Analys om Digitalisering, Etiopien

I skuggan av kriget lever drömmen om Addis Abeba som ett nytt Silicon Valley

Hur ser framtiden ut för drömmen om det digitala Etiopien?

Av Ewa Thorslund 10 mars, 2021

I Etiopen pågår digitaliseringen för fullt. Under ett antal år har det växt upp en IT-industri i landet med start-up företag, inkubatorer (företagskuvöser), investerare och riskkapitalister beredda att stödja utvecklingen av digitala produkter och tjänster. 

Det finns en lovande tech-scen under framväxt. Men ändå går utvecklingen i otakt. Den starka innovationskraft som finns inom landet befinner sig i en ständig tvekamp mot bristande tekniska, politiska och ekonomiska förutsättningar 

Ett exempel är det internationellt uppmärksammade iCog Labs i Addis Abeba, som en pionjär inom forskning och utveckling av artificiell intelligens, AI. Avancerad AI. Bland annat har man varit aktiv i utvecklingen av den internationellt framtagna AI-roboten Sofia – en android, eller humaniod robot, som aktiverades 2015 och rönte stor uppmärksamhet bland annat genom att ha fått ett saudiarabiskt medborgarskap. 

Nu utvecklas också mer vardagsnära och behovsstyrda AI-lösningar, till exempel för att avslöja desinformation och falska nyheter. 

Men det krävs enorma mängder text och data för att ett datorprogram ska kunna ”träna” och ”lära” sig att efterlikna mänsklig intelligens. Dessvärre är just tillgången på så kallad användardata mycket begränsad i Etiopien. Det blir därför väldigt dyrt för universitet och entreprenörer att köpa in all träningsdata som krävs för att skapa säkerhet och kvalitet – vilket förstås hämmar utvecklingen. 

Därför använder man i stället foton och rörligt bildmaterial för att skapa en så kallad bildigenkänning. Det är mycket effektivt. Framförallt i ett land med 16 olika språk. En av de mest populära tjänsterna för att avslöja desinformation installeras direkt i datorns webbläsare och reagerar simultant med användarens egen upplevelse. 

Det gör att man inte själv måste vara aktivt källkritisk, eller oroas över sin egen – eller andras – partiskhet eller bias. Ju mer tjänsten används, ju mer data får den att träna på, desto bättre blir den. 

En försiktigt framgångsrik, och behövd, applikation i Etiopien just nu.

En annan utmaning för digitalisering och AI-utveckling i Etiopien är att medan man i andra, mer framgångsrika, afrikanska länder har en i grunden mer positiv inställning till förändring och innovation, så är man i Etiopien kulturellt sett mycket fokuserad på frågor kring säkerhet. Något som skapar tröghet när saker och ting ska förändras. 

Samtidigt finns både ambitioner och förutsättningar att bli någon slags afrikansk start-up hub. Inom vissa områden ligger man direkt i hälarna på framgångsrika länder såsom Sydafrika, Nigeria och Kenya. En styrka är att Etiopien har en stor och ung befolkning, samt en omfattande och entreprenöriell diaspora med starka band till Silicon Valley och andra innovationsmiljöer.

Ett bra och aktuellt exempel är den unga influeraren Abel Asrat. 

Han har tränats i USA, är en så kallad Google-ambassadör och har skapat det första digitala medieföretaget i Etiopien. Företaget heter Addis Insight och det lämnar nu företagskuvösen Ice Addis för att efter ett par år stå på egna ben. Kärnverksamheten är en mediesajt som innehåller nyheter och kultur: en arena där unga människor kan publicera sitt eget innehåll. Det senare sker i samarbete med YouTube. 

Addis Insight är dock registrerat utanför Etiopien. I Kenya. Av flera skäl. Ett är att det haltande etiopiska banksystemet – med skyhöga avgifter – som tar bort nästan alla intäkter som Abel Asrats partnerskap med YouTube skapar. Ett annat har varit problemet med den etiopiska mediefriheten. Ett tredje problem är att internet med jämna mellanrum stängs ner, eller att hastigheten helt enkelt ramlar ner på ångloksnivå. 

Vad Addis Insight behöver är delvis det som händer i Etiopien just nu. Till exempel alldeles färska medielagar som ger Addis Insight en legal status som medieaktör, och därmed rätten att delta vid presskonferenser. Dessvärre finns ännu ingen legal ordning gällande den digitala upphovsrätten. Än så länge kan vem som helst kräva rätten till vad som helst. Abel Asrat själv tror att det tar åtminstone fem år innan det finns en någorlunda bra ordning kring de nya medielagarna. 

Addis Insights partnerskap med Youtube är också förknippat med mycket höga kostnader. Därför behöver företaget bygga sin egen plattform för att ladda upp rörligt bildmaterial (videos), oberoende av de internationella nätjättarna. Men, för det krävs kraftfulla och pålitliga datacenters. Något som, när detta skrivs, i praktiken ännu inte fungerar i Etiopien. Som det är nu kraschar etiopiska sajter dagligen. Även om de bara innehåller enkelt textmaterial. 

Företaget Zayride är ett annat exempel på ny teknik som löser ett gammalt problem. Ett slags Uber, fast mer av ett mjukvaruföretag än en traditionell taxiverksamhet. Företaget startades upp 2016 med stora ambitioner som även omfattade en e-handelsplattform. Och trots ett banksystem från helvetet, och ett internet som dagligen fallerar, har man ändå lyckats väldigt bra. Man kom i rätt tid. Man fyllde ett tomrum. Man erbjöd en lösning på Addis katastrofala trafiksituation. Många människor åker taxi. Zayride var det första företaget som erbjöd licensierade bilar och fasta priser och … med en modern teknik. Med mobil kommunikation och call centers har en ung etiopier  – som vänt hem från diasporan i Boston – skapat en digital tjänst som på kort tid ökat trafiksäkerheten och minskat rånen i Etiopiens huvudstad. 

Däremot har tjänsten delvis slagit undan benen för det som länge utgjort en stor del av Addis gatubild – de mer eller mindre sönderkrockade, blå Lada-bilarna som under många års tid transporterat vanligt, fattigt folk fram och tillbaka. Den etiopiska regeringen gjorde under 2018 ett försök att stänga ner alla nya Uber-liknande transportlösningar genom att erbjuda lån till Lada-bilarnas ägare. Det stoppade dock inte Zayride – ett företag som nu ska expandera till andra städer runt om i Etiopien och som, med stöd av artificiell intelligens, ska lära sig mer om sina kunders förväntningar och beteenden.

Det krävs förstås mer än innovativa företag och intresserade användare för att få snurr på det digitala maskineriet.Förutom grundläggande parametrar, som relevanta och tidsenliga lagar och regler och mänskliga rättigheter, krävs en robust IT-infrastruktur. Ett internet som fungerar, oavbrutet och kraftfullt. Och det behövs välutbildade människor. Det krävs digitala betalningslösningar värda sitt namn. Det behövs kraftfulla datacenters som på ett säkert sätt kan husera all kommunikation och data. Och det behövs förstås… pengar. Detta både finns – och saknas – i Etiopen. 

Internet fungerar knapphändigt – såvida ingen plötsligt bestämmer sig för att stänga av och stänga ner helt och hållet. Kapaciteten är minst sagt låg och opålitlig. Radiomasterna runt om i Etiopien är alldeles för lågt byggda och dåligt efterhållna, och blir ofta bestulna på sina värdefulla batterier. Nergrävda fiberkablar utsätts dessutom regelbundet för attentat. Internet ”går ner” av både tekniska och politiska skäl. Att från utlandet kommunicera med någon inne i Etiopien kräver både tålamod och uthållighet. Massor av tålamod och uthållighet.

Etiopen är dessutom det sista landet i Afrika med en enväldig, statlig telekomleverantör (Ethio Telecom) – något som hämmat utvecklingen på många sätt när omvärlden tagit stora steg framåt. Nu är det dock dags för en liberalisering. Två utom-etiopiska ISP:er (internet service providers) ska väljas ut i en statlig och pågående bredbandsauktion. Inom bara ett par veckor kommer ett besked om vilka dessa utländska aktörer blir, och många etiopier väntar otåligt. Inte minst väntar de på en ordning som, i bästa fall, bidrar till en sund konkurrens och bättre stabilitet. Det blir rimligen svårare att stänga ner internet när omvärlden står alldeles bredvid och tittar på. 

Ett smolk i bägaren är dock att dessa utländska telekomleverantörer beläggs med ganska så rejäla begränsningar. De får till exempel inte ta med sig andra företag in i landet och in i affären. Inte bygga samarbeten med till exempel Facebook. Och samtidigt rustar Ethio Telecom för att möta det nya. Inte för att underlätta – utan för att konkurrera. Plötsligt rustas de uselt efterhållna radiomasterna upp. Och för någon månad sedan erbjöds plötsligt flera städer runt om i Etiopien 4G. För första gången.

Resultatet blev dessvärre att kapaciteten i Addis föll från 12 MB/s till 1 MB/s. Med det trycket i ledningarna kan du i stort sett inte göra någonting.

Efter en lång tid av extremt illa fungerande banktjänster och en total frånvaro av mobila betalningslösningar har dessutom den statliga telekomaktören utlovat en motsvarande Swish-lösning inom bara några månader. En tjänst baserad på något så unikt som en bank-gemensam standard.

Tidigare har olika banker försökt sjösätta sina egna lösningar. Det har inte fungerat. Den nya Swish-ordningen kräver rigorösa tillstånd från myndigheterna, vilket lär bromsa utländska nykomlingar på marknaden för en lång tid framöver. Men, om Ethio Telecoms löfte om ett etiopiskt Swish håller så kommer Etiopien att göra ett rejält, digitalt språng framåt. Det är alltså mycket goda nyheter, och något som kommer att ge en direkt effekt för till exempel nyhetstidningar och deras prenumeranter, samt för online-handeln i stort.

För att få ordning på det digitala maskineriet krävs dock mer än internationella telekomoperatörer och mobila banklösningar. I ett digitalt ekosystem krävs dessutom kraftfulla, stabila och säkra datahallar. För bara några veckor sedan etablerade sig det moderna, storskaliga och internationella datacenterföretaget Wingu i Addis Abeba. Det är det första icke-etiopiska företaget, med en kapacitet som i bästa fall kan bana väg för andra företag som vill utveckla innehåll, molntjänster och finansiella applikationer. Parallellt med detta har även den etiopiska staten en ambition att bygga upp ett datacenter i syfte att hyra ut kapacitet till privata aktörer.

Det utländska inträdet på telekommarknaden förväntas alltså bli en game changer i Etiopen. Något som vänder upp och ner på balans, förväntningar och möjligheter. Enligt entreprenören och IT-experten Nigussu Solomon har digitaliseringen i Etiopien än så länge mest styrts av rädsla.

Ett exempel är när sms introducerades i landet 2004. Strax innan ett politiskt val. Regeringen fick kalla fötter när man insåg att det nya sättet att kommunicera kunde leda till konflikter. Sms stängdes ner, och det tog hela tre år innan tjänsten återlanserades.

– Much is about fear. We are always missing out because of fear, säger Nigussu.

Men det är inte bara rädsla. Det är något annat också. Något långt mer komplicerat. Något som inte direkt kan hanteras med ett kraftfullare internet, stora datacenters och hypermoderna, mobila betalningslösningar. 

Bland landets många religiösa sprids just nu – precis som i många andra delar av världen – konspirationsteorier om vacciner. Men också om teknikutveckling och samhällets digitalisering. Enligt vissa är detta ett påfund av djävulen själv. I Etiopien finns krafter inom kyrkan som aktivt skrämmer människor bort från tekniken. Det finns bland annat de som påstår att mobiltelefonen är en ”djävulslåda”.

Det här känns förstås overkligt i en teknokratisk och sekulariserad kontext. Men icke desto mindre är det sant, och ett skäl till att teknikanvändningen hålls tillbaka. Problemet är, enligt personer jag talat med, ”bara toppen av ett isberg”. Ämnet förtjänar en artikel för sig.

Oavsett det ena eller det andra, så har den politiska situationen i Etiopien och den pågående pandemin släckt ner en stor del av den innovativa verksamhet som på senare år satts i gång i landet. Och det är något som gäller för stora delar av den afrikanska kontinenten just nu. Det står och väger. Balanserar. Ska saker och ting ramla framåt, eller bakåt?

Å ena sidan är påfrestningarna enorma om vi ser till covid, hunger, torka, statsskulder, våld, konflikter och skakiga institutioner. Å andra sidan har många länder på den afrikanska kontinenten stora möjligheter att köra om resten av världen när det kommer till digital innovation och AI-utveckling. 

Den pågående pandemin förväntas ge fortsatt svåra effekter under lång tid framöver. Under 2021 förutspås de stora utmaningarna i Afrika handla om kostnader och hantering av vacciner, politiska val i länder som Somalia, Gambia, Niger, Djibouti och Etiopien och den politiska styrningen när de auktoritära inslagen ökar, utrymmet för det civila samhället minskar, och det fria ordet inte längre kan tas för givet.

Internationella investerare vittnar också om hur viktigt det är med både politisk och ekonomisk stabilitet innan man är beredd att gå in med pengar i ett land eller en region. För Etiopiens del innebär en högst osäker elförsörjning, bristen på ett robust internet, samt ett icke-fungerande bank- och betalsystem stora problem i jakten på riskkapital.

Att det dessutom just nu råder en krigssituation och ett kaos i landets norra delar gör förstås inte saken bättre.

När de största ekonomierna på kontinenten – Sydafrika och Nigeria – är under djup stress och visar upp en mycket låg tillväxt och hög arbetslöshet så slår även det hårt mot resten av de afrikanska staterna. Med stora budgetunderskott och skulder så minskar möjligheterna till investeringar i den livsavgörande infrastrukturen, fysisk som digital. Och viktiga politiska reformer tvingas stå tillbaka. Två starka trender just nu är särskilt oroande. Den ena är att hungern ökar på många håll i Afrika, och gjorde så redan innan pandemin. Det andra är säkerhetsläget – framför allt i Sahel – som blir alltmer instabilt.

Men det finns samtidigt en uppsida. Eller snarare flera. Detta är några:

Den finns ett stort internationellt intresse av att vara en del av den digitala transformation som står för dörren inom bland annat utbildning, sjukvård, och bank- och finanssektorn. Fördelen för många länder på den afrikanska kontinenten är att de inte har någon så kallad teknikskuld och en massa gamla IT-system som måste bytas ut och ställas om. Man kan gå direkt på mobila applikationer. Hoppa över flera steg och på så sätt spara tid och pengar. 

En ny amerikansk administration som många hoppas kommer skapa ett nytt engagemang på den afrikanska kontinenten.

Ett alldeles nytt frihandelsavtal (the Africa Continental Free Trade Agreemment, AfCFTA) som i bästa fall öppnar upp för mer handel mellan de afrikanska länderna – något som av tradition varit långt från självklart.

Och så förstås satsningar för klimatet. En av dom största i form av the Great Green Wall – en bred korridor av nyplanterade träd från Senegal i väst till Djibouti i öst i syfte att stoppa pågående utbredning av torka och ökenlandskap.

Och samtidigt, i Kazanchis (ett numera hypermodernt affärsdistrikt i Addis Abeba), blir antalet ungdomar som hänger vid de stora hotellen – i ständig jakt efter ett anständigt Wifi – allt färre i takt med att internetpriserna sjunker. 

Allt fler skaffar sig en fast ADSL-anslutning som åtminstone ger dem tillgång till Facebook-innehåll. Och i de moderna kontorsbyggnaderna tvärs över gatan förbereder unga och innovativa kodare nya shoppingwebbplatser och digitala medieplattformar i väntan på att statliga satsningar ska ge effekt

Läs också den första delen i denna serie: Så förändrar digitaliseringen Etiopien

Ewa Thorslund har tidigare arbetat som direktör för Statens medieråd samt som näringspolitisk expert för it- och telekomindustrin. Hon har också varit vd för branschorganisationen TU.  På uppdrag av Fojo och tyska GIZ har Ewa Thorslund arbetat med medieutveckling i Etiopien.

Av Ewa Thorslund