Nyheter om Bulgarien, Pressfrihet
Bulgariens parlament antar ny lag för att skydda journalister
Bulgarien väljer att gå ett steg längre än de krav EU ställt upp för att stoppa anti-SLAPP processer mot journalister i EU.
Av Hedda Thullberg 15 oktober, 2026
Munkavleprocesser, på engelska ”Slapp” (strategic lawsuits against public participation), är ett växande samhällsproblem i Sverige och i Europa. I april 2024 antog EU ett anti-SLAPP-direktiv för att skydda journalister och människorättsförsvarare från ogrundade rättsprocesser som försöker tysta den offentliga debatten.
Direktivet skulle ge unionens domstolar möjlighet att i ett tidigt skede stoppa rättegångar som har till syfte att tysta kritiska röster och ställa upp nya regler för hur den som väcker ett sådant åtal blir skyldig att stå för kostnaderna för domstolsprocessen.
Medlemsstaterna var i sin tur fria att anpassa direktivet till sin egen rättsordning för att dess mål ska uppnås.
I slutet på september antog Bulgarien en ny lag för att uppfylla kraven från EU och valde då att gå längre än direktivets minimikrav och göra de nya bestämmelserna tillämpliga också på rent inhemska mål.
Att Bulgarien utökar bestämmelsernas tillämpningsområde är ett resultat av att SLAPP-rättegångar där är vanliga och ofta används som ett sätt att tysta kritiska röster. Likaså spelar Bulgariens tidigare rådande, relativt svaga rättsskydd för mediefriheten in, där de placeras på plats 71 av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2026.
Advokaten Alexander Kashumov, som har varit involverad i flera SLAPP-mål, beskrev i en intervju med Euro News lagen som ”ett stort steg framåt.”
Enligt Kashumov behandlar domstolarna just nu tiotals SLAPP- mål, som vart och ett gäller ”tiotusentals eller till och med hundratusentals euro” och som har en ”förlamande effekt på yttrandefriheten”.
Sverige valde att inte ge det nya anti SLAPP-direktivet verkan på inhemska mål och hänvisade till att denna typ av processer har varit ovanliga i Sverige och att den svenska rättsordningen redan har en stark mediegrundlagsreglering.
Det ansågs därför inte vara nödvändigt med några stora ändringar av regelsystemet för att säkerställa att till exempel journalister får det skydd de behöver från den här typen av rättsmissbrukande inom Sverige, utan att den redan existerande lagstiftningen är tillräcklig.
Sverige fick mycket kritik under sitt EU-ordförandeskap 2023 för att de motverkade förslag som skulle gett direktivet mer långtgående effekter och att den svenska regeringens arbete ledde till en urvattning av det direktivförslag som lades fram för parlamentet och ministerrådet.
Regeringens inställning till förhandlingarna inför framtagandet av direktivet var också att det inte skulle innehålla några bestämmelser som påverkade de rådande svenska mediegrundlagarna eller de allmänna processrättsliga principer som präglar den svenska rättsordningen.
Det antagna direktivet anger att de nya reglerna bara ska gälla om ärendet har gränsöverskridande följder. Har parterna hemvist i samma medlemsland och väcker talan i en domstol i det landet, så omfattas åtalet inte av direktivet. Men det fanns en rekommendation till medlemsländerna att göra implementeringarna rörande munkavlemål tillämpliga på inhemska tvister också, och över lag ge dem ett vidare tillämpningsområde än vad direktivet kräver.
Skillnaderna mellan Bulgariens och Sveriges införlivande av SLAPP-direktivet, tydliggör svårigheterna i att skapa ett enhetligt skydd för de fria medierna i hela unionen. Olika staters rättstraditioner och inställningar till yttrande- och informationsfrihet skapar olika reella förutsättningar för unionens mediefrihet. SLAPP-direktivet kräver att det finns skydd för de som verkar mellan unionsländerna, men det är fortfarande upp till de enskilda medlemsstaterna att skydda de kritiska röster som verkar inom statens gränser.
Toppbild: Bulgariens nationalförsamling i Sofia. Foto: Nikolai Karaneschev CC BY 3.0 via Wikimedia Commons
