Nyheter om , ,

Snabbguide till valet i Kongo-Brazzaville

Blankspot guidar dig bland de viktigaste valfrågorna och partiallianserna.

Var: Kongo-Brazzaville (Republiken Kongo)

När: 10 juli

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

Det politiska systemet i Kongo-Brazzaville, eller Republiken Kongo som landet även kallas, är uppbyggt efter det franska systemet som ger presidenten stora maktbefogenheter och är bland annat ansvarig för att tillsätta och avsätta regeringens ministrar. 

Enligt författningen väljs presidenten vart femte år och under max två mandatperioder, men en omtvistad folkomröstning 2015 möjliggjorde för den nuvarande presidenten Denis Sassou-Nguesso att ställa upp i ytterligare två val.

I samband med det inrättades även funktionen premiärminister, som tillsätts av presidenten.

Landets lagstiftande parlament består av två kamrar: Nationalförsamlingen med 151 ledamöter och senaten med 72 senatorer. Nationalförsamlingens ledamöter väljs i folkomröstningar var femte år och senatorerna sitter i sex år och utses av lokala rådsförsamlingar.

De politiska partierna i landet vänder sig oftast till en viss grupp trots att författningen stadgar att ett parti inte får ha etniska, geografiska eller religiösa tillhörigheter.

Generellt har oppositionen haft svårt att inta platser i parlamentet till följd av att regimen har underminerat dem genom att fängsla framstående ledare och förbjudit nybildade grupper att etablera sig som politiska partier.

I det senaste valet år 2017 fick presidentens parti ”Kongolesiska arbetarpartiet” (PCT) 90 av platserna i parlamentet.

Vilka är aktörerna?

Inför parlamentsvalet har över 2 000 kandidater valt att ställa upp enligt landets generaldirektorat för valfrågor, varav 127 tillhör PCT.

Partiet har haft makten sedan 1979, med undantag under perioden 1992-97 och var från början ett marxist-leninistiskt parti men avsvor sig från ideologin efter kommunismens fall i slutet av 80-talet. 

Sedan dess har partiet fungerat som en supportgrupp för Sassou-Nguesso som har stärkt sin position i landet genom att ha gjort författningsändringar som ger honom mer makt och håller mindre partier utanför.

Däremot har ett oppositionsparti vid namn “Panafrikanska socialdemokratiska unionen” (Upads) lyckats hålla kvar ett fåtal platser i parlamentet. Partiet bildades år 1991 av Pascal Lissouba och vann valet 1992. I samband med det blev Lissouba vald till landets nya president.

Kort därefter började PTC anklaga oppositionspartiet för valfusk, och inom kort ökade den politiska turbulensen mellan PTC:s och Upads milisgrupper vilket slutligen ledde till ett fullt inbördeskrig 1997. I samband med det förlorade partiet makten och Lissouba och hans regering tvingades bort. 

Den förre presidenten gick därefter i exil fram till sin död år 2020.

I det senaste parlamentsvalet fick Upads åtta platser i parlamentet och har valt att ställa upp även i det kommande valet med förhoppningar om att öka antal ledamöter.

Ytterligare ett annat oppositonellt parti är “Humanistiska demokraters union” (UDH-Yuki). Partiet bildades under våren 2017 av Guy Brice Parfait Kolélas som hade ställt upp i presidentvalet året dessförinnan. 

Han valde även att ställa upp i presidentvalet som gick av stapeln i mars förra året men avled på valdagen i sviterna av Covid-19. 

Två andra mindre oppositionspartier har valt att bojkotta det kommande valet, däribland “Allians för republiken och demokratin” (ARD) som leds av den tidigare finansministern Mathias Dzon.

Vad är de största problemen i landet?

Den utbredda korruptionen har lett till att flera högt uppsatta makthavare och deras släktingar har blivit dömda för brott. 

Sedan tolv år har även landets president varit föremål för en utredning i Frankrike gällande anklagelser om förskingring. Enligt den franska polisutredningen har Sassou-Nguesso köpt lyxbostäder och dylikt i Frankrike till ett totalt värde av 223 miljoner dollar. Han lär enligt uppgifter också haft över 100 bankkonton som i dagsläget har beslagtagits av de franska myndigheter.

Landets styrande parti ”Kongolesiska arbetarpartiet” (PCT) har haft makten i landet i många år. I dagsläget är partiet en supportgrupp för den sittande presidenten Denis Sassou Nguesso som har väldigt stor makt i landet.
Bild: President Denis Sassou Nguesso

Landets ekonomi är nästan helt baserat på olja som står för 70 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och för 80 procent av exportintäkterna. Dock är intäkterna från oljan mycket ojämnt fördelade, vilket har lett till att vinsterna främst gynnar makthavarna medan hälften av kongoleserna lever under fattigdomsgränsen. 

Det finns en stor informell sektor i landet bestående av svartjobb av olika slag, som har resulterat i en begränsad sociala rörlighet och som har förstärkt den ojämlikhet och fattigdom som fortsätter att prägla landet.

Landets statsskuld har ökat kraftigt under presidentens styrelsetid trots att skuldavskrivningar genomfördes 2010. Landet nådde en överenskommelse med den internationella valutafonden (IMF) om ett lån på 455 miljoner dollar som kommer att delas ut under 36 månader och kommer att innebära åtstramningar i samhället.

Ytterligare en problematik i landet är fientligheten mot aktivister och oppositionella aktörer.

Under åren 2018 och 2019 dömdes bland annat två framstående oppositionsledare, som tidigare hade kandiderat mot president, till 20 års fängelse vardera. 

Även journalister och civila som har kritiserat regeringen har blivit föremål för hot och våld. Under valen har såväl internet som elen vid flera tillfällen varit avstängt, vilket har gjort det omöjligt för utomstående att ha en överblick av rösträkningen.

I sin tur har många oppositionella partier valt att bojkotta valen till följd av att de har tyckt att de är riggade.

Vad står på spel?

Till följd av att landets politiska partier ofta vänder sig till en viss folkgrupp eller väljare från en viss region har en stor uppdelning skapats inom politiken. 

Den nuvarande regimen har även försökt att underminera oppositionen vilket har lett till att PCT och Sassou-Nguesso till synes har stort stöd och väntas därför vinna i det kommande valet, trots att både presidenten och partiet ofta har blivit anklagade för valfusk.

Att ett flertal partier har valt att bojkotta valet går i led med tidigare val, då såväl nationella som internationella aktörer har anklagat regimen för att inte genomföra demokratiska val.

Att den nuvarande presidenten även har ett starkt personligt finansiellt intresse av att behålla makten är en självklarhet till följd av att han har kunnat gynna sig själv och sin familj sedan sitt maktövertag. Bland annat har tre av hans barn valt in i parlamentet.

Landet står även inför ett flertal interna problem såsom oroligheter i regionen Pool i sydöstra delen av landet (i det område där huvudstaden Brazzaville är belägen) som började i samband med inbördeskriget.

En av aktörerna, milisgruppen Ninjas som kongolesiska myndigheter ser som en terroristorganisation, har bland annat anklagat regimen för att ligga bakom det pågående våldet i området. Ett avtals slöts mellan milisen och regeringen år 2003 men trots det har oroligheterna fortgått.

De senaste åren har rapporter förekommit om att regimen har köpt vapen från Azerbajdzjan, med hjälp av Turkiet och Saudiarabien, för att kunna ingripa i Pool-regionen.

Toppbild: Kongo-Brazzavilles flagga

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.