Netanyahu erkänner folkmordet 1915 – men i Armenien ses det mest som ett slag mot Turkiet. Uttalandet beskrivs som ett cyniskt politiskt drag som en följd av Israels och Turkiets försämrade relation.
Av Rasmus Canbäck 28 augusti, 2025
Ordbråket mellan Israel och Turkiet har eskalerat ytterligare efter att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu erkänt det armeniska folkmordet 1915.
Det var under en livesändning i den amerikanska podcasten PBD Podcast som den armeniskbördige intervjuaren Patrick Ben-David pressade Netanyahu till att ta ställning.
Ställd mot väggen hävdade Netanyahu att det israeliska parlamentet erkänt det ottomanska folkmordet mot armenier och andra kristna minoriteter 1915. Därefter uppgav han att även han erkänner det.
Det visade sig dock inte stämma att parlamentet erkänt folkmordet. Netanyahus erkännande, oavsett om det var avsiktligt eller inte, har därefter väckt många reaktioner.
I Turkiet kom ett omedelbart fördömande. Landets utrikesdepartement påminde Netanyahu om att han är efterlyst av Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, med misstankar om folkmord för Israels ageranden i Gaza.
I Armenien är det få som tagit Netanyahus ord på allvar. I stället betraktas erkännandet som en upptrappning i den pågående konflikten som finns mellan Turkiet och Israel.
I Turkiet är diskussionen om folkmordet 1915 belagt med ett viss mått av tabu och länder som erkänt det möts ofta av starka reaktioner eller repressalier.
Till exempel uppmanade Moderaterna sina riksdagsledamöter att avstå från Riksdagens hågkomstceremoni för folkmordet under Nato-processen.
Netanyahus uttalande kommer dock samtidigt som att en rad ledande folkrätts- och folkmordsexperter det senaste året sagt att Israels ageranden i Gaza uppfyller de allra flesta kriterier för att betraktas som ett folkmord. Även israeliska människorrättsorganisationer har anklagat sin regering för folkmord. Nyligen konstaterade FN att det sker svält i Gaza.
Israeliska regeringen nekar till det.
Ända sedan hösten 2023 har den turkisk-israeliska relationen gått i lås. Bara dagen innan Netanyahu erkände det armeniska folkmordet förkunnade Turkiet att man kommer att bannlysa alla israeliska handelsfartyg från turkiska hamnar. Även turkiskflaggade skepp kommer inte få handla med Israel.
Israel har ett visst beroende av handel med turkiska hamnar. Strax över 40 procent av Israels olja kommer från Turkiets allierade Azerbajdzjan – oljan transporterats i ledningar genom turkiskt territorium och skeppas från Turkiet.
Samtidigt som den israelisk-turkiska relationen går i stå har Israel och Azerbajdzjan byggt upp en nära allians. I utbyte mot azerbajdzjansk råolja skickas israelisk högteknologisk militärutrustning.
Denna användes under de azerbajdzjanska krigen mot det då armeniskbefolkade Nagorno-Karabach 2020 och 2023, men även mot Armenien 2021 och 2022. Över 100 000 armenier tvingades på flykt.
Den israeliska hjälpen i att angripa Nagorno-Karabach gjorde att Armenien drog tillbaka sin ambassadör från Israel i protest redan år 2020. Sedan dess har vapenleveranserna från Israel till Azerbajdzjan fortsatt i stadig takt, även de två senaste åren.
Denna komplicerade kompott av utrikespolitiskt spel gör att få i Armenien tar Netanyahus erkännande av det armeniska folkmordet på allvar. Det armeniska utrikesdepartementet har inte heller kommenterat på frågan, vilket är kutym vid erkännanden av folkmordet.
Uppdatering 2025-08-28 kl 16:45: Armeniens premiärminister kommenterade under dagen att Armenien inte kommer betrakta erkännandet som officiellt.
Toppbild: Benjamin Netanyahu intervjuas av Patrick Ben-David. Foto: Skärmdump från livesändningen på PBD Podcast
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
