Analys om ,

Så påverkar pandemin nyhetskonsumtionen

Lokala nyhetssajter och nationella nyhetssändningar har ökat men sociala mediers betydelse har minskat enligt en ny rapport från Myndigheten för press, radio och TV.

I rapporten ”Svenska nyhetsvanor i normaltider och i kristider” beskrivs hur svenskarna successivt har förändrat sin nyhetsanvändningen under åren 2000 – 2019, men också hur coronapandemin ökat nyhetskonsumtionen, särskilt i början av pandemin.

Äldre tar enligt rapporten del av nyheter i högre utsträckning och än mer så under pandemin, men har också ökat sin användning av webbaserade plattformar i sin nyhetskonsumtion.

Den samlade bilden av svenskarnas nyhetskonsumtion så som den framträder före pandemin visar inte oväntat på en rörelse från papper och tablå till digitala nyhetsmedier. På knappt tjugo år har till exempel fem av sex läsare av kvällspressens pappersupplaga försvunnit. Men samtidigt som nedgången av kvällstidningsläsning på papper minskat så ökar läsningen på tidningarnas nyhetssajter.

Den samlade läsningen av kvällstidningar ligger idag på den högsta nivån någonsin.

För morgontidningarna har läsningen på papper varit lite starkare en längre tid, men nu har de befunnit sig i en brant nedförsbacke sedan 2013. De senaste åren sker en stark ökning av andelen regelbundna läsare på webben men sammantaget tar man inte igen det tapp som sker från pappersläsandet i ett lika stort digitalt läsande.

Forskningen har länge tittat närmare på hur vanan att ta del av medier skiljer sig åt. Skillnaderna mellan individer förklaras i rapporten ofta av vem individen är med faktorer som ålder och generationstillhörighet samt vilka intressen och intentioner som präglar individen. Ålderseffekten har varit tydlig när man tittat närmare på läsning av papperstidning och konsumtion av nyheter i radio och tv jämfört med i det digitala medielandskapet.

Graden av samhällsengagemang spelar också roll för hur motiverande människor är att ta del av nyheter. Rapporten ställer sig frågan om vad som är hönan eller ägget här. Förmodligen finns det en ömsesidig påverkan där graden av politiskt intresse och nyhetskonsumtionens omfattning bidrar till att förstärka varandra.

I 2019 års nationella SOM-undersökning framträder ett mönster där regelbundna nyhetsvanor skiljer sig i både frekvens och val av medier. Unga tar generellt del av nyheter i betydligt lägre utsträckning än äldre och de föredrar också digitala plattformar framför papper och tablå. Och tvärtom. De äldre väljer i sin tur i första hand morgontidning på papper och linjära radio- och tv-sändningar.

Det politiska intresset bidrar till nivåskillnader i form av nyhetskonsumtion av morgontidningar för läsning av papperstidning och webb. I båda fallen är politiskt intresserade individer mer benägna att ta del av morgontidningarnas utbud.

Sociala medier bidrar till att öka nyhetsinhämtning i grupper som generellt har ett lägre intresse för generella nyheter, vilket gäller för både unga och för människor som saknar tydligt samhällsengagemang.

Valet av nyhetsmedier kan sammanfattningsvis förklaras av individens ålder. Digitaliseringen har medfört en tydligare digital klyfta mellan olika generationers nyhetskonsumtion. Den minskar dock stadigt i takt med att den äldre befolkningen för varje år blir mer digital.

Med detta som bas går sedan rapporten över till att beskriva förändringar i människors medievanor under pandemin.

Behovet av information har varit stort över hela världen under den pågående pandemin. Blankspot har tidigare skrivet om FN:s rapport som visar hur yttrande- och pressfriheten påverkats under pandemin.

Under perioden april till juni 2020 genomförde SOM-institutet en specialundersökning för att följa upp hur människors vanor, beteenden och attityder förändrats under denna samhällskris. Den rapporten har jämförts med de årliga SOM-undersökningarna.

Det blir då tydligt att det skett vissa förändringar i människors medievanor. Jämfört med 2019 ser man en ökning av de som regelbundet tar del av nationella nyhetssändningar i radio och tv. De har ökat från 73 till 80 procent. Likaså har användningen av morgontidningar ökat, från 34 till 43 procent.

I rapporten menar man att de dagliga pressträffarna kan förklara den stora förändringen hos public servicemedierna och TV4:s nyhetssajter. Hösten 2019 var det 30 procent av befolkningen mellan 16 – 85 år som tog del av nyheter på någon av dessa sajter minst tre dagar i veckan. Det kan jämföras med 57 procent under våren och försommaren 2020 .

De mediers vars andel regelbundna användare minskat något under pandemin är kvällspressens nyhetssajter och nyheter i sociala medier. Andelen som tar del av nyheter i sociala medier minst 3 dagar i veckan har gått från 42 procent våren 2019 till 32 procent våren 2020.

I samtliga åldersgrupper ser man en ökning av andelen regelbundna läsare av morgontidningar. Bland 30 – 64 åringar går man från 39 procent till 47 procent och i gruppen 65 – 85 åringar går man från 31 procent till 42 procent.

Det ökade intresset för nyheter märks också i de dagliga räckviddsundersökningarna av linjär tv och rörlig bild på webben som MMS gjort. Där märks en tydlig skillnad i tittande framför allt för Aktuellt men också Rapport och TV4 nyheterna när man jämför första halvåret 2019 och 2020.

Nyhetskonsumtion i kvällstidningar ser en viss minskning av regelbundna läsare och för nyhetskonsumtion i sociala medier sker en påtaglig minskning.

Fortfarande står gruppen med stort samhällsengagemang för den mest frekventa nyhetskonsumtionen, men det är gruppen med begränsat samhällsengagemang som ökat sin nyhetskonsumtion mest under pandemin.

MPRT:s rapport bekräftar den bild som många andra undersökningar över hela världen gjort om mediers betydelse för människors möjlighet att förstå omfattningen på det som sker och därefter kunna fatta väl övervägda beslut.

Rapporten visar också att i kristider vet man var man ska vända sig till. Och det är inte främst till sociala medier. Dels vill läsarna åt huvudkällan direkt och dels har kunskaperna om problemet med falsk information ökat.

Rapporten ger med andra ord goda underlag för journalistiken och medierna att fortsätta visa vad som skiljer journalistik från allt annat på nätet.

Även för de yngre läsarna.

Foto: Frankie Fouganthin Wikimedia Commons

Läs hela rapporten här:

MPRT Svenska nyhetsvanor – i normaltider och i kristider

Hjälp oss skriva mer om Coronavirus!

Coronapandemin har fört ut oss alla till en outforskad del av kartan och skapat stora utmaningar för demokratin. Vi fokuserar på att berätta om detta.

Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem för fortsatt bevakning av pandemins effekter på demokratin.