Analys om ,

Debatt i kongressen om den amerikanska internetlagstiftningen – kommer plattformarna att bli ansvariga för vad som skrivs?

De stora internetbolagen har hittills skyddats från juridiskt ansvar för vad deras användare publicerar. I veckan var frågan återigen aktuell under en utfrågning i kongressen.

På kort tid har det skett två hearings i den amerikanska kongressen med de största nätbolagen. En skedde i slutet av oktober och den andra nu i veckan.

Bakgrunden är att Trump utfärdade en exekutiv order i maj mot nätbolagen om den ”antikonservativa agenda” han menar återfinns bland nätbolagen och att han hotat med att se över Avsnitt 230.

Ordern kom efter att Twitter valt att flagga hans inlägg som vilseledande gällande inlägg om poströstande och våldsförhärligande gällande om hur man ska agera mot demonstranter i reaktionerna mot polisövervåldet mot Georg Floyd i Minneapolis. Han menade att nätbolagen därmed driver politisk aktivism. Republikanerna menar att plattformarna vid moderering tar politisk ställning och att de därmed missgynnas.

Demokraterna å sin sida vill också förändra den skyddande lagstiftningen men inte driva frågan ur det perspektivet utan vill lägga fokus på det ansvar nätföretagen ska ta för hat, hot och desinformation.

Under tisdagens fyra timmar långa hearing ställdes 127 frågor om valet, desinformation, reglering och om hur Trumps konto kommer att hanteras när han lämnar presidentposten och avsnitt 230. Hearingen inleddes med uppmaningen från ordförande senator Lindsey Graham om vikten av att sträva efter standarder som gör sociala mediers innehållsmoderering mer transparent för användarna.

Det blev tydligt utifrån veckans hearing att demokraterna kommer att driva denna översyn vidare med ett mer övergripande perspektiv på vad näthat gör för samhällsklimatet samt nätbolagens monopolsituation och behov av reglering. Men det kommer ändå inte hända något innan Joe Biden har tillträtt som president.

Men låt oss först titta närmare på vad avsnitt 230 egentligen handlar om: Hittills har de stora nätföretagen skyddats av immunitet för innehåll som tredje part, det vill säga deras användare, lägger upp. De har inget civilrättsligt ansvar för det tack vare Avsnitt 230 i den så kallade internetlagstiftningen i USA. Den blev lag som en del av Communications Decency Act (CDA) 1996.

De bestämmer också hur de vill modererera sitt innehåll genom den.

Avsnitt 230 var ett resultat av ett antal rättegångar mot internetleverantörer i början av 1990-talet. Frågan om huruvida dessa tjänsteleverantörer, som numera oftare beskrivs som plattformsägare, ska anses vara publicister eller distributörer av innehåll som skapats av dess användare har ju debatterats flitigt genom åren.

Avsnitt 230 är själva grunden till att nätföretagen har kunnat utvecklas så som de har. Under tisdagens utfrågning förklarade Twitters grundare vad den betytt för dem:

– Avsnitt 230 har skapat så mycket bra saker och gynnat innovationen. Om vi inte hade haft dessa skydd när vi startade Twitter för 14 år sedan hade vi inte kunnat starta, sa twitters grundare.

Det är inte bara de stora nätjättarna som värnar om Avsnitt 230, det är även de små och mellanstora internetföretagen som oroas av utvecklingen: Patreon, Dropbox, Reddit och andra driver kraftiga lobbyinsatser för att tydliggöra vad det skulle innebära för dem och deras möjlighet för tillväxt. Det finns en stor oro för de lagliga begränsningar som ett återkallande av Avsnitt 230 skulle leda till och man menar också att det kommer att hämma innovationsgraden.

Men frågan är om den breda immuniteten kan minskas istället för att återkalla Avsnitt 230.

Nyckelfrågan som ställer detta på sin spets nu är ju om nätjättarna verkligen inte kan annat än betraktas som publicister med tanke på alla de publicistiska val de gör när de modererar inlägg. Frågan om hur de ska betraktas förstärks av att de själva suddat ut den gränsen allt mer genom åren.

Såväl demokraterna som republikanerna har alltså, fast ur olika perspektiv drivit frågan om att återkalla lagen. Trump utfärdade den exekutiva ordern under våren och är återkommande upprörd över hur plattformarna modererar honom och andra republikaner. På twitter lyfter han vid sådana tillfällen fram hur Avsnitt 230 skyddar nätföretagen.

Republikanerna har under sitt arbete sedan maj hunnit såpass långt att de formulerat ett antal rekommendationer för reformeringar av Avsnitt 230.

Joe Biden och demokraterna har vid ett antal tillfällen under året också lyft att de vill se över Avsnitt 230 men för att mer hålla nätföretagen ansvariga för det som sprids på deras plattformar.

Ytterst kommer Bidens möjligheter att förändra något handla om vilken makt demokraterna får i senaten. Det beror på omvalen till senaten i Georgia i början av januari 2021.

Avslutningsvis kan det vara intressant att påminna om att Avsnitt 230 trots allt innehåller några begränsningar. Det finns till exempel krav på att ta bort upphovsrättsligt innehåll eller sådant som bryter mot sexhandelslagar i olika länder.

Det sistnämnda var för övrigt något som Mark Zuckerberg gick med på i samband med att man efter valet 2017 avslöjade hur Facebook utsatts för rysk påverkan. Facebook gick då med på en lagstiftning som begränsade Avsnitt 230 från en sådan omfattande rättslig immunitet så man godkände att sexköp och sexhandel online inte ska skyddas från åtal enligt avsnitt 230.

Foto: Dreamhack, Toffelginko, CC BY-SA 3.0