Okategoriserade om Demokrati, Nigeria

Snabbguide till valen i Nigeria: Tre kandidater tävlar om chansen att styra Afrikas största demokrati

De kommande valen i Nigeria är landet dyraste någonsin, och över 90 miljoner människor kommer på lördagen att gå och rösta.

Av Linnea Bergqvist 25 februari, 2023

Var: Nigeria

När: 25 februari

Typ av val: President- och parlamentsval

Statsskick: Republik

Vilka är de största problemen i landet?

Nigeria är det största demokratiska landet i Afrika och har sammanlagt en befolkning på över 200 miljoner. Under flera år har landet tampats med en mängd problem såsom en dalande ekonomi, utbredd fattigdom och korruptionskandaler inom den politiska eliten.

Det har även pågått blodiga strider sedan ett uppror bröt ut i landets nordöstra del, ledd av den extremistiska gruppen Boko Haram, för över ett decenium sedan. Enligt FN:s uppskattningar har våldet resulterat i att minst 35 000 människor har dödats och mer än två miljoner andra har fördrivits.

Efter att Muhammadu Buhari valdes till president år 2015 lovade han att ta itu med korruptionen och landets säkerhetsproblem. Han började med att redovisa sina egna tillgångar och tog initiativ till lagar mot pengatvätt och skumma investeringar utomlands. 

Rättsprocesser drogs i gång mot flera företag och individer som misstänktes ha svindlat bort minst en tredjedel av säkerhetsbudgeten i falska kontrakt på försvarsmateriel. 

Men efter att världsmarknadspriserna på olja dalade hamnade landet i en ekonomisk kris år 2016. Kort därpå började förtroendet för Buharis regering svalna och han började kritiseras för att leda med med en auktoritär stil och för att inte fullfölja de initiativ han hade lovat. 

Just landets goda oljetillgångarna har gjort ett litet antal nigerianer stormrika, men för den genrella befolkningen är livet tufft och många lever i extrem fattigdom. 

Inflationen i landet klättrade till nästan 22 procent förra månaden och ungdomsarbetslösheten ligger på över 40 procent.

Även barndödligheten är extremt hög likt mödrardödligheten, något som främst beror på obehandlade sjukdomar. Värst är det i landets norra delar och Världshälsoorganisationen WHO har dömt ut sjukvårdssystemet i Nigeria som ett av världens sämsta. Var tredje invånare saknar även tillgång till rent vatten.

Vilka är aktörerna?

Inför presidentvalet har sammalagt 18 kandidater ställt upp men det är främst tre personer som antas ha bäst chans att vinna.

En av dem är Bola Ahmed Tinubu, som kandiderar för Buharis parti, “Alla progressivas kongress” (APC).  Tinubu är en före detta guvernör från Nigerias rika stat, Lagos, och har haft ett betydande inflytande i den sydvästra regionen där han hyllas som en politisk Gudfader.

APC bildades av de fyra största oppositionspartierna inför valen år 2015 och fick en egen majoritet i parlamentet. Partiet beskrivas som ett mittenvänsterparti och har sina starkaste fästen bland fulani-hausa i norr och hos yoruba i väster.

Under sin kampanj har Tinubu hävdat att det var med hans hjäp som den nuvarande presidenten vann i valet år 2015 och hans slagord har varit “Emi Lokan”, vilket översätts till “det är min tur”, på hans modersmål Yoruba.

Däremot har presidentkandidaten anklagats för korruption och han har även fått kritik för att ibland framstå som förvirrad och osammanhängande under sina tal, något som kritiker menar är en varningssignal kring hans hälsa. Han har även avstått från presidentdebatter och delegerat frågor om hans manifest till medlemmar i hans team.

En annan kandidat är oppositionsledaren och före detta vicepresidenten Atiku Abubakar från “Folkens demokratiska parti” ( PDP).

Partiet satt i regeringsställning från år 1999 till 2015 och betraktas som ett relativt reformvänligt mittenparti. PDP har traditionellt varit starkast i norr men stärkte efter millennieskiftet sin ställning i södern. Under år 2014 ledde interna spänningar till en lång rad avhopp från PDP till APC men flera av de återvände sedan under år 2018.

Abubakar, som kandiderar för sjätte gången efter fem tidigare förluster, är en erkänd kapitalist som tjänade sin förmögenhet på att investera i olika sektorer i landet. Han har tidigare utretts för korruption men har hela tiden nekat till brott.

Den sista kandidaten i valet som antas ha goda chanser är Peter Obi, som kandiderar för det mindre kända “Arbetarpartiet” (LP). 

Partiet skapades år 2002 under namnet “Partiet för socialdemokrati” (PSD) innan det bytte till sitt nuvarande namn året därpå. Det är byggt på en socialdemokratisk ideologi och strävar efter att främja och försvara socialdemokratiska principer. Den 27 maj år 2022 ökade partiets medlemskap och stöd drastiskt när Peter Obi gick med i partiet kort efter att han lämnat PDP.

Obi, som är en tvåfaldig före detta guvernör i delstaten Anambra, har under sin kampanj använt slogan ”Make Nigeria Great” vilket har fått mångas tankar att gå till amerikansk högerpopulism. Men presidentkandidaten har till skillnad mot sina politiska motsvarigheter haft en sparsam inställning och ses som en “Mr Clean” inom nigeriansk politik.

Obi har fått ett stort stöd hos främst landets yngre befolkning och är också den enda kristna bland de ledande kandidaterna. Däremot återfanns  hans offshore-konton bland Pandora Papers, ett avslöjande som påvisade den globala elitens dolda rikedomar år 2021. Obi själv har dock förnekar alla brott.

Vad står på spel?

De kommande valen anses vara de viktigaste i Nigerias historia.

Landet är regionalt dominerande och är en nyckelstat i Afrika, och med demokrati på reträtt över hela kontinenten anses vissa analytiker att ett bra val i Nigeria skulle återuppliva förhoppningarna hos demokratiska reformer i andra länder. Varför valet också anses viktigt beror också på landets storlek som förväntas bli det tredje folkrikaste i världen år 2045.

Frågor som har lyfts av befolkningen under valrörelsen har främst kretsat kring säkerheten och ekonomin. När upproret i norr började var det begränsat till vissa områden men har idag spritt sig till större städer, något som har påverkat miljoner människor i landet.

Under de senaste veckorna har även frågan om bytet av landets sedlar debatteras, ett beslut som har lett till akuta svårigheter. Den nya nairavalutan har ännu inte kommit till fullt bruk vilket har lett till att de fattigaste i landet inte kan köpa baslivsmedel eller betala sina utgifter. Trors att anpassning har börjat ske är det många som som lever kontantlösa i dagsläget, vilket har lett till en ökad desperation. 

Vad som också särskiljer valen mot tidigare är att det är rekordmånga som har anmält sig att rösta (uppemot 94 miljoner väljare kommer att rösta under lördagen) vilket är en ökning med 10 miljoner mot föregående val.

En annan skillnad är att det vanligtvis brukar vara kandidater från de två största partierna som är i ledning men att det i detta valet finns en tredje. Till skillnad mot sina motståndare anses Obi representera en ny typ av politik med löftet om dynamisk, ren och effektiv ledning.

Det kan även vara grunden till att han i många oppionsundersökningar har fått ett försprång, men tros möta ett större motstånd i det faktiska valet till följd av sina rivalet enorma skyddsnätverk, djupa fickor och kraftfulla politiska organisationer som står bakom de.

Mycket kommer därför beror på valdeltagandet. Om mer än två av fem väljare når valstugorna kommer detta att ses som en öka Obis chanser, vilket möjligen signalerar en våg av stöd.

Valens formalia

Nigerias president är stats- och regeringschef samt överbefälhavare och har omfattande maktbefogenheter. Presidenten väljs tillsammans med en vicepresident i allmänna val på fyra år och kan väljas om en gång. För att vinna krävs det att en kandidat får minst 25 procent av rösterna i två tredjedelar av delstaterna. 

Presidenten väljer sedan ut samtliga ministrar som i sin tur måste godkännas av senaten, och det måste finnas minst en minister från varje delstat. 

Landets parlamnet består av två kammare: senaten och representanthuset.

Senaten består av 109 ledamöter med tre representanter från varje delstat och en från förbundshuvudstaden Abuja. Representanthuset består av 360 ledamöter som alla representerar lika stora valkretsar. Samtliga ledamöterna i båda kamrar utses genom  majoritetsval i enmansvalkretsar , samtidigt med presidentvalet. 

För att ett lagförslag ska godkännas måste det förstantas av bägge kamrar innan det föreläggs presidenten för godkännande. Om presidenten inte godkänner förslaget blir det ändå lag om båda kamrarna på nytt antar det med två tredjedelars majoritet.

Landets anses vara splittra, både etniskt, religiöst och ekonomiskt, och det har länge funniys en oro i främst norra Nigeria för att hamna i underläge i förhållande till det mer utvecklade, folkrika och välbärgade södern.

Toppbild: Nigerias flagga

Av Linnea Bergqvist