Därför är journalisten Glenn Greenwald anklagad för elektronisk avlyssning i Brasilien.
Av Elin Sundin 6 februari, 2020
Om du har läst Blankspots senaste artikel om Brasilien noterade du säkert att en korruptionsutredning kallad Biltvättsskandalen nämndes. Den beskrivs som världens mest omfattande korruptionsutredning där 159 mäktiga personer inom samhällets absoluta toppskikt fram till i juni 2019 har dömts och där miljontals brasilianska reals har betalats tillbaka till staten. Bland de personer som har dömts till fängelse finns Brasiliens tidigare president Luis Ignacio Lula da Silva. I juli 2019 rapporterade DN om att kopplingar till Sverige finns eftersom en svensk affärsman inom ramen för utredningen 2018 stod åtalad för pengatvätt och mutor till brasilianska politiker.
Sedan den 21 januari i år står den världsberömde amerikanske journalisten Glenn Greenwald tillsammans med sex andra personer anklagad av den brasilianska åklagaren Wellington Oliveira för elektronisk avlyssning och samröre med organiserad brottslighet. Greenwald tog 2014 emot det prestigefulla Pulitzerpriset för omfattande avslöjanden om NSAs elektroniska övervakning 2013 under Wikileaks. Han lever sedan många år tillbaka i Brasilien. Greenwald står nu anklagad av den federala åklagarmyndigheten för medhjälp, uppmuntran och koordinerande av en grupp hackers som misstänks ha hackat mobiltelefoner från mäktiga personer inom rättsväsendet och arbetsgruppen för biltvättsskandalen.
Anklagelserna mot Greenwald kom efter att The Intercept Brasil i juni 2019 publicerade en mängd explosiva reportage, dokument samt utdrag från elektroniska konversationer. The Intercept är en granskande journalistisk nyhetssajt som bland annat Greenwald grundat och är redaktör för. Bland andra figurerar Sergio Moro och biltvättsskandalens chefsåklagare Deltan Dallagnol i komprometterande privata chatmeddelanden till varandra. Detta har rest frågor om politisk bias i utredningen och den verkliga anledningen till frihetsberövandet av den tidigare presidenten Lula da Silva. Sergio Moro var tidigare ansvarig utredande domare för biltvättsskandalen men är sedan 2019 utsedd av president Jair Bolsonaro till justitieminister i regeringen.
Den så kallade biltvättsläckan från The Intercept har ifrågasatt hela biltvättsutredningen, arbetsgruppens rättsliga trovärdighet samt fått människorättsorganisationer att kraftfullt reagera och hävdar att det inte bara är Greenwald med familj som är hotad utan även hela Brasiliens presskår, den grundlagsskyddade yttrandefriheten och demokratin. Den högernationalistiska presidentens anhängare applåderar anklagelserna mot Greenwald.
Greenwald själv svarade samma dag på anklagelserna via The Intercept och kallade det “ett uppenbart försök att attackera den fria pressen för att hämnas avslöjandena.” Han sade samtidigt i ett uttalande till CNN att “mindre än två månader sedan, efter att ha gått igenom samma bevisföring som idag citeras av Åklagarmyndigheten, har den federala polisen konstaterat att jag aldrig har begått några brott i kontakt med min källa utan att jag också vidtog extrema försiktighetsåtgärder som journalist”.
I slutet av juli häktades fyra hackers av den federala polisen, anklagade för att ha avlyssnat fler än 4000 mobiltelefoner. Walter Delgatti Neto, även känd som ‘rödingen,’ anses vara ledaren. Till tidningen a Folha de S. Paulo berättade han i en intervju att han fick tillgång till information av stort allmänintresse och skickade det därför spontant, anonymt och gratis till redaktören för The Intercept, Glenn Greenwald.
Biltvättsskandalens uppmärksammade rättsprocesser har skakat ett korruptionstrött land i grunden. Korruption är något brasilianare är vana vid och i samband med biltvättsskandalen ansåg många att den tidigare domaren Sergio Moro var något av en nationalhjälte. Sedan biltvättsläckan anses dock justitieminister Moros anseende ha dalat.
Efter att The Intercept Brasil och en mängd andra medier publicerat de elektroniska konversationerna har president Bolsonaro ett flertal gånger uttalat sig angående Greenwald och föreslagit att journalisten kunde “sitta inne ett tag”. Samma dag som anklagelserna presenterades frågade den samlade pressen presidenten om anklagelserna inte skulle kunna ses som en förföljelse av pressen. Han svarade att den som anklagade Greenwald var domstolen. “Tror du inte på domstolen?” Presidenten rättades av en journalist att det är åklagarmyndigheten som anklagat Greenwald.
Den federala polisen har inte inlett någon utredning mot Greenwald och sade i december att “det varken är möjligt att identifiera moralisk eller materiell delaktighet från journalisten.”
Frågan många nu ställer sig är vilka konsekvenser anklagelserna gentemot Greenwald kan få för press- och yttrandefriheten och om de kan anses vara politiskt motiverade. Den välkända författaren Luis Nassif från nyhetssajten Jornal GGN hävdar att åklagaren nu initierar en vendetta gentemot rättsprocessen. Delvis eftersom åklagaren Oliveira själv liggerbakom åtalet mot den tidigare presidenten Luiz Ignacio Lula Da Silva som ledde till fängslandet av presidenten i mer än 500 dagar.
Det brasilianska Advokatsamfundets observatorium för pressfrihet publicerade den 21 januari i år ett uttalande och uttryckte sin oro angående Åklagarmyndighetens anklagelser mot den amerikanske journalisten.
“Anmälan beskriver en händelse som inte kan anses vara ett brott. Delaktighet i brott kräver anstiftan eller aktiv medverkan och inget av journalistens meddelanden i Åklagarmyndighetens akt visar på något av dessa beteenden. Anmälan avser kriminalisera enbart delgivande av information, vilket klart innebär en risk för pressfriheten.”
Den brasilianska pressamfundet publicerade ett par dagar efter nyheten om anklagelserna mot Greenwald ett uttalande. Samfundet visade sin solidaritet gentemot journalisten och förkastade åtalet från den enskilde åklagaren. “Det representerar en attack på konstitutionen, respektlöshet gentemot högsta domstolen och den federala polisen samt ett groteskt försök till manipulation såväl som ett försök att störta en journalist”.
Juridikprofessorn Lenio Luiz Streck gör i en krönika på den juridiska nyhetssajten ConJur en juridisk analys och frågar sig vilken roll åklagarmyndigheten bör spela och om det egentligen är möjligt för Åklagarmyndigheten att använda juridiken gentemot motståndare eller mot aktörer som institutionen ogillar. Streck påpekar att åklagarmyndigheten är en institution som fattar juridiska beslut och som representant för en sådan institution fattar man beslut inom sitt ämbete och inte som enskild person. I förlängningen fattar institutionen beslut om det är brottsligt att enbart vara journalist. “Hur kan detta vara möjligt och vad kommer sen?” frågar sig professorn.
Enligt den brasilianska konstitutionen är källskydd och utövandet av källskyddet för utövandet av sitt yrke en lagstadgad grundläggande rättighet. I det livesända programmet Roda Viva på nyhetssajten GGN den 3 september 2019 frågades Glenn Greenwald ut av en rad framstående journalister. Samtalet handlade om det journalistiska värdet av Greenwalds journalistiska metod och av värdet att publicera ett material som har blivit stulet. Greenwald svarar bland annat såhär: “Vi har inte betalat ett öre till någon källa. Det viktigaste är att visa innehållet och vad makthavarna gör bakom våra ryggar.” Han betonade att källskyddet är grunden för allt journalistiskt arbete som The Intercept gör. Han pekade på två frågor som en journalist bör besvara för att publicera sitt material. 1. Är materialet autentiskt? 2. Är materialet av allmänhetens intresse? “Det är inte bara en journalists rättighet utan också en skyldighet.”
I Brasilien är det sommarlov när den här artikeln skrivs. Om tjugo dagar kommer landet dessutom att gå in karnevalstider. Frågan är hur mycket som kommer att hända i närtid i fallet Spoofing.
Strax innan den här artikeln publiceras berättar dock domaren Ricardo Leite, från en domstol i Brasilia, att han avvisar åklagare Wellington Oliveiras anklagelser. I det elvasidiga dokumentet från åklagaren finns sex sidor som handlar om Greenwald och ett antal möjliga åtalspunkter. Leite baserar sitt beslut på ett tidigare uttalande från högsta domstolen som i höstas ansåg att en polisutredning inte bör öppnas mot Greenwald med anledning av grundlagsskyddet om källskydd.
Om det uppmärksammade fallet med anklagelserna gentemot journalisten Glenn Greenwald är över återstår dock att se.
Det här har hänt:
17 mars 2014: Den omfattande biltvättsskandalen inleds. Sergio Moro, den dåvarande utredande domaren ledde utredningen fram till 2019 då Luiz Antonio Bonat tog över ansvaret. Utredningen kallas biltvättsskandalen (Operation Car Wash) eftersom det första tillslaget skedde på en biltvättsfirma. Fram till juni 2019 hade 429 personer åtalats och 159 personer dömts till straff i rättegångar. Personerna tillhör bland annat personer från det statliga bolaget Petrobras, kongressledamöter, presidenter, politiker från de största partierna och en mängd andra centrala politiska företrädare. Den federala polisen har bedömt utredningen vara den största korruptionsutredningen i landets historia och andra bedömare har sagt att utredningen är världens mest omfattande.
9 Juni 2019: Brasilianska nyhetssajten The Intercept Brasil publicerar en serie reportage samt skärmdumpar från komprometterande interna diskussioner och kontroversiella attityder från de inblandade från arbetsgruppen i Biltvättsskandalen. Bland annat figurerar Serio Moro, utredande domare och biltvättsskandalens chefsåklagare Deltan Dallagnol.
Juli 2019: The Intercept Brasil inleder ett samarbete med en mängd andra medier för att publicera material från biltvättsläckan.
23 juli 2019: Den Federala Polisen berättar för tidningen Folha de São Paulo att Glenn Greenwald inte utreds av polisen.
21 januari 2020: Den federala åklagaren Wellington Oliveira åtalar Glenn Greenwald för medhjälp, uppmuntran och koordinerande av en grupp hackers som misstänks ha hackat mobiltelefoner från mäktiga personer inom rättsväsendet och arbetsgruppen för biltvättsskandalen.
Elin Sundin har grundat Maktbyrån, en verksamhet för kommunikations- och organisationsutveckling med fokus på social hållbarhet och startade hösten 2019 föreningen Enastående mammor. Elin bor i Stockholm, växte upp på Gotland och har sedan dess bott bland annat i Brasilien och Spanien. I Brasilien har hon bland annat arbetat med frågor om barns ekonomiska utsatthet och trafficking. Elin talar flytande portugisiska och följer den politiska utvecklingen i landet på nära håll.
Stora bilden: Manifestation till stöd för korruptionsutredningen 2016. Foto: Tomaz Silva
