Nyheter om Sverige, Vatten

Högt spel om evighetskemikalier i Uppsala

I Uppsala har konflikter kring PFAS-föroreningar lett till att det kommunala vattenbolaget stämt Försvarsmakten. Samtidigt tycker forskare att Sverige borde ta höjd vad gäller sanering av PFAS-föroreningar.

Av Anton Rosén 24 oktober, 2019

Det porlar och trummar från alla processteg och maskiner inne på vattenverket. Håkan Ström är drift- och processingenjör på det kommunala vattenbolaget Uppsala Vatten och har arbetat med stadens vattenförsörjning i 30 år.

Oljudet gör det svårt att höra vad Håkan säger.

– Det kommer tankbilar hit och hämtar kol ett filter i taget. Sen åker de ner och bränner kolet i Belgien. Det finns inga såna anläggningar för kolregenereringar i Sverige förutom i Göteborg, men de har fullt upp med sitt egna kol.

På slätten mellan Uppsala stad och stadsdelen Sunnersta ligger Bäcklösa vattenverk. Inne på verket kan man hitta tio små rektangulära bassänger. De ser inte så märkvärdiga ut men spelar en huvudroll i den långvariga konflikt mellan Uppsala Vatten och Försvarsmakten som under året utvecklats till en rättstvist.

I dessa bassänger tar man bort föroreningar av poly- och perfluorerande alkylsubstanser (PFAS) genom kolfiltrering. Enligt flera aktörer, däribland forskare på SLU, är huvudorsaken till föroreningarna den brandövningsverksamhet med PFAS-haltigt brandskum som Försvarsmakten tidigare ägnade sig åt vid Ärna flygplats, gamla F 16.

Kolet suger åt sig PFAS men emellanåt måste det regenereras, alltså tömmas på föroreningarna genom att det eldas. Detta görs nere i Belgien med långa transportsträckor som följd.

Utan verkets kolfilter skulle nog studenterna vara försiktigare när de kokade sin pasta och läkarna på Akademiska sjukhuset skulle förmodligen tänka två gånger innan de drack av kranvattnet. PFAS är skadligt för både miljö och hälsa och används till allt möjligt men riskerna var under lång tid okända. Ytbehandling, klädimpregnering, vissa sorters brandssläckningsskum, teflontillverkning.

Ja, man kan hitta PFAS lite varstans.

Mellan 2011 och 2015 uppmärksammades flera fall i svensk media där PFAS förorenat grundvatten. Uppsala, Tullinge utanför Stockholm och Kallinge i Blekinge utgör ett axplock av fallen. De har alla gemensamt att Försvarsmaktens brandövningsverksamheter på bristfälliga ytor pekats ut som källa till de föroreningar som upptäckts.

Livsmedelsverkets gränsvärde för PFAS i dricksvatten ligger på 90 ng/l. Utanför Ärna har man uppmätt cirka 20 000 ng/l. Det vatten som forsar genom pumpar och ledningar in till Bäcklösa ligger över gränsvärdet men med hjälp av kolfiltreringen kan halten pressas ner till cirka 25 ng/l.

Hittills är det Uppsalas skattebetalare som har fått stå för notan som uppgår till flermiljonbelopp. Kostnaderna består både i processförändringar på Bäcklösa vattenverk och löpande utgifter för kolbehandlingen. Eftersom PFAS är en grupp väldigt svårnedbrytbara ämnen kan man räkna med att kolfiltren, eller andra sorters filter, kommer behövas en lång tid framöver även om något görs åt grundproblemet.

• PFAS är ett samlingnamn för cirka 6 000 så kallade högflourerande kort- och långkedjeformade ämnen. Ämnena har även kommit att kallas för evighetskemikalier. De har tillverkats för att motstå värme, vatten, olja och smuts. Långkedjeformade PFAS-ämnena bryts inte ner naturligt i miljön. Ämnena letar sig in i människan genom dricksvatten, mat och luft där de kan orsaka långsiktiga skador på bland annat kroppens hormonproduktion.

Ebba Tiberg, miljöinspektör på Uppsala kommun, har arbetat med frågan sedan föroreningarna upptäcktes 2012. Hon tycker att Försvarsmakten borde ta ansvar.

– Vi anser att Försvarsmakten ska börja sanera den stora mängd PFAS som ligger inom Ärnas område och som fortsätter att läcka ut till Uppsalaåsen och våra dricksvattentäkter.

Försvarsmakten menar att lägesbilden är mer komplex och att det stora antalet användningsområden för kemikalierna gör det besvärligare att peka ut en enskild aktör som ansvarig för all förorening. Bland annat pekar Försvarsmakten ut ett antal bränder som inträffade i Uppsala mellan 1985-2003 och flertalet industrier som källor till föroreningarna.

Försvarsmakten menar också att det inte finns några välfungerande metoder för att fullskaligt ta bort PFAS-föroreningarna från marken på Ärna flygplats. De metoder som finns bedöms antingen vara för innovativa eller på andra sätt bristfälliga.

Slätten mellan Uppsala stad och Sunnersta delas på mitten av en spikrak väg. På ena sidan kan man se Bäcklösa vattenverk och på andra sidan ligger Sveriges Lantbruksuniversitet. Här har Lutz Ahrens sitt kontor. Han är docent i organisk miljökemi och expert på PFAS.

– I vår forskning har vi samlat in markprover från olika ställen, från brandövningsplatser och hotspot-områden. Vi har samlat grundvattenprover runt om Uppsala och analyserat för PFAS. I våra analytiska resultat finns det väldigt starka bevis för att Ärna är källan.

Enligt Lutz kan föroreningar spåras baserat på deras unika komposition eller ”fingeravtryck” och fingeravtrycket från Ärna går att hitta på flera platser runtikring Uppsala.

Att det inte skulle finnas några genomförbara metoder för att åtgärda problemet håller inte Lutz med om heller. Han menar att Sverige är väldigt bra på att identifiera och övervaka föroreningskällor men ligger långt efter länder som Australien, USA och Tyskland när det kommer till sanering.

I Australien och USA har man i fullskaleprojekt renat mark från PFAS och det finns till och med företag som specialiserar sig på sådant. Försvarsmakten säger i ett mail att de känner till projekten i Australien och USA men vill inte kommentera mer än så.

Enligt Lutz ligger problemet inte så mycket i att det saknas effektiva åtgärdsmetoder som att det saknas ekonomi och vilja.

– Vem vet de framtida kostnaderna? I Uppsala ser det ut som att föroreningarna sprider sig vilket betyder att kostnaderna kan öka i framtiden. Det är bättre att agera nu.

Enligt Uppsala Vatten uppgår prislappen än så länge till 250 miljoner kronor, dock vet ingen hur länge kemikalierna kommer få ligga kvar i marken vid Ärna till följd av det låsta läget och vad detta får för konsekvenser.

En fällande dom i Uppsala-fallet skulle kunna leda till att dammluckorna öppnas och ge stora konsekvenser för Försvarsmakten. Kommuner som drabbats av liknande föroreningar kan bli mer benägna att följa Uppsala i spåren.

I takt med att försvaret i framtiden får en större budget kan det bli så att försvarets utgifter för sanering av förorenad mark också ökar. Den satsning på försvaret som enligt de flesta riksdagspartier är nödvändig riskerar på så sätt bli lidande.

Uppsala kommun har ringt i varningsklockan men kommer rätten att lyssna?

**

Topbilden kommer inte från Ärna utan föreställer flygare ur 2:a jaktdivisionen F 13 Bråvalla sittandes i uppställda Saab JA 37 Viggen. Bilden är tagen under 80-talet, ett årtionde när det inte fanns någon större kännedom om skadeverkningar från PFAS och brandskum spetsat med kemikalierna användes flitigt. Även på Bråvalla har höga halter PFAS uppmätts.

Av Anton Rosén