Flera etiopiska oppositionspolitiker åtalades för terrorism i veckan. Blankspot var på plats i domstolen för att följa vad som utvecklat sig till en bitter politisk strid.
Av Andreas Greiber Baumann 1 oktober, 2020
I en rättssal med skimrande lysrör, bruna velourridåer och en enorm vattenskada i taket, utspelar sig en avgörande strid om Etiopiens demokratiska framtid.
Här mitt i den bullriga huvudstaden Addis Abeba, vid den federala domstolen Lideta åtalas nu några av de mest prominenta politiska motståndarna till landets premiärminister.
För Abiy Ahmed, som förra året fick Nobels fredspris och som fram tills nyligen mest mottagit internationell beröm för sitt sätt att leda landet närmare fred och demokrati, går det inget vidare just nu.
På de anklagades bänk satt i torsdags den kontroversiella ”mediemogulen” Jawar Mohammed samt Bekele Gerba, vice ordförande för deras gemensamma parti Oromo Federalist Congress (OFC).
Båda var klädda i oklanderliga mörkblå kostymer, vilket fick dem att sticka ut från den stora gruppen av ett tjugotal oromoaktivister, partimedlemmar och livvakter som trängdes på de hårda träbänkarna bakom dem.
Stämningen var konstigt nog uppsluppen med tanke på att de alla anklagades för terrorism och för att ha förespråkat etnisk rensning. De riskerar livstids fängelse om de döms.
Men själva avvisar de hela åtalet som ett politiskt motiverat försök att vingklippa oppositionen.
– Syftet med åtalet är att eliminera oppositionens ledare och på så sätt förhindra deras politiska partier från att vinna valet, sa Jawar Mohammed i domstolen.
För myndigheterna är rättegången däremot central i den pågående processen med att straffa de skyldiga för de våldsamma upploppen i Addis Abeba och andra etiopiska städer som pågick under juni och juli i år.
Omkring 200 personer miste livet i upploppen, vars startskott var mordet på den populära sångaren och oromoaktivisten Hachalu Hundessa, en ikonisk musiker som med sina låtar satte ett soundtrack till oromoupproret mot den tidigare etiopiska regimen.
Ett uppror som lyckades få bort den gamla regimen och föra fram landets första politiska ledare med en oromobakgrund till makten: Abiy Ahmed.
Samma man som stora delar av de som gjorde uppror i regionen nu vänt sig emot.
När skotten föll den 29 juni 2020 och Hachalu Hundessa dödades av en okänd förövare i sin bil mitt i huvudstaden, ledde detta omedelbart till stora protester. Våldsamma sammanstötningar skedde mellan polisen och oromoungdomar och många som inte var från oromoregionen dödades i de följande kravallerna. Det är det dödandet som fått upploppen att kallats för försök till etnisk rensning. Och det är attackerna på icke-oromos som Jawar Mohammed och Bekele Gerba samt 21 andra anklagas för att ha bidragit till.
Även om de anklagade varit häktade i nästan tre månader så offentliggjordes anklagelserna först förra helgen – inklusive den sensationella anklagelsen om terrorism.
En åtalspunkt som gjorde Jawar Mohammed stolt:
– Det är andra gången denna anklagelse riktas mot mig. Jag är stolt över att bli anklagad som terrorist för att ha försvarat jämlikhet och rättvisa, hann Jawar Mohammed säga till domstolen på måndagen innan rättegången återigen sköts upp.
Först på torsdagen i samma vecka var de åtalade tillbaka i rättsalen vid Lideta, den federala domstolen i Addis Abeba.
Som enda utländska media var jag på plats för Blankspots räkning.
Poliserna vid domstolen var inledningsvis förvirrade och visste inte själva om de skulle låta mig komma in eller inte, så i över timme stod jag i kö tillsammans med de anklagades vänner, familjemedlemmar och tillresta oromoaktivister.
Väl framme vid ingången till rättssalen avvisades jag först av en polis medan en annan sa att det var mediernas uppgift att bevaka rättegången. Men en tredje polis hann dyka upp, ta mig åt sidan och förklara att jag inte fick tillträde till rättssalen.
Där stod jag tills en överordnad till de poliser som vaktade ingången såg vad som hänt och beslutade att jag fick komma in.
Men strax innan rättegången skulle börja kom en bastant kvinnlig polis inrusande i rättssalen för att slänga mig med orden: ”You! Out!”.
Jag reste mig förvirrat upp och hänvisade till den tidigare polischefens beslut.
Poliskvinnan tystnade först när några av de cirka trettio tungt beväpnade poliserna i rättssalen sa ifrån.
Väl nedsjunken i bänken var den process jag fick bevittna kort. Redan vid uppropet, då domaren ropade upp namnen på de åtalade, blev de klart att tre av dem satt häktade någon annanstans i landet och hade inte – enligt domarens order tidigare i veckan – transporterats till Addis Abeba där de tillsammans med sina medåtalade kunde försvara sig mot anklagelserna.
Utan alla de åtalade på plats kunde inte domstolsförhandlingarna inledas så domaren hade inget val förutom att skjuta allt framåt en vecka och sätta ett nytt datum.
Efter den formaliteten började diskussionen om var i landet fångarna skulle sitta häktade. I polisens häkte i Addis Abeba eller i det federala fängelset Kality lite söder om staden.
Medan de åtalades försvarsadvokater hävdade att Kality var för farligt eftersom det var fyllt av mördare började det regna. Ljudet av tusen små trumslagare av tenn som hamrade på byggnadens tak spred sig tillsammans med doften av fukt och filttyg från ansiktsmaskerna. Strax ovanför de anklagades bänk började regnvattnet sippra ner över dem och deras tre advokater från ett hål stort som en fotboll från en gigantisk vattenskada i taket.
Advokaterna försökte rädda sina handlingar genom att flytta bordet medan de fortsatte att argumentera mot att flytta fångarna till kality-fängelset.
Den åtalade Jawar Mohammed fick det sista ordet när han stående och ivrigt gestikulerade dundrade:
– Du kan behålla oss i Addis Abeba vi bryr oss inte. Du kan hålla oss under jorden. Vi bryr oss inte. Du kan hålla oss häktade i himlen vi bryr oss inte. Det är inte vad det här fallet i grunden handlar om, sa han i ett inlägg som nog inte hjälpte hans fall i sak, innan de tre domarna försvann bakom de stora leverpatéfärgade velurridåerna för att rösta.
I bänkraden bredvid mig mumlade Samuel Bekele som är son till en av de åtalade, Bekele Gerba, att ”nu ringer de förmodligen Abiy för att fråga vad de ska göra”.
Enligt honom är det som sker i rättssalen ”rent skådespeleri” för att bli av med den politiska oppositionen före valet.
– Det som oroar mig är att de skickas till en plats för hårdkokta brottslingar. Ett fängelse med mördare och våldtäktsmän. Inte en plats för politiska fångar. Jag är rädd att de kommer att bli slagna eller dödade, sa bänkgrannen Samuel Bekele.
Efter en kvart kom de tre domarna ut igenom genom de bruna leverpatéfärgade velurridåerna och berättade att de bestämt sig för att fångarna skulle föras till Kalityfängelset.
Vem är då den huvudåtalade Jawar Mohamed?
Enligt kritikerna en kontroversiell person med stort inflytande över oromoupproret mot den tidigare regimen från exilen i USA. Genom tv-stationen Oromo Media Network och dess sociala medier hade han två miljoner följare på Facebook innan hans profil stängdes ner i samband med de senaste anklagelserna.
Det är heller inte första gången han anklagas för att ha uppmanat till våld. I oktober förra året anklagades han för att ha uppmanat till våldsamma upplopp när han på Facebook plötsligt bad om hjälp från sina anhängare eftersom han fruktade att polisen skulle bryta sig in i hans hem för att gripa honom eller mörda honom.
Händelsen triggade unga män att starta upplopp i vilka demonstranter brände premiärminister Abiy Ahmeds bok. Förutom att drabba samman med polisen angreps också personer som inte var oromo. Minst 86 personer miste sina liv i upploppen men anklagelserna om att ha startat dem avvisades då av Jawar Mohammed.
– Jag ser inte vad jag eller någon annan skulle ha gjort, annat än att be om hjälp, när beväpnade människor kom in i mitt hem mitt i natten. Jag fruktade för mitt liv, sade han kort efter händelsen i en intervju med Blankspot, där han dock erkände att grunden för våldet var spänningarna mellan etniska grupper i huvudstaden.
– Det finns en oenighet bland de etniska eliterna här, en oenighet som manifesterar sig i sammandrabbningar mellan olika etniska grupper, här, på landsbygden och ute i provinserna.
Men frågan om de åtalade oromoledarna den här gången gjort sig skyldiga till anklagelserna eller inte, är svårt att avgöra.
Den stora skillnaden mot i oktober är att myndigheterna den här gången arresterat Jawar Mohammed och inlett en rättegång, även om den ständigt skjuts upp.
I åtalet framgår också att Jawar Mohammed anklagas för att vara skyldig till att en polis dödats i de upplopp och demonstrationer som följde på mordet på musikern Hachalu Hundessa.
Men även att polisen konfiskerat inte mindre än åtta Kalashnikovs och fem pistoler från Jawar Mohammeds bil.
Under en presskonferens på premiärministerns kontor på torsdagen så förnekade statsåklagaren Gideon Timothewos att ärendet mot Jawar Mohammed och de andra politikerna var politiskt motiverat.
– En del av de anklagade är politiker, men de anklagas inte för sin politiska verksamhet, sa Gideon Timothewos.
Han menade också att man måste skilja på ”fredlig, laglig politisk mobilisering och denna typ av retorik”.
– Denna ultranationalistiska, militanta och våldsamma politiska aktivism som resulterar i skadade och mördade medborgare.
Men frågan är om åklagarna kan samla övertygande bevis för en fällande dom. Och oavsett om Jawar Mohammed är skyldig eller inte är det uppenbart att ett eventuell fängelsestraff för honom och andra populära politiker riskerar att undergräva den demokratiska legitimiteten inför nästa års val.
– Om de döms kommer den allmänna opinionen i stor utsträckning och särskilt i Oromia, att anse att den etiopiska regeringen återigen är engagerad i politiserade åtal. Det kommer att göra det mycket svårt för myndigheterna att hålla ett framgångsrikt val nästa år, säger William Davison från International Crisis Group.
En ännu mer pessimistisk bedömning kommer från René Lefort, en berömd fransk analytiker som följt etiopisk politik sedan 1970-talet.
– Det demokratiska projektet i Etiopien är dött just nu. Det är möjligt att det kan återupplivas, men inte så länge som Abiy Ahmed insisterar på att han ska leda landet ensam.
Till Abiy Ahmeds försvar kommer senioranalytiker vid den politiska tankesmedjan Institute for Security Studies, Dawit Yohannes.
– Det är så lätt att kalla honom en diktator, men jag tror att skulden för det politiska dödläget också måste falla på de många oppositionspolitiker som håller på att splittra landet på grundval av etnicitet, och som i hemlighet organiserar dessa våldsamma upplopp.
Dawit Yohannes menar också att ett av problemen är att i början öppnade Abiy Ahmed upp det demokratiska rummet så att alla kunde delta, utan att samtidigt genom avtal tydliggöra spelreglerna.
– Abiy bjöd alla politiska motståndare tillbaka till landet 2018, om de bara underkastade sig konstitutionen och lade ner sina vapen. Men flera av dem har fortfarande vapen och andra hotar ständigt att låta sin del av landet bryta sig loss från den etiopiska federationen. Det hjälper inte det demokratiska projektet.
Senioranalytikern Dawit Yohannes är inte lika pessimistisk om Etiopiens demokratiska framtid som René Lefort. Men han vill inte heller kalla sig optimist.
Båda analytikerna är dock överens om att det är avgörande att Abiy Ahmed lyckas involvera bredare delar av det politiska spektrumet i en nationell dialog för att skapa största möjliga legitimitet för det kommande valet.
– Om regeringspartiet väljer att ta kontrollen själva, då blir det en mycket ojämn valrörelse. Utan en bred politisk dialog kommer vi inte att undvika ytterligare våld och splittring, säger Dawit Yohannes.
Och även om de etiopiska folkhälsomyndigheterna just har beslutat att val fortfarande kan hållas, även om det fortfarande finns corona i landet, anser René Lefort att det kan dröja innan landet går till valurnorna.
– Jag tror att Abiy Ahmed bara kommer att hålla val när han är helt säker på att vinna. Om han inte är det, är det knappast den sista gången som vi får höra att valet kommer att skjutas upp.
Text: Andreas Baumann är journalist baserad i Addis Abeba.
**
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den. Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem.
Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
Av Andreas Greiber Baumann
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
