På torsdag intar den före detta utrikes- och statsministern Carl Bildt vittnesbåset i sal 34. Vi frågar Blankspots Martin Schibbye som följt rättegången sedan start, vad vi har att vänta i Stockholms Tingsrätt.
Av Blankspot 12 januari, 2026
På vilket sätt är förhöret med Carl Bildt viktigt för åtalet och rättegången?
– Förhöret med Carl Bildt kommer bli en av de mest laddade dagarna under hela processen, inte juridiskt, men utan tvekan politiskt och kommunikativt. Bildt är den enda svenska toppolitiker som satt i Lundinbolagets styrelse under de kritiska åren, och hans erfarenhet och offentliga tyngd gör att det han säger i och utanför sal 34 kommer att forma hur åtalet uppfattas. Han har redan i medier kallat åtalet ”substanslöst” och hävdat att åklagarna kommer att förlora. Det visar dels att han är självsäker, dels att han vet exakt hur mycket som står på spel.
Hur hamnade Carl Bildt i styrelsen?
– När han i polisförhöret 2015 får frågan om hur han hamnade i Lundinbolagets styrelse nämner han först Adolf Lundin som den som ”frågade honom”. Men nästan omedelbart därefter gör han en paus och säger: ”Jag hade haft mycket att göra med hans yngre bror som heter Bertil Lundin.” Han frågar sedan spontant förhörsledarna om det han berättar är ”sekretessbelagt eller inte”, vilket ger en tydlig signal om att relationen till Bertil inte är vilken privatkontakt som helst, Bertil Lundin var också en av cheferna för Sveriges mest hemliga underrättelseorganisation: KSI – Kontoret för Särskild Inhämtning och stod Carl Bildt nära. Andra vittnen har pekat på att Bildt tas in i styrelsen för att hantera kritiken mot bolaget och för att genom sitt internationella nätverk arbeta för fred i Sudan.
Vilken är Bildts roll för själva rättsprocessen?
– Rent formellt är han ett av ett 100-tal vittnen. Carl Bildt är kallad att vittna eftersom han var styrelseledamot i Lundin Oil AB/Lundin Petroleum AB under åren 2000–2006 och enligt det förhörstema som åklagarna presenterat ska förhöret handla om ”kännedom om situationen i och nära Block 5A och Lundinbolagens verksamhet i området under perioden 1997 – 2003” men framför allt kommer åklagarna troligtvis rikta in sig på att visa att Bildt i de mail och de skriftliga dokument som åklagarna kommit över haft ”kännedom om krigsbrott i block 5A” och att han varnat styrelsen för situationen. Bildt framstår i det materialet som en ”voice of reason” i styrelsen vilket gör hans roll mer komplex än vad man kanske kan tro.
Vad visar mejlen som Bildt skrev till den åtalade Ian Lundin?
– Mejlen från 2001 är centrala för åklagarna och har citerats ofta under rättegången eftersom de enligt åklagarna visar att Bildt hade detaljerad information om kriget som han delade med sig av. Åklagarna ska ju visa att det skedde krigsbrott, att ledningen kände till dem och sedan genom olika medhjälpsgärningar bidrog till dem. Mejlen blir i den kedjan viktiga för ”kännedomen” inom ledningen.
Ian Lundins svar – och Bildts fördjupade lägesbild. Ian Lundin håller helt med Bildts analys och varnar för att SPLA kan komma att attackera oljeinstallationer. I sitt längre mejl skriver Bildt att situationen ”deteriorating at the moment” och att regeringen sannolikt kommer reagera på SPLA:s framgångar med ”increasingly unacceptable ways”. Han lyfter också risken för ”information warfare” mot bolaget i Sverige, USA och Europa.
– I ett av mejlen från den 19 juni 2001 skriver Bildt, bara som ett exempel, att regeringen i Khartoum återupptagit ”what is in effect indiscriminate bombings against population concentrations” och att detta måste fördömas. I mejlet skriver Bildt också att ”även om skulden ska läggas på SPLA ska vi inte ses som försvarare av regeringen, de har lanserat en offensiv som kommer att förvärra situationen och isolera Sudan internationellt genom att de utfört urskillningslösa bombningar av civilbefolkningen”. Som exempel ger Carl Bildt att armén bombat flyktingar som köat för mat.
– I ett annat mejl samma dag varnar han för att SPLA sannolikt kommer att försöka slå till mot oljeinstallationer och att bolaget måste vara förberett både ”på marken” och i medierna eftersom man är deras ”real targets”. Ian Lundin svarar omedelbart och håller helt med, vilket visar att även bolagsledningen var fullt införstådd med striderna och militärens agerande. I förhöret kommer åklagaren sannolikt läsa upp dessa passager ord för ord och be Bildt att förklara varför han i förhöret 2015 hävdade att han inte mindes några diskussioner om säkerheten, eller att han inte hade konkret kännedom om bombningar och övergrepp. Det ska också sägas att försvaret presenterat flera Bildt-mejl från samma tid som ger en bild av att det som avhandlas är situationen i Sudan i stort och inte situationen i block 5A.
Carl Bildt varnar styrelsen. I detta mejl till Ian Lundin beskriver Carl Bildt hur den sudanesiska regeringen återupptagit ”urskillningslösa bombningar mot befolkningscentra” och betonar att bolaget inte får framstå som försvarare av regimen. Han hänvisar till FN och EU:s kritik och konstaterar att ”fredsprocessen gått i revers”.
Hände det som Bildt varnade för?
– Två månader efter Bildts varning sker en attack i Heglig i grannblocket den 5 augusti 2001, utförd av SPLA med visst stöd från Peter Gadets styrkor. Lägret evakueras; produktionen stoppas omedelbart och återupptas först dagen därpå. En rapport som åklagaren använder som bevisning beskriver därefter en stor arméoffensiv för att ”rensa upp” området från Heglig ner mot Mayom, Gadets fäste. Hundratals soldater har flugits in och fem attackhelikoptrar opererar från Unity och Heglig. Författaren (bolagets säkerhetskonsult Ken Barker) antyder att operationen sker i strid med humanitära principer och skriver att det ”utan rimligt tvivel” pågår fördrivningar och ”cleansing” i området.
Hur kommer Bildt beskriva sin roll i Lundinbolaget?
– Bildt har som sagt förhörts av åklagare och polis för elva år sedan, 2015 och det han sa då är väl ungefär vad han kommer att säga på torsdag. Han hävdade då att han togs in i styrelsen för sin ”allmänna förmåga” och internationella erfarenhet – inte för kunskap om oljesektorn eller om Afrika. Han betonar också att Sudan endast var ett av många länder bolaget verkade i under hans tid i styrelsen (några av de andra var: Vietnam, Malaysia, Albanien,Tunisien, Libyen, Iran, Sudan, Nigeria, Indonesien, Norge, Frankrike, Holland, Irland och Venezuela) och att de operativa besluten låg på bolagsledningen och konsortiet, inte hos styrelsen.
Vad sa Bildt i förhöret från 2015 om bombningar och detta med ”information warfare”?
– Det skedde innan åklagarnas husrannsakan så det var inte känt då att Bildt mejlat styrelsen med tankar kring arméns krigföring, det Bildt sa då var att han inte minns säkerhetsdiskussioner i styrelsen. Han säger att han inte kände till några brott i ”vårt område”. Han sa att hans information var allmän, inte operativ. Men hans mejl beskriver exakt den typen av händelser som åklagaren menar utgör de centrala brotten: urskillningslösa bombningar, attacker mot civila, militära offensiver för att rensa områden och risk för SPLA:s attacker mot oljeanläggningar. Det han skriver i mejlen motsäger alltså de minnesbilder han presenterade i polisförhör och i media. I förhöret kommer detta kollisionsmoment – mellan skriftlig dokumentation och muntlig minnesbild – att bli en del.
I det tidigare förhöret handlar mycket om Bildts möten med Sudans president Omar al-Bashir? Vad avhandlades på dessa?
– Bildt har i det tidigare förhöret berättat om två resor till Sudan som hade direkt koppling till Lundin: sommaren 2001 och vintern 2002. Under båda resorna träffade han al-Bashir. Han beskriver mötena som politiska samtal om fredsprocessen och humanitär access, inte som bolagsärenden. Det är dock tydligt att de skedde i ett läge där bolaget hade både säkerhetsmässiga och operativa problem i Block 5A.
– I polisförhöret konfronteras Bildt med anteckningen att han sagt till Bashir att han borde ”hålla tillbaka militären”. När han får frågan varför han gav det rådet svarar han att han ”inte vet i detalj”, men att rådet sannolikt utgick från den allmänna logiken inför ett eldupphör där parterna försöker säkra terräng innan vapenvilan träder i kraft. När förhörsledaren frågar om rådet baserades på kännedom om brott svarar Bildt: ”Nej! Nej.”
– Under förhöret beskriver Bildt också konflikten kring Block 5A som präglad av stamstrider, boskapsstrider och interna Nuer-splittningar. Men när förhörsledaren frågar varför han då träffade Bashir – om konflikten inte egentligen var centralstyrd – så backar Bildt och lyfter in att Nord–Syd-konflikten var en del av allt och att Bashir hade en avgörande roll. Det öppnar en spricka i hans försvarslinje. Å ena sidan försöker han framställa konflikten som lokal och svåröverblickbar för att avvisa tanken att bolaget eller styrelsen skulle ha förstått det större sammanhanget. Å andra sidan erkänner han att möten med Bashir var nödvändiga just eftersom regeringens militär påverkade området och därmed säkerhetsläget. Det är denna motsägelse som åklagarna sannolikt kommer att borra i.
Hur förklarar Bildt då att verksamheten i Block 5A låg nere under stora delar av hans tid i styrelsen? Om det inte rörde säkerhetsproblem?
– Det kommer han få frågor om. När han under polisförhöret 2015 fick frågan om varför verksamheten låg nere våren 2000 så sa han att han inte mindes av att verksamheten var ”pausad över huvud taget” och att han inte mindes några diskussioner om det. Åklagaren läste då upp utkast till ett aktieägarbrev där just säkerhetsläget framhölls som ”den stora besvikelsen” och skälet till att verksamheten skjutits upp. Bildt svarar att sådana brev inte är styrelsebeslut och att han inte minns att frågan diskuterades. Detta kommer sannolikt ifrågasättas eftersom hans mejl från 2001 visar att han hade mycket detaljerad kunskap om konfliktutvecklingen, offensiver, bombningar och den humanitär blockaden – alltså sådant som rimligen borde vara centralt även i styrelsediskussionerna vid tiden.
Vilken roll menar Carl Bildt att oljan spelade för konflikten och för fredsprocessen i Sudan?
– I förhöret 2015 beskrev Carl Bildt oljans roll på ett litet annat sätt än andra vittnen inklusive de åtalade. Han sa då att den sudanesiska regeringen i Khartoum var djupt beroende av oljeinkomsterna vid millennieskiftet och att landets statsfinanser riskerade att kollapsa utan exportintäkterna, eftersom fred var en förutsättning för dessa intäkter så var de viktiga för freden. När förhörsledaren då, 2015, frågade om oljeutvinningen var viktigt för Al-Bashir svararade Bildt utan omsvep:”Mycket!”
– Han utvecklade resonemanget genom att påpeka att regimen hade betydande skulder och redan bundit upp sig ekonomiskt gentemot Kina. Oljan var därför, enligt honom, både regimens svaga punkt och dess drivkraft. Bildt sa också att detta var ett av hans centrala budskap till presidenten:”Vi kan glömma den där oljan, om vi inte ser till att det blir fred i området.”
Bildt menade i det förhöret att inget oljeprojekt – varken i Block 5A eller i andra fält – skulle kunna realiseras om inte striderna upphörde. Han menade också att den sudanesiska regimen vid millennieskiftet var på väg att modereras och att oljeinkomsterna gjorde landet mindre ideologiskt radikalt: “Turabi satt i husarrest, Bin Laden var borta… en successiv moderat utveckling i Khartoum.”
– Enligt Bildt utgjorde oljan därför ett fredsargument, eftersom både nord och syd hade ett ekonomiskt intresse av att stabilisera situationen. Nord riskerade ekonomisk kollaps utan oljeinkomsterna, medan syd – som han beskriver som ”ett av världens fattigaste och minst utvecklade områden” – inte skulle kunna bygga en framtida stat utan just dessa resurser.
– I förhöret pressar åklagaren honom på vad detta egentligen innebar i praktiken: om Al-Bashir såg oljan som en väg till fred eller som ett medel för att vinna militärt? Bildt svarade då att regeringen visste att de inte kunde vinna kriget genom militär överlägsenhet, och att detta var tydligt i alla samtal han hade i Khartoum. Han framhöll att kriget pågått sedan 1955, och att Sudan saknade den militära kapaciteten att kontrollera den enorma areal som konflikten utspelade sig på. Därför, säger han, var det klart för regimen att en politisk lösning var den enda framkomliga vägen.
– Åklagarna har ju en diametralt motsatt bild: att regeringen just använde oljans framtid som drivkraft för sin militära offensiv, att rensa byar och skapa säkerhetskorridorer för oljeprospektering, vilket dokumenterats i både FN-rapporter och bolagets egna säkerhetsdokument. Där Bildt menar att oljan drev parterna mot fred, menar åklagarna att den drev kriget, så detta blir säkert en del av förhörets dynamik.
Vad står på spel i förhöret med Bildt?
– Att intervjua Bildt som journalist är inte lätt. Att förhöra honom kommer också bli en utmaning för åklagarna. Det som står på spel är inte heller Bildts eventuella ansvar i juridisk mening, utan trovärdigheten i den berättelse som bolaget hållit fast vid: att man arbetade i god tro, att man saknade kännedom om övergrepp i block 5A och att konflikten var lokal snarare än centralstyrd. Om Bildts förklaringar inte håller ihop kommer åklagaren att använda det som bevis för att styrelsen hade kunskap om övergrepp, att informationen nådde de högsta nivåerna och att man trots detta fortsatte verksamheten. Bildt själv menar som sagt att åtalet inte håller och att det är slöseri med tid och resurser.
Rent konkret hur ser dagen ut?
– Förhöret inleds 09.15 med att Bildt svär vittneseden, sedan pågår det fram till 10.30 då det är en traditionsenlig kaffepaus. Vittnena brukar gå ner i caféet då, men med tanke på mängden journalister kanske Bildt inte gör så. Sedan fortsätter det till 12.00 då rätten bryter för lunch. Efter lunchen, vid 13.15 brukar åklagarna vara klara och det är dags för målsägandebiträdena att ställa sina frågor. Här blir det en match i matchen då en av målsägandebiträdena är den förre justitieministern Thomas Bodström, som företräder hälften av de 32 målsägandena. Det sista som sker är sedan att försvarsadvokaterna för Ian Lundin och Alexander Schneitre genomför ett motförhör. Mot slutet har också åklagarna en möjlighet att genomföra ett återförhör. Sedan kan vi sätta punkt för detta kapitel av svensk nutidshistoria.
Vill du hålla koll på allt om Lundinrättegången? I Whatsapp-gruppen Lundin Oil rättegången får du en unik chans att följa Martin Schibbyes arbete dag för dag med att bevaka den nästan tre år långa rättegången.
Av Blankspot
Hjälp oss skriva mer om Lundin!
Blankspot rapporterar löpande om Lundinrättegången från Tingsrätten i Stockholm. Stöd oss så vi uthålligt och långsiktigt kan bevaka.
