Nyheter om ,

Fruktade kemikalier bekämpar gräshoppsutbrotten i Östafrika – men dödar också bina

Effekterna av de rekordstora svärmarna med gräshoppor i Östafrika har börjat minska. Men sidoeffekterna av besprutningsmedlen som använts i bekämpningen riskerar att på sikt hota den biologiska mångfalden.

Svärmar av ökengräshoppor har sedan länge drabbat Östafrika och människor i redan svältutsatta områden har sett stora arealer av odlings- och betesmark förstöras.

Migrerande gräshoppor, svärmar eller engelskans ”locust” är ett fenomen som uppstår till följd av sällsynta väderomslag. Längre perioder av kraftiga regn följt av utbredd torka är förutsättningarna som skapar en explosion av svärmande gräshoppor.

De senaste tre årens utbrott – vars epicentrum varit Östafrika men som påverkat skördar i både Nepal och Indien – går att spåra tillbaka till en serie cykloner som drog in över arabiska halvön 2018, en företeelse som blivit allt vanligare med åren.

Sänkorna mellan sanddynerna i Rub’ al Khali, världens största sandöken, fylldes med regnvatten från cyklonerna vilket blev startskotten för de största gräshoppsangreppen i Östafrika på årtionden. I Kenya på så mycket som på 70 år.

Gräshoppornas utbredning och mängd har det senaste året minskat i regionen, varpå situationen stabiliserats.

Dels för att en torrperiod tagit ett grepp om afrikas horn.

Dels för att FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, i samråd med de berörda länderna har bekämpat utbrotten mer effektivt än tidigare i och med ett breddat samarbete och med ökade ekonomiska bidrag.

Enligt FAO:s beräkningar skyddade insatserna förra året betes- och odlingsmarker som svarar för mattillförsel av 28 miljoner människor i Östafrika och Yemen under ett års tid.

Bekämpningen av gräshoppssvärmar har således blivit allt mer effektivt jämfört med förr.

Från att bekämpningsmedel distribuerats av människor på marken sker nu den överhängande delen av besprutningen från flygplan.

Hittills har 2,3 miljoner liter bekämpningsmedel använts i regionen, en siffra som förväntas öka.

Men metoden har också lett till nya bekymmer.

– Det största bekymret har varit att vi enbart fokuserat på svärmarna utan att parallellt övervaka oönskade effekter, säger Raphael Wahome, animal scientist på Nairobi universitet, till National Geographic.

FAO skriver själva i sina riktlinjer för gräshoppsbekämpning att flygbesprutning har en mindre direkt effekt på människor men att metoden samtidigt innebär större miljömässiga bekymmer då bekämpningsmedel riskerar att kontaminera ekologiskt känsliga områden.

Ökengräshoppor parar sig i Samburu County, Ololokwe, Kenya, Foto: FAO/Sven Torfinn

En annan rapport från världsbanken understryker att miljöriskerna av den nuvarande bekämpningen är ”betydande”

Fyra av de huvudsakligt använda bekämpningsmedlen – som rekommenderas av FAO och godkänts av de berörda regeringarna – utgör en ”låg till medelstor risk för fåglar och fiskar” samt en ”medel till hög risk för andra marklevande insekter som myror och termiter”, enligt FAO:s fristående Pesticide Referee Group

Två av fyra bekämpningsmedel, Klorpyrifos och Fenitrotion, är dessutom numera förbjudna i EU, samtidigt som det förstnämnda är otillåtet i USA.

Trots att effekterna av dessa bekämpningsmedel är väldokumenterade är de långtgående effekterna av storskalig besprutning, som den i Östafrika, de senaste tre åren är fortsatt outredd.

Utöver risken att bekämpningsmedlen i förlängningen ska förgifta människor är den största farhågan att besprutningen ska ha en inverkan på pollinatörer.

I synnerhet är bin de insekter som påverkas mest av de vanligast förekommande besprutningsmedlen.

– Det tydligaste problemet vi ser är påverkan på pollinatörer, säger Anne Maina, på Kenyanska associationen för biologisk mångfald och biosäkerhet, till National Geographic.

Hon lägger sedan till att jordbrukare redan vittnat om effekterna såsom en minskad bistam, men att avsaknaden av information gör det omöjligt att få en nyanserad bild av situationen. Någonting behövs för att hitta en balans mellan att bekämpa och bevara.

– Vi måste utveckla verktyg som tillåter oss att både kontrollera svärmande gräshoppor och skydda den ömtåliga biologiska mångfalden.

Även Cyril Ferran, en av experterna vid FAO:s bekämpning i Kenya, säger till National Geographic att det aldrig var ett alternativ att inte göra någonting samtidigt som han är öppen med att metoden är långtifrån okontroversiell.

– Vi försöker inte mörklägga effekterna av konventionella bekämpningsmedel, säger Cyril Ferran.

Foto: Samburu County, Ololokwe, Kenya ©FAO/Sven Torfinn