Analys om Digitalisering, Edward Snowden
Stakston: "I allmänhetens tjänst" vill ruska om oss
Edward Snowdens självbiografi "I allmänhetens tjänst" släpptes på 25 språk samtidigt tidigare i veckan. Här skriver Brit Stakston om en bok hon hoppas ska ruska om.
Av Brit Stakston 20 september, 2019
Att boken släpptes just den 17 september 2019 var ingen slump. Det är det datum den amerikanska författningen skrevs år 1787. Det fjärde tillägget i den handlar om skyddet för människor och deras egendom från regeringens granskning och att om någon vill börja rota i någons privatliv behövs det en domares godkännande om husrannsakan.
Och om det godkänns gäller det bara för en begränsad tid.
Detta drygt 230 år gamla dokument skrivet under en tid av kulramar var ett avstamp för Snowdens beslut att agera i allmänhetens tjänst och berätta om hur NSA:s övervakningsprogram nonchalerade det fjärde tillägget.
Boken ger läsaren en god inblick i att det inte bara var en händelse som låg till grund för Snowdens beslut att överlämna de dokument som visade hur den universella övervakningen går till utan medborgarnas godkännande. Den stegvisa insikten vi får följa är också en tidsresa genom den digitala samhällsutvecklingen i kölvattnet på 11 september attackerna. Där införandet av “hemliga program, hemliga lagar, hemliga domstolar och hemliga krig, vars traumatiserande verkan – ja, vars själva existens – den amerikanska regeringen upprepade gångar har hemligstämplat, förnekat, frånsagt sig och förvrängt”.
Snowden utgår i sin analys från “ground zero” för att förstå och beskriva utvecklingen och accepterandet av övervakningssamhällets framväxt sedan dess.
“Det innebär att konfrontera det faktum att det blodbad och de övergrepp som präglade mina första vuxna år inte bara föddes i den verkställande makten och underrättelseorganen utan också i sinnena på alla amerikaner, inklusive mig själv.”
“I allmänhetens tjänst” är en förtvivlad patriots reflektion om att vägvalen hade kunnat vara andra. Att den solidaritet som också fanns efter terrorattentatet hade kunnat användas för att “stärka demokratiska värderingar och vårda motståndskraften hos den nu uppkopplade globala allmänheten”.
Och det är med detta som utgångspunkt över vägval som inte gjordes som detta är precis den sortens bok som behövs i dag för att fler ska börja agera för demokratins fortsatta utveckling. Själv skrev jag 2015 att okunskapen är det som gör att Snowdens avslöjande inte fått internetutveckling att få hicka och starta om. Kunskapen behövs ökas för att detta inte ska bli en fråga enbart för de som utvecklar tjänsterna.
I ett digitaliserat samhälle där varje del av våra liv lagras i molnet kan vi med hjälp av integritet som den mänskliga rättighet det är driva utvecklingen åt ett håll som utgår från det. Vi står fortfarande inför en mängd val.
Snowden säger att kryptering är en av de absolut bästa och mest verkningsfulla komponenterna för motståndskraft till övervakning. Han lyfter också fram pressfrihet och journalistik som viktiga verktyg. Han problematiserar också det faktum att internet är så fundamentalt amerikanskt i varje led. Detta gör att USA blir “hegemonen som håller i den viktiga strömbrytare där man godtyckligt kan slå av eller på nästan vem som helst.”
Snowden är också djupt kritisk till hur många varningstecken som missats genom åren och hur media inte hade tillräcklig kompetens att ställa de rätta frågorna. Det är sannerligen anmärkningsvärt hur CIAs högste chef några månader före Snowdens i detalj avslöjade under glättig inramning exakt hur övervakade alla är och för alltid. Ingen av journalisterna på plats hade kunskap nog för att förstå vidden av det just hört om “ett permanent register” vilket också är originaltiteln på boken.
Med självbiografin “I allmänhetens tjänst” vill Snowden väcka oss alla och hoppas på en bred rörelse framåt för att skaffa sig tillräcklig kunskap för att kunna agera. Och först i raden av duktiga pedagoger står Snowden själv som i sin bok i detalj förklarar de krångligaste saker väldigt lättfattligt. Allt varvat med en fin gestaltning av livet med internet. Hur rikt livet med hjälp av en skärm också är idag. Det är onekligen så att livet i exil för Snowden som numer beviljats asyl i Ryssland i treårsperioder är något annat idag med hjälp av internet. Han lever i stor utsträckning sitt liv som den “innekatt” han alltid varit.
Boken ruskar om och väcker lusten för en omstart av utvecklingen, “vårt förflutna inte ska kunna användas mot oss eller våra barn.”
Nu kan tiden vara mogen för att ta tillvara det Snowden berättar om. Det går inte att aningslöst fortsätta installera fler uppkopplade prylar utan att ifrågasätta mer av hur metadatan används. -Företagen måste avkrävas ansvar och politiker behöver skaffa sig mer kunskap om det övervakningssamhälle som vuxit fram genom okunskap.
Foto: Bruno Sanchez-Andrade Nuño
