Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Röda korset: ”Vi kan inte bistå med humanitärt stöd”
Internationella rödakorsfederationen vädjar till alla parter i Nagorno-Karabach att låta dem genomföra sitt arbete. Sedan ett par veckor tillbaka förhindras Röda Korset av Azerbajdzjan från att ta sig in och ut ur Nagorno-Karabach.
Av Rasmus Canbäck 30 juli, 2023
Internationella rödakorsfederationens (ICRC) pressmeddelande den 25 juli om att de inte kan leverera humanitärt stöd till Nagorno-Karabach har väckt reaktioner.
I pressmeddelandet framgår det att ICRC inte kan föra sjuka patienter ut från Nagorno-Karabach till Armenien och framhåller de digra humanitära konsekvenser blockaden medför.
– Våra humanitära hjälpsändningar är en livlina för befolkningen i detta område. Med dessa konvojer blockerade är vår oro att den humanitära situationen kommer att försämras ytterligare. Vi är mest oroliga för dem som inte kan hjälpa sig själva. De sjuka och personer med kroniska sjukdomar löper särskild risk, liksom äldre, svaga och barn. För att kunna verka här behöver vi parterna nå en humanitär konsensus. Detta är livräddande arbete och det måste få fortsätta, sade ICRC:s regionala direktör för Eurasien i pressmeddelandet, Ariane Bauer.
EU-kommissionens utrikestalesperson Josep Borrell reagerade på ICRC:s vädjan i ett pressmeddelande. Han fördömer blockaden av den humanitära korridoren, Latjinkorridoren, och understryker att blockaden ska upphöra i enlighet med Internationella domstolen i Haags order från februari. I pressmeddelandet skriver han att vägen genom Agdam inte är ett alternativ.
Azerbajdzjan menar i ett kommenterande pressmeddelande att ICRC är välkomna att använda vägen som går vid Agdam. Medan Latjinkorridoren förbinder Nagorno-Karabach med Armenien väster om regionen så ligger Agdam öster om regionen mot Azerbajdzjan.
Röda Korset har sedan den 25 juli dagligen upprepat sin vädjan genom inlägg på Twitter. De förtydligar att de även förhindras att använda vägen som går till Agdam.
Blockaden av Nagorno-Karabach har eskalerat i flera steg.
Redan i november i fjol fanns det tecken på att den skulle inledas när en högt uppsatt azerbajdzjansk diplomat till Eurasianet ställde den retoriska frågan ”hur kan du andas utan luft?”.
Den 12 december tillät den azerbajdzjanska staten självutnämnda miljöaktivister inleda en blockad av vägen. Det blev snart tydligt att de var regeringsutsända och finansierades av regimen i Baku. Under denna period kunde ICRC och ryska fredsbevarande trupper transportera patienter och förnödenheter.
Den 30 april i år införde Azerbajdzjan en militär blockad genom att inrätta en gränspostering vid Latjinkorridoren. Miljöaktivister ansåg att deras arbete var genomfört och försvann. Fram till juli stördes ICRC och ryska transporter bitvis.
Sedan juli har blockaden fulländats trots att så gott som samtliga betydande internationella institutioner, EU-kommissionen, EU-parlamentet, Europarådet och respekterade människorättsorganisationer fördömt den. Enligt ICRC förhindras deras transporter helt och hållet.
I ett försök att skapa internationell uppmärksamhet anordnade Armenien i veckan en konvoj med 400 ton förnödenheter som står vid blockaden på den armeniska sidan.
Den svenska moderata riksdagsledamoten Arin Karapet är, liksom flera diplomater från västvärlden, en av dem som har besökt blockaden.
I sociala medier skriver han den 29 juli att Azerbajdzjan genomför en illegal blockad.
”Besökte idag Latjinkorridoren och situationen är allvarlig där 400 ton humanitär mat, mediciner och andra förnödenheter har stått stilla i fyra dagar på grund av Azerbajdzjans illegala blockad.
120 000 invånarna i Nagorno-Karabach som väntar på denna hjälp riskerar att drabbas av svält och försämrad hälsa. På plats passerade Röda Korsets bilar på väg till Nagorno-Karabach för att transportera allvarligt sjuka människor till Armenien för vård.
När vi lämnade platsen fick vi nyheten att en allvarligt sjuk 68-årig man hade gripits av Azerbajdzjanska myndigheter, vilket förhindrade Röda Korset från att fullfölja sitt uppdrag att hjälpa honom.”
Händelsen som Arin Karapet hänvisar till skedde den 29 juli på förmiddagen när ICRC slutligen fick tillstånd att genomföra en transport för sjuka. Azerbajdzjan stoppade transporten och grep en av patienterna som skulle genomföra en hjärtoperation i Armeniens huvudstad Jerevan.
Azerbajdzjan hävdar att han är en förbrytare av krigsbrott från kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 1991. Som bevis har Azerbajdzjan publicerat en bild på mannen. Bilden är enligt arkiven från 1994, alltså tre år efter att anklagelserna om krigsbrott skulle ha skett.
Armeniska utrikesministeriets talesperson Ani Badalyan kommenterade saken med att anklaga Azerbajdzjan för att bryta mot internationell lag.
ICRC vädjar till alla parter att låta dem genomföra sitt humanitära arbete.
Enligt Genèvekonventionerna som både Armenien och Azerbajdzjan ratificerat har Röda Korset ett särskilt mandat att agera under krig och konflikt. I pressmeddelandet från den 25 juli skriver de att de agerar enligt internationell lag.
”Enligt internationell humanitär rätt måste parter tillåta och underlätta snabb och obehindrad passage av humanitär hjälp till civila i behov. Detta inkluderar medicinska förnödenheter och livsnödvändig mat.”
Enligt Azerbajdzjan fick en Rödakorsrepresentant följa med i bilen med den gripne mannen. ICRC:s lokala kontor i Nagorno-Karabach uppger att representanten tvingades lämna bilen efter 10 minuter.
Röster i Nagorno-Karabach säger att de hädanefter inte kommer våga resa med ICRC:s transporter eftersom säkerheten inte kan garanteras.
Toppbild: Internationella rödakorsfederationen (ICRC) kör vid Latjinkorridoren. Foto ICRC
