Analys om Digitalisering, Medieutveckling
Ny lagstiftning i Norge för att motverka kroppshets online
Är lagstiftning det rätta verktyget för att komma åt problem som frågor om kroppsnormer på nätet? Brit Stakston ser andra mer verkningsfulla vägar.
Av Brit Stakston 7 juli, 2021
I Norge har ett tillägg till den rådande marknadslagen införts i syfte att motverka kroppshets online. Tillägget innebär att sponsrade inlägg ska märkas om bilderna retuscherats eller manipulerats.
Stortinget röstade igenom förslaget med 72 röster för och 15 mot förslaget.
Genom detta vill man minska kroppshetsen i samhället som finns genom hur “idealiserade människor” framställs i reklam. Med detta tillägg har företag och influencers en skyldighet att markera när bilder är manipulerade på ett eller annat sätt. De skriver bland annat att det gäller när de medverkande “personernas kroppar avviker från verkligheten, när det gäller kroppsform, storlek och hud, i annonserna”.
Kroppshetsen och trycket som unga ofta upplever genom sociala medier är ett existerande och välkänt problem. Inget av detta är nytt men nätet bidrar till en förstärkning som behöver diskuteras.
Men frågan är om lösningen på många av de problem som förstärks på internet försvinner genom lagstiftning?
Grundproblemet med mer osunda kroppsideal elimineras inte genom denna märkning. Influencers sitter dessutom till stora delar själva i förarsätet. De är förebilder för många och i den nära relation de har med sina följare betyder deras agerande mycket. Det borde inte behövas en ny lagstiftning för en reflektion om vilken verklighetsbild man förmedlar.
Företagen som använder sig av influencers som reklampelare är även de delar av lösningen. Deras val av vilka man anlitar som förebilder och hur de vill att de personerna ser ut spelar stor roll.
En annan viktig aspekt är att många unga i grunden har en stor medvetenhet om hur förljuget det mesta man ser på internet är. Man använder själva de här apparna och redigeringsprogrammen och vet exakt hur man redigerar bilder.
Det finns dessutom i sociala medier en mängd olika motreaktioner som synliggör och diskuterar hur enkelt det är att försköna på nätet. Hashtaggar som instagram (eller tiktok) vs verkligheten består av bilder före och efter redigering eller hur olika man ser ut beroende på ljussättning och kroppsvinkel. Det är ett typ av flöde som bidrar till en ökad medvetenhet om att inte sträva efter något som är helt orealistiskt.
Rörelser som kroppspositivismen har också betytt mycket och visar dessutom att detta inte enbart är frågor som rör unga. Den förljugna bilden som går att måla upp på nätet påverkar människor i alla åldrar. Stina Wollter är ju ett exempel på en influencer som genom sitt konstnärsskap på olika sätt inspirerat många. Hon når också en något äldre målgrupp än den man kanske tänker spontant på när det talas om “osunda kroppsnormer på nätet”.
I näst senaste avsnittet av podden Fredagspodden reflekterar Amanda Schulman över att hon i år för första gången i sitt liv inte känner en längtan efter att se ut som de trådsmala kvinnorna runt henne vid poolkanten på den franska rivieran. Hon gör kopplingen till hur de “traktorspår som lagts i hjärnan” äntligen är borta genom den ökade synligheten för andra ideal än det som dominerat dessa båda systrars uppväxt.
– Nej, det är inte samma grej som går igång i min hjärna, att sådär smal skulle jag också vilja vara, säger Amanda Schulman och fortsätter berätta om hur fri hon känner sig tack vare det som faktiskt har skett på instagram.
Systern Hannah Widell instämmer och berättar om hur hon aktivt valt att följa en mängd olika kvinnor och hur hennes hjärna därmed programmerats om.
– Det är jättejättemycket mer tillfrisknande än något annat.
Kanhända säger den konversationen mellan två vackra och framgångsrika kvinnor i 40-årsåldern allt om hur komplexa frågor om självkänsla och synen på våra egna kroppar är. Och att det absolut inte bara är barnen det handlar om.
En märkning om bildretuschering löser inte det grundproblemet.
Det här lagförslaget för tankarna till den infekterade frågan om porrfilter som syftar till att skydda barn från porr på nätet. Det är klart att alla vill att barn ska ha en porrfri barndom men om en 6-åring googlar efter porr på förskolans läsplatta så är ju inte internet och tillgången till porr som är det största problemet.
Det finns då ett förled till detta som är mer angeläget: Den om varför barnet överhuvudtaget googlar efter porr och detta måste hanteras på ett annat sätt än genom tron på att ett innehållsfilter har åtgärdat ett bekymmer.
Den här norska lagen liknar detta. Man stoppar huvudet i sanden om man tror att osunda kroppsnormer online försvinner om ett sponsrat inlägg märks med #manipulation eller #retuscherat.
Dessutom tenderar den här typen av lagstiftning att bli tämligen verkningslös.
Frågan är hur det ens ska kontrolleras och var man ska dra gränsen. Ska det i varje samarbete där ett filter används anges att bilden är manipulerad samtidigt som varje plattform har en stor mängd av olika filter att erbjuda användarna? Och de uppskattas dessutom ofta av användarna. Äntligen har de tillgång till samma redskap som reklamare haft i tiotals år. Val av filter är bara en av många tekniker för bildmanipulation men bör ju snarast mer jämföras med all den bildredigering som skett så länge fotograferandet funnits.
Varför ska just influencers i sina sponsrade inlägg fråntas möjligheten att använda dessa redigeringsalternativ samtidigt som de stora varumärken kan fortsätta producera reklam utan att ange att det är retuscherat i andra medieformar som stortavlor, direktreklam eller reklamfilmer?
Det finns också en mängd konstnärliga uttryck kopplade till användningen av sociala medietjänsternas redigeringsmöjligheter.
I sommar har Bianca Ingrosso marknadsfört nya produkter för sitt sminkvarumärke Kaia med hjälp av en klassisk sommarvisa och drömska bilder från perfekta sommardagar. Vad hade man åstadkommit genom att ange att inlägget är retuscherat mer än det man uppnår genom att tydligt märka inlägget som reklam? För många av hennes följare är det uppenbart att det är reklam och stylade bilder men är också en del av magin runt henne på samma sätt som helsidesannonser i Vogue alltid varit.
Det är mer angeläget att influencers tydligt märker sina samarbeten och reklaminlägg av olika slag vilket det ännu slarvas allt för ofta med än att ange hur bilderna retuscherats.
Varje generation har oavsett årtionde eller medieslag brottats med den här typen av olika förskönande kroppsideal och trender inom populärkulturen.
Motreaktioner av det slag som nämnts online tillsammans med en öppen diskussion i hemmet, bland vänner och i skolan spelar större roll för stärkandet av varandra under identitetssökandet bland unga och för att äldre inte ska triggas igång än ett tillägg i en marknadslag.
Det är förbluffande att det plötsligt ska välkomnas mer lagstiftning för det mesta runt internetrelaterade problem.
Läs mer:
Nya lagen ska motverka kroppshets – svenska influencern hyllar lagen (TV4-inslag där bland annat Brit Stakston intervjuas).
Stortinget – ändringar i marknadsföringslagen.
