Nyheter om ,

Blankspot FAQ: Så förvandlades polisstyrkan till organiserade brottslingar

Unga demonstranter i Nigeria kräver nu styrkans upplösning. Presidenten verkar oförmögen att leverera. Blankspot reder ut.

Vad grundar sig protesterna i?

Protesterna är riktade mot SARS, Special Anti-Robbery Squad, den polisiära specialstyrkan som bildades 1984 för att motverka den våldsamma brottsvåg som då drabbade Nigeria. Som det låter på namnet var deras uppgift att arbeta mot brott som rån, bilstölder och kidnappning – något som de också lyckades väl med under sin första tid.

Desto längre tiden gick, desto fler problem skapade polisstyrkan – samma typ av problem som de var tillsatta för att stoppa.

Enligt Amnesty International har de kunnat dokumentera åtminstone 82 fall av tortyr, misshandel och utomrättsliga avrättningar utförda av SARS-officerare mellan januari 2017 fram till maj i år. Majoriteten av offren har varit män mellan 18 och 25 år och tillhörd utsatta grupper i samhället. 

Amnesty International har kritiserat den nigerianska regeringen starkt för polisstyrkan som de menar kränker medborgarnas mänskliga rättigheter.

Fulani Kwajafa, som satte upp den polisiära specialstyrkan SARS, sällar sig nu till kritikerna. Han berättade för BBC att han i dag känner sig “skyldig” och ledsen över att något han insatt med goda intentioner, nu utvecklats till ”banditer”. Nu önskar Fulani Kwajafa, likt de protesterande ungdomarna, att styrkan upplöses helt och hållet. 

Hur svarar regeringen på demonstranternas krav?

Nigerias president, Muhammadu Buhari, har gått med på att upplösa SARS och har även meddelat att regeringen arbetar på en omfattande polisreform för att få bukt med polisvåldet. Utöver detta planerar de att ställa de ansvariga poliserna till svars för sina våldsamma handlingar. 

Detta har dock inte gjort demonstranterna nöjda, som inte litar på att presidenten ska agera i enlighet med sina uttalanden.

Enligt demonstranter som intervjuats av New York Times har regeringen lovat att SARS ska lösas upp 2017, 2018 och även så sent som förra året – utan att något har skett. De kräver därför en exekutiv order från presidenten angående SARS upplösande.

Vad som ska hända de poliser som inte är skyldiga till brott är också något som skapar oroligheter. President Buhari har menat att de ska bli omplacerade till andra delar av den nationella polisstyrkan, men detta sätter sig demonstranterna emot, om poliserna inte genomgår en psykologisk utvärdering före omplaceringen. 

Demonstranterna kräver också att de personer som gripits vid protesterna ska släppas och att polisen inte ska använda skarp ammunition mot dem. Detta var något som skedde så sent som i tisdags, den tjugonde oktober, då flera demonstranter träffades av kulor. Enligt New York Times miste tolv personer livet.

Hur kunde en polisiär specialstyrka bli kriminell?

SARS har under sina verksamma år varit anonyma, utan utmärkande uniformer – vilket var en förutsättning för att de från början skulle lyckas i sitt arbete.

Detta är dock något som förstås gjort det svårare att ställa de brottsliga polisofficerarna inför rätta. 

Utöver detta är ett av demonstranternas krav, till skillnad från den amerikanska Black Lives Matter-rörelsen där demonstranter kräver en nedmontering av det polisiära systemet i USA, att den nigerianska polisen ska få mer pengar.

Denna extra budgetpost vill de ska gå till att höja lönerna för landets poliser.

Varför sker dessa protester nu och inte tidigare?

Utöver polisbrutalitet har Nigerias ekonomi stagnerat, till stor del på grund av en stoppad oljeexport, ett resultat av den pågående coronapandemin. Regeringens hantering av pandemin, framför allt hur de har använt sig av statliga medel, är något som också kritiserats av befolkningen.

Korruption inom regeringen är en annan anledning till missnöje, en fråga som går långt tillbaka i tiden. 

Lästips:

#EndSARS: What it feels like to be in the shoes of a young Nigerian

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.