Nyheter om , ,

Därför har den hundraåriga gränskonflikten mellan Sudan och Etiopien blossat upp igen

I skuggan av konflikten i Tigray-regionen har en gammal gränsdispyt mellan Etiopien och Sudan fått nytt liv. Dispyten gäller äganderätt till området Al-Fashaga som gränsar till de båda länderna.

Den blodiga konflikten i Tigray-regionen har fått som konsekvens att en hundraårig gränskonflikt mellan Etiopien och Sudan åter har aktualiserats.

– I samband med Tigray-konflikten har Sudan flyttat sina soldater till etiopiska baser som har lämnats obevakade. Etiopien vill inte skapa en andra front med Sudan men samtidigt känner de att Sudan har utnyttjat konflikten som pågår i Tigray, säger Redie Bereketeab som är senior forskare på Nordiska Afrikainstitutet.

Konflikten i Tigray blossade upp i början av november 2020 när den regionala regeringen som kontrollerades av ”Tigray People’s Liberation Front” (TPLF) intog en etiopisk militärbas. Som gensvar deklarerade etiopiens premiärminister Abiy Ahmed en federal offensiv mot regionen – vilket blev starten på konflikten.

I samband med att striderna intensifierades flyttades etiopiska styrkor in i området, vilket innebar att ett flertal baser vid gränsen blev obevakade. Inom kort hade militärer från Sudan intagit baserna och yrkade på att de egentligen tillhörde Sudan utifrån avtal som skrevs för över 100 år sedan.

Medan etiopiska regeringen krigar mot TPLF i Tigray så har sudanesiska styrkor intagit mark som de anser tillhör Sudan. Källa: Wikimedia Commons

– Hela situationen dateras ju tillbaka till 1902 och 1907 när den dåvarande etiopiske kejsaren gjorde överenskommelser med britterna, säger Redie Bereketeab.

I avtalen som slöts då ansågs gränsen löpa öster om Al-Fashaqa, vilket betyder att området tillhörde Sudan. 

I takt med att ländernas styrelseskick förändrades togs diskussionen om gränsen upp ett flertal gånger under andra halvan av 1900-talet, ofta i samband med andra konflikter. 

Bland annat genomfördes nya förhandlingar efter Sudans första inbördeskrig som slutade 1972.

Några år innan, under 1960-talet, hade ett självständighetsuppror pågått i Eritrea som vid tidpunkten styrdes av Etiopien. Rörelsen ”Eritrean Liberation Front” (ELF) stod i spetsen av upproret och de fick stöd av den sudanesiska regeringen när de påbörjade väpnade strider mot den etiopiska regeringen.

I sin tur stöttade Etiopien rebellrörelsen ”Anyanya” i Sydsudan, som under mitten av 1950-talet mobiliserade sig för att kunna utmana landets regering vilket de sedan gjorde. Dessa strider ledde också till landets första inbördeskrig.

Kriget pågick fram till 1972 då ett avtal undertecknades mellan ”Anyanya” och regeringen under en fredskonferens som hölls i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

I samband med överenskommelsen återupprättades de diplomatiska relationerna mellan Etiopien och Sudan. 

När länderna fick nya styren under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet säkerställdes avtalen igen och tiden fram till 2019 fortgick utan ytterligare konflikter gällande gränsen.

– Regeringen som styrde i Etiopien var beredda att lämna området till Sudan och därför uppstod inga konflikter under deras styrelsetid, säger Reid Bereketeab.

Gränsen var så kallad “mjuk” vilket innebar att människor från båda länderna kunde röra sig relativt fritt fram och tillbaka. Det ledde till att en stor andel etiopier bosatte sig vid gränsen, främst på mark som enligt överenskommelsen ansågs tillhöra Sudan.

Den etiopiska läraren Aklilu Dawit är orolig över utveckling kring gränsen mellan Sudan och Etiopien.

En av de som befann sig på plats under den här tiden var läraren Aklilu Dawit. 

För över 20 år sedan bodde han tillsammans med etiopiska soldater vid gränsen där han hjälpte till med deras utbildning.

Han beskriver sin tid där som fredlig och att de konflikter som uppstod löstes på plats.

– Vid den här tiden var utbytet stort. Sudanesiska människor gillade att komma till Etiopien då det var friare här när det exempelvis kom till alkoholkonsumtion, och det fanns en stor gränsöverskridande handel med bland annat kaffe och grönsaker, säger han.

Att den pågående gränskonflikten börjar bli infekterad ser han mycket allvarligt på och är noga med att påpeka att inget av länderna skulle tjäna på om konflikten utvecklas till ett krig.

– Ingen vinner på krig. Den ekonomiska påfrestningen vid ett krig är enormt och det hade resulterat i att nästa generation får ta ansvar för misstagen, säger Aklilu Dawit.

I dagsläget har ett flertal attacker utförts av båda länderna vid gränsen och enligt forskaren Redie Berekteab har läget blivit värre.

Ländernas regeringar har under de senaste åren bytts ut vilket innebär att den etiopiska regeringen inte längre ser på området som något som tillhör Sudan.

–  Etiopien säger att Sudan måste dra tillbaka sina soldater medan Sudan säger att de befinner sig i sitt territorium och inte kommer flytta sig. Just nu har länderna nått en gräns där ingen vill förhandla, säger Redie Berekteab.

Representanter från länderna träffades för några veckor sedan för att diskutera läget men kom inte fram till några lösningar.

Redie Berekteab förklarar att den pågående konflikten även inkluderar andra större frågor och aktörer. Bland annat är det pågående dammbygget i Nilen som Etiopien påbörjade 2011 en stor bakomliggande orsak till konflikten.

Dammbygget som har pågått sedan 2011 har skapat friktion mellan Etiopien, Sudan och Egypten. Källa: Wikimedia Commons

Bygget påbörjades av Etiopien utan att de hade konsulterat med vare sig Sudan eller Egypten.

Båda länderna är nästan helt beroende av floden för sin vattenförsörjning och de befarar att Etiopien, när dammen är klar, ska ha tillskansat sig för stor makt när det gäller att kunna reglera vattenflödet.

Enligt Aklilu som är bosatt i Addis Abeba är just dammbygget en stor källa till irritation mellan länderna och den här problematiken påverkar även de som är bosatta längst med Nilen.

– Innan har länderna sett sig som en enhet och hjälpt varandra, men nu har politiska grupperingar skapat konflikter mellan sig på grund av egna intressen. Vissa är rädda för att går ner till Nilen nu på grund av situationen, säger Aklilu Dawit.

Förutom motståndet gällande dammbygget har även andra händelser fördjupat sprickan mellan Etiopien och Sudan.

– Nyligen genomfördes en försvarsmaktpakt mellan Sudan och Egypten ,vilket skickade en klar signal till Etiopien som länge har sagt att Egypten står bakom Sudan, säger Reid Berekteab och förklarar att Egypten och Etiopiens relation har varit ansträngd en längre tid.

Bakgrunden till Nilkonflikten går, precis som gränskonflikten, längre tillbaka.

En del av dagens konflikt tar avstamp i anglo-egyptiska fördraget från 1929 som var en överenskommelse mellan Egypten och Storbritannien, som påstod sig förhandla med uppdrag av Etiopien och andra Nilbaserade länder.

30 år senare blev Sudan självständigt och då skrevs ett nytt avtal mellan Khartoum och Kairo, som bottnade i det tidigare fördraget. 

Båda länderna fick i det här avtalet mer fördelar, medan Etiopien återigen inte blev tillfrågat, vilket har lett till att landet inte har haft samma resursfördelar som sina grannländer gällande Nilen.

– Egypten ser Nilen som deras tillhörighet. Nilen är Egypten och Egypten är Nilen. Vi i Etiopien har också rätt att använda floden och vill absolut inte blockera den för någon annan, men nu verkar det finnas politiskt konspirativa grupper som tror det, säger Aklilu och menar på att alla de pågående konflikterna tillsammans med damm-frågan gör det väldigt svårt för länderna att nå en överenskommelse.

Reid Berekteab håller med och förklarar att man måste separera konflikterna om man någonsin ska hitta en lösning på dem, eller för att förhindra att situationen förvärras vid gränsen.

– Det blir komplicerat i och med att man försöker associera gränskonflikten med dammen, samtidigt som man försöker associera den med Tigray-konflikten. Om man blandar alla tre i ett paket kommer det vara väldigt svårt att kunna hitta en lösning, säger han.

I dagsläget pågår fortfarande våldsamma strider i Tigray och dammen tros vara färdigställd inom några månader. Huruvida nya förhandlingar kommer att ske mellan Sudan och Etiopien gällande gränsen efter det är ännu oklart.

Toppbild: Ordförande för Sudans övergångsregering Abdel Fattah al-Burhan och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed

Läs mer om dammbygget på Nilen här.

Hjälp oss skriva mer om Etiopien!

Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.

Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.

Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem.  Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.