för att försöka undergräva dess självständighet.

Montenegro kommer även hålla parlamentsval i början av sommaren, och resultatet i presidentvalet kan ha en betydelse inför det. För exempelvis Milatović hade en vinst kunnat leda till att fler fick upp ögona för EU! vilket kunde leda till att  partiet haft en ökat chans att komma in i parlamentet.

Utslaget i valet kan även få betydelse för landets EU-ansökan som skickades in år 2008. Sedan dess har landet varit ett kandidatland och har suggseesivt börjar genomföra reformer för att uppnå de politiska Köpenhamnskriterna, ett regelverk som alla länder som söker EU-medlemskap måste klara av.

Hur länge en ansökningperiod är beror på hur väl landet uppfyller EU:s krav, och i dagsläget har Montenegro kommit en bra bit längst vägen. Däremot finns det oro att ett maktskifte kan innebär att processen saktas ner.

Valet formalia

Montenegros president välj vart femte år och kan bara väljas om en gång. För att vinna i första omgången måste en kandidat få minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra valomgång mellan de två främsta kandidaterna. 

Presidenten är officiellt statschef men har främst cermonialla uppgifter.

Landets lagstiftande parlamentet består av en kammare med 81 ledamöter. Dessa väljs vart fjärde år och för att komma in måste ett parti få över tre procent av rösterna. Däremot kan partier som företräder minoritetsgrupper få representation trots lägre röstandelar.

Montenegro är även indelat i 21 lokala kommuner som har sina egna lokala val vart fjärde år.

Toppbild: Montenegros flagga

Av Linnea Bergqvist