
Nyheter om Afghanistan, Demokrati, utbildning
Förödande konsekvenser för Afghanistan när talibanerna håller skolor stängda
Skolor för tonårsflickor i Afghanistan hålls fortsatt stängda, trots protester från både omvärlden och fortsätta påtryckningar från den lokala lärarkåren. Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson ser med oro på situationen: – Kvinnorna förvisas från offentligheten.
Av Karolina-Louise Räms 23 april, 2022
För fyra veckor sedan stod förväntansfulla flickor redo att få återgå till klassrummen och skolundervisningen, när talibanregimen plötsligt vände.
– Det såg väldigt lovande ut. Men dagen då skolorna skulle öppna kom ett besked från utbildningsministeriet att flickor över årskurs sex inte får komma tillbaka till skolan, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare vid SAK.
De senaste tjugo åren har utvecklingen av kvinnors rättigheter i Afghanistan gjort framsteg, bland annat ökade antalet flickor som fått möjlighet att gå i skolan från 1 procent till 40 procent, men på bara en natt vände utvecklingen för landets kvinnor.
– De senaste två årtiondena har ett stort framsteg varit att kvinnor har synts mer i offentligheten och politiken. Det som sker nu är en försämring, att kvinnan förvisas bort från offentligheten igen, berättar SAK:s generalsekreterare.
Skolbarnen i Afghanistan hade under hela hösten väntat på besked från talibanerna om när de kunde få återvända till skolan. Flera av de förutsättningar som talibanerna menar saknats för att kunna bedriva undervisning, är sådant som de sagt sig arbeta med under hösten. Bland annat är en av reformerna att undervisning ska ske separat för flickor och pojkar och flickorna ska bära hijab.
– När talibanerna tog över i höstas hänvisade de till att rättigheter skulle följas och respekteras, vilket gav ett hopp, men det har bara blivit bakslag, säger Andreas Stefansson.
Blankspots anonyma reporter NN har tidigare rapporterat om hur den bristande respekten för kvinnors rättigheter kan leda till att regimen kommer att kollapsa, något som Andreas Stefansson håller med om.
I Afghanistan råder det också brist på kvinnliga lärare, vilket gör det svårt för skolor att undervisa då flickor enbart tillåts få undervisning av kvinnliga lärare.
– I längden kommer det att bli svårt att få till den möjligheten om kvinnor inte tillåts skaffa sig en utbildning.
Andreas Stefansson berättar att Svenska Afghanistankommtitén fortsatt har igång sin skolverksamhet i landet. Även vissa privata skolor och skolor som drivs av biståndsorganisationer bedriver fortsatt undervisning för kvinnor.
Samtidigt beräknas en miljon skolbarn stå utan undervisning.
De styrande talibanerna hänvisar till att det inte är möjligt att skilja på pojkar och flickor i skolorna. Andreas Stefansson berättar att de också hänvisar till säkerhet och att landet nyss har varit i krig.
– De menar att det måste vara säkert nog för att föräldrar ska våga släppa iväg sina tonårsdöttrar.

Utöver problematiken med att flickorna inte tillåts gå i skolan och därmed saknar utbildning är de redan en utsatt grupp.
Inom vården uppstår problem när regimen har ett krav på att det ska vara kvinnliga barnmorskor, sjuksystrar och läkare som ger vård åt kvinnor och barn. Utan en möjlighet för kvinnor att få utbildning kommer det i framtiden leda till en brist på vårdmöjligheter för kvinnor och barn.
– Det hela riskerar större konsekvenser för landets utveckling, säger Andreas.
En annan konsekvens blir att familjer som kan kommer lämna landet i hopp om att ge sina barn och döttrar en bättre framtid. För de som blir kvar spår SAK att det blir vanligare att flickorna blir bortgifta i ung ålder när de inte har någon skola att gå till.
Det kommer också leda till att det föds fler barn och att fattigdomen kommer öka i landet.
– Ett sätt att få ner befolkningstillväxten i ett land är att låta kvinnor utbilda sig. Det här beskedet spär på känslan av uppgivenhet och hoppet om fred hos uppemot en miljon tjejer som tidigare gick i skolan, och som inte längre får gå dit.
Av Karolina-Louise Räms
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.
Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.