Samtidigt som Sverige stryper allt utvecklingsbistånd till Myanmar visar en ny granskning att svenska pensionsfonder fortfarande investerar miljarder i vapenföretag med nära band till militärjuntan. Bland dem finns dessutom bolag med nära kopplingar till den ryska försvarsindustrin.
Av Rasmus Canbäck 28 november, 2025
Samtidigt som Sverige stryper utvecklingsbiståndet till Myanmar fortsätter svenska pensionspengar att indirekt gynna militärjuntan. Det visar en ny granskning av Burmakommittén tillsammans med den burmesiska organisationen Justice for Myanmar, som den 2 december tar emot Right Livelihood-priset i Stockholm.
I september beslutade regeringen att avveckla allt svenskt utvecklingsbistånd till Myanmar. Motivet var dels att omfördela medel till Ukraina, dels att situationen i Myanmar kraftigt försämrats sedan militärens maktövertagande 2021.
– Det är viktigt att den svenska staten inte på något vis möjliggör att förvärra förtrycket i Myanmar, säger Olle Thorell, Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson, till Blankspot.
Thorell är även ordförande för Riksdagens vänskapsgrupp för Myanmar.
Sedan 2021 har landet kastats in i ett inbördeskrig där en koalition av demokratiska aktörer och etniska motståndsgrupper i dag kontrollerar omkring halva territoriet. Det svenska demokratistöd som funnits har främst riktats till civilsamhälle, oberoende medier och prodemokratiska rörelser.
Den nya granskningen, först rapporterad av Ekot, visar att de svenska allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) har investeringar på totalt 4,6 miljarder kronor i företag som gör affärer med militärjuntan.
Särskilt pekas den sjunde AP-fondens innehav i de indiska statliga försvarsbolagen Bharat Electronics och Hindustan Aeronautics ut. Hindustan Aeronautics har i årtionden licenstillverkat MiG-flygplan och reservdelar till flera MiG-modeller, däribland MiG-29 – en flygplansmodell som juntan disponerar 37 exemplar av.
Granskningen visar också att Hindustan Aeronautics driver ett samägt bolag med de ryska försvarskoncernerna Rostec och Aviazapchast. Båda dessa bolag har levererat reservdelar till juntan efter statskuppen 2021.
Enligt Justice for Myanmar listar Hindustan Aeronautics fortfarande Myanmar som en aktiv kund, och det finns rapporter om att Indiens försvarsmakt fortsatt exportera material till juntan även efter kuppen.
AP-fondernas etikråd har tidigare rekommenderat att man ska avveckla innehaven i åtminstone Bharat Electronics. Det har den tredje och fjärde AP-fonden gjort, men den sjunde AP-fonden sitter enligt granskningen fortfarande kvar på aktier värda 382 miljoner kronor.
Till Ekot uppger AP-fonderna att bolagen för närvarande analyseras för att bedöma om förändringar i innehaven är motiverade.
Samtidigt som biståndet stryps till Myanmar fortsätter svenska pensionspengar att gynna militärjuntan.
– Jag räknar med att AP-fonderna ser över sina innehav i ljuset av de här uppgifterna, säger Olle Thorell.
Toppbild: En bild på MiG 29 som används av militärjuntan. Foto från airliners.net
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
