Nyheter om Pressfrihet
Sydkaukasien i fokus när finalisterna till prestigefyllt pris presenteras
Václav Havel-priset delas ut till försvarare av mänskliga rättigheter. I år hedras särskilt journalisters mod – med finalister från Georgien, Azerbajdzjan och Ukraina.
Av Rasmus Canbäck 27 augusti, 2025
När endast tre nominerade återstår till Europarådets parlamentariska församlings människorättspris står Sydkaukasien i centrum.
Europarådets parlamentariska församling (PACE) har presenterat finalisterna till årets Václav Havel-pris, som delas ut till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för mänskliga rättigheter och demokrati. Av tre slutkandidater kommer två från Sydkaukasien.
Mzia Amaghlobeli under en rättegång.
Bland dem finns den georgiska journalisten Mzia Amaghlobeli, medgrundare av de oberoende medierna Batumelebi och Netgazeti. Hon har blivit en symbol för pressfrihet sedan hon fängslades i början av 2025.
Den formella anklagelsen är att hon ska ha stört polisiärt arbete under protester, men hennes rapportering om polisens övergrepp i kuststaden Batumi anses vara den verkliga orsaken till gripandet. Rättegången har fått stor uppmärksamhet både i Georgien och internationellt.
Vid förhandlingarna har ofta flera västerländska ambassader, däribland Sveriges, varit närvarande. För många oppositionella georgier har fallet blivit en symbol för den demokratiska tillbakagång de menar pågår i landet.
Ulvi Hasanli greps i november i fjol. I dag sitter 25 journalister fängslade.
Från Azerbajdzjan nomineras Ulvi Hasanli, chefredaktör för Abzas Media. Han har länge förföljts av regimen och dömdes i juni 2025 till nio års fängelse efter politiskt motiverade anklagelser.
Hasanli greps tillsammans med stora delar av redaktionen hösten 2023 – strax efter att Azerbajdzjan genomfört sin slutoffensiv i Nagorno-Karabach och kort innan landet utsågs till värd för klimattoppmötet Cop29.
Kritiker menar att omvärlden tonade ner kritiken mot Azerbajdzjan under förberedelserna inför mötet, något som bidrog till att antalet politiska fångar ökade från omkring 250 till cirka 350.
[LÄS MER: Ulvi Hasanlis brev till sin dotter]
En kampanj i sociala medier för Maksym Butkevytj.
Den tredje kandidaten är den ukrainske människorättsförsvararen och journalisten Maksym Butkevytj, medgrundare av Hromadske Radio. Trots en bakgrund som pacifist gick han med i armén vid den ryska invasionen 2022, tillfångatogs och dömdes till 13 års fängelse innan han frigavs i en fångutväxling 2024.
Under sina 800 dagar i fångenskap bevittnade han hur Ryssland systematiskt använde tortyr och sexuella övergrepp. I dag fortsätter han att sprida kunskap om vad ukrainska fångar utsätts för i ryska fängelser.
När PACE:s ordförande Theodoros Rousopoulos tillkännagav finalisterna framhöll han att priset i år särskilt hedrar journalisters mod.
– De senaste åren har varit de mest förödande i mannaminne för journalistiken, med rekordmånga dödade, skadade och fängslade. Journalister, genom sitt mod och sin obevekliga strävan efter sanningen, visar oss vägen till frihet och rättvisa.
Priset, som instiftades 2013, bär namn efter den tjeckiske författaren, dissidenten och presidenten Václav Havel och är ett av Europas främsta människorättspriser. Vinnaren får 60 000 euro, motsvarande cirka 670 000 kronor.
Vinnaren förkunnas den 28 september.
Toppbild: Ett plakat i Tbilisi i december över alla som farit illa av polisvåld i Georgien under protester. Foto Rasmus Canbäck
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
