Nyheter om Demokrati, Sydamerika

Oroligt i Bolivia efter presidentvalet

Bolivia har gjort stora framsteg under ledning av Evo Morales. Samtidigt kritiseras han för att använda sig av maktfullkomliga metoder.

Av Anton Rosén 7 november, 2019

Sedan den här artikeln skrevs har Morales avgått och utlyst nyval. Detta följde efter att representanter från OAS hittat bevis för att valet manipulerats samt hårda civila påtryckningar i form av bland annat strejker.

Polisen i flera regioner gjorde även myteri och befälhavaren för landets väpnade styrkor uppmanade tillslut Morales att avgå. Anhängare till Morales kallar utvecklingen för en kupp. Hans meningsmotståndare ser det som slutet på tyranni.

**

Två veckor efter att befolkningen i Bolivia lagt sina röster i landets presidentval är nationen mitt uppe i en laddad politisk kris. Konflikten utlöstes efter att oppositionen i Bolivia anklagade landets sittande president och ursprungsfolksledaren, Evo Morales, för valfusk.

Morales själv var säker inför årets valkampanj. I ett land där majoriteten av invånarna består av ursprungsbefolkning har han varit en mycket populär president och Bolivia har under hans 13-åriga presidentperiod gjort ekonomiska och sociala framsteg på flera fronter.

Samtidigt har man kunnat ana sprickor i fasaden: Missnöjet bland den urbana medelklassen har börjat pyra under de senaste åren. Inte minst beror detta på att Evo Morales upplevs som moraliskt komprometterad.

Valresultatet i första rundan av två gav Morales, som har sin politiska hemvist på vänsterkanten, 47 procent av rösterna. Han kandiderade för Movimiento al Socialismo (MAS), ett parti som i första hand bönder och ursprungsbefolkningens småbrukare röstar på.

Huvudmotståndaren Carlos Mesa från partiet Comunidad Ciudadana (CC) landade på 36,5 procent. Mesas centristiska budskap lockade flest röster från den urbana befolkningens medel- och överklass.

Eftersom vinstmarginalen var över 10 procentenheter gick valet inte till en andra runda i enlighet med landets konstitution.

Oppositionen ansåg emellertid att presidentens vinst var diskutabel, eftersom den kom efter att systemet som publicerar de preliminära valresultaten plötsligt pausats i nästan 24 timmar.

När pausen inleddes hade 83.76 procent av rösterna räknats och Morales försprång låg under 10 procentenheter. I detta läge var både en andra valomgång och en direktvinst för Morales möjlig. Undersökningar från två oberoende icke-statliga organisationer pekade dock mot att en andra valomgång var att vänta.

Samtidigt började klipp på sociala medier cirkulera som visade hur grupper knutna till de båda kandidaterna på olika sätt försökte påverka valprocessen. Klippen visade bland annat hur anhängare öppnade rösträkningsmaskiner i syfte att manipulera dem. Filmerna har varken verifierats eller utretts men underblåste misstänksamheten i båda lägren.

Oenigheterna kring valresultatet har resulterat i stora gatuprotester och dödliga sammanstötningar mellan Morales-anhängare och folk som stöttar oppositionen.

De våldsamma konfrontationerna har dragit in regionala och internationella aktörer. Både Organisationen för amerikanska stater (OAS), EU och den katolska kyrkan i Bolivia har efterfrågat en andra valomgång.

Morales har tackat ja till att OAS genomför en granskning av valet. Han har också godtagit en eventuell andra valomgång om OAS hittar bevis för fusk.

Morales vill däremot inte gå med på Mesas huvudkrav: nyval. I ett offentligt uttalande under söndagen krävde Mesa dessutom att nyvalet måste ske under uppsyn av en helt ny valkommission. Han har ingen tillit till den sittande kommission som består av medlemmar utnämnda av MAS.

Klyftan mellan Morales och Mesa har hittills stått i centrum för den politiska kris som landet nu befinner sig i. Men under de senaste dagarna har emellertid klyftan inom oppositionen ökat och konkurrensen mellan olika anti MAS-faktioner hårdnat.

Under lördagen sa nämligen den högerradikala oppositionsledaren Luis Fernando Camacho från organisationen Comité Civico Pro Santa Cruz att Morales hade 48 timmar på sig att avgå. Samtidigt uppmanade han landets militär att ”ställa sig på folkets sida” i konflikten.

Bland Camachos anhängare i den östra staden Santa Cruz de la Sierra används slagordet ”Varken Morales eller Mesa!”.

En förklaring till den folkliga motviljan för både Mesa och Morales i Santa Cruz finns i frågan om centralmaktens inflytande. Comité Civico har ett starkt inflytande i staden och Camacho vill ha ökat regionalt självstyre medans Morales och Mesa representerar status quo i frågan.

Ifall fraktionen i Santa Cruz med Camacho i spetsen kan utmana Mesas starka inflytande i högerfästena Sucre och Potosí eller vice versa skulle en enad högerfront mot Morales skapas.

Mesa har redan tagit avstånd från 48-timmarskravet och frågan om centralmaktens inflytande är fortfarande en barriär för en enad höger.

När Morales tidsfrist i början av veckan löpte ut påbörjades strejker på flera platser i landet, statliga institutioner blockerades även av demonstranter. Detta tyder på att högerns inflytande, trotts splittringen, är starkt.

Den stora frågan är dock hur militären kommer förhålla sig till konflikten.

Trotts att Morales under sina år vid makten har arbetat för en politisering av officerskårerna har armén hittills förblivit neutral. Men om trycket från högern skulle öka, och framförallt den yttre högern ledda av Camacho, kan militären ta Morales sida.

**

Toppbild: Wikimedia Commons

Bilden föreställer Evo Morales 2008, två år efter hans första vinst i presidentvalet. Guldmedaljongen och ordensbandet han bär på bilden är presidentiella regalier.

Av Anton Rosén