Nyheter om Benin, Demokrati

Snabbguide till valet i Benin: Sju partier slåss om segern

Veckans snabbguide har nått Benin i Västafrika där parlamentsval hålls under söndagen.

Av Linnea Bergqvist 8 januari, 2023

Var: Benin

När: 8 januari

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

Vilka är de största problemen i landet?

Benins ekonomi är kraftigt beroende av bistånd och den främsta exportvaran är bomull, vilket gör landet känsligt för varierande världsmarknadspriser.

Ett av de största problemen när det kommer till ekonomin är den illegala smugglingen, främst till Nigeria, som antas stå för cirka 20 procent av den totala bruttonationalprodukten (BNP).

Gränsen mellan länderna stängdes ner under år 2019 i ett försök att få bukt med den olagliga handeln men konsekvenserna blev negativa, främst för befolkningen i Benin som lever av en stor informell sektor.

Landets infrastruktur är i dåligt skick och ytterligare ett hinder är bristen på el vilket har gjort att landet är helt beroende av Nigeria och Ghana för sin elförsörjning.

Runt en tredjedel av befolkningen saknar även tillgång till rent dricksvatten och för 80 procent av invånarna är sanitetsförhållandena dåliga vilket har lett till att många får uträttta sin behov utomshus.

Även sjukvården har stora brister och spridningen av malaria är stor. Av hela befolkningen beräknas också 1 procent leva med hiv/aids.

Under 2000-talet har landets tidigare demokratiska framtoning förändras i samband med att Patrice Talon blev vald till landets president år 2016. Under hans styrelsetid har både partiet och kandidater som inte stått bakom honom uteslutits från val och parlamentet.

Under det senaste valet år 2019 bröt stora protester ut runt om i landet till följd av att inga oppostionspartier fick delta. Ett flertal oppositionsanhängare och journalister greps i samband med protesterna och fängslades utan åtal, vilket blev kraftigt kritiserat av bland annat Amnesty International. 

Talon har under sin styrelsetid stärkt sin position genom att bland annat ta över största delen av premiärministers arbete. Han har även försökt att få igenom en författningsändring som möjliggör att en president får sitta mer än två mandat, något som slutligen antogs i november 2021. Det här innebär att en president kan sitta uppemot tre mandatperioder, ett beslut som den afrikanska domstolen för mänskliga och folks rättigheter (AfCHPR) var ytterst kritiska till.

Vad står på spel?

Efter presidentvalet förra året började det rapporteras om en våg av pågående arresteringar av aktivister och oppositionella personer i Benin. Landets myndigheter ska har gripit uppemot 150 personer inklusive nigerianska aktivister i både Benin och Nigeria.

En av de gripna var Reckya Madougou som är en välkänd förkämpe för demokrati och som även var presidentkandidat år 2021. Hon greps i mars och hölls fängslad i nio månader på grund av falska terroranklagelser och för att ha planerat en serie mordförsök. I december samma år dömdes hon, trots att åklagaren saknade bevis eller vittnen, till 20 års fängelse.

Hon är bara en i raden av framstående oppostionella aktörer som har gripits, fängslat eller tvingats fly under Talons styrelsetid vilket har lett till en ökad kritik från såväl inhemska organsationer som internationella. 

I sin årliga rapport skriver människorättsorganisationen “Freedom house” om hur det förra presidentvalet, och parlamentsvalet, varken var rättvisa eller fria. Organisationern trycker på faktumet att Talon valdes om igen, med en extremt stor majoritet, medan endast två partier fick ställa upp i parlamentsvalet (som båda stod bakom presidenten).

Organisationern skriver även att de observatörer som var på plats under parlamnetsvalet valde att avbryta sina planer på att övervaka omröstningen av rädsla för våld och kravaller. Av de tusentals människor som deltog i protesterna skadades hundratals varav ett flertal även avled.

Den allt mer kritiska situationen i landet har kastat en skugga över president Talon, vilket kan vara en bakomliggande anledning till att han nu tillåter fler partiet att delta i det kommande valet, menar kritiker. 

Skulle kandidater från de oppostionella partierna vinna platser i parlamentet kan situationen förändras då en stark oppostionell kraft kan sätta käppar i hjulet för Talons planer att uttöka sin makt och även öka chanserna för ett möjligt presidentskifte i valet år 2026.

Skulle däremot de presidenttrogna partierna kvarhålla sin postion tros inga större förändringar ske. Huruvida valet har genomförts under rättvisa och fria förhållande kommer också uppdagas i samband med att resultaten offentliggörs, något som kommer att ge ytterligare en indikation om Benins framtid.

Vilka är aktörerna?

I det kommande valet har sju partier fått ställa upp.

Av dessa är det två stycken som idag delar på samtliga platser i parlamentet: “Progressiva unionen” (UP) och “Republikanska blocket” (BR) som bägge är presidenttrogna.

Av de resterande partierna är det tre stycken som tilhör den oppostionella kraften i landet, däribland “Demokraterna” (Les Démocrates) som bildades av en grupp avhoppare från partiet “Caurikrafterna för ett framträdande Benin” (FCBE).

FCBE var en partiallians som bildades av ett 20-tal mindre partier år 2007 för stöd till den dåvarande presidenten Boni Yayi inför parlamentsvalet 2007. I valet blev partiet den största grupperingen och i behöll sin ställning fram till år 2015. Under 2020 splittrades partiet efter parlamentsvalet 2019 mellan dem som ville delta i president Talons nationella dialog och de som var helt emot. 

Demokraterna blev en av dessa nybildade grupperingar vars främsta politikerna är just expresident Boni Yayi. Likt demokraterna har även FCBE fått grönt ljus att delta i det kommande valet tillsammans med ett till parti, “Mouvement Populaire de Liberation” (MPL).

Valets formalia

Benins författningen från år 1990 garanterar flerpartisystem och skydd för de mänskliga rättigheterna.

Enligt lagen är landets preisdenten statchef och tillsätter ministrarna i regeringen. Denne kan även tillsätta en premiärminister för att leda det dagliga regeringsarbetet eller ta sig an arbetet själv.

Benins president väljs i direkta val på fem år med möjlighet till omvalt två gånger efter en ny författingsändring år 2021. För seger i första valomgången krävs minst hälften av rösterna, annars går de två ledande kandidaterna vidare till en andra valomgång.

Landets parlament kallas nationalförsamlingen och det är de som stiftar Benins lagar.

Ledamöterna väljs i allmänna val vart fjärde år och efter en lagändring ska antalet ledamöter utökas från 83 till 109 under det kommande valet 2023. Av de nya platserna ska även 24 reserveras för kvinnor samtidigt som en ny post som vicepresident ska inrättas.

Flera ändringar i vallagarna som har gjort under de senaste åren har minskat möjligheten för mindre partier att delta. De nya lagar innefattar bland annat ett krav på att politiska partier ska ha minst 15 ”grundare” i landets alla kommuner, vilket innebär 1 155 ”grundare” totalt. 

Partierna ska också godkännas av myndigheterna och ha minst 10 procent stöd nationellt för att få representation i nationalförsamlingen.

Toppbild: Benins flagga

Av Linnea Bergqvist