Analys om Digitalisering, Facebook, Twitter, USA
Stakston: Det är allas ansvar att ta avstånd från våld
Protesterna i USA har gjort att Facebook och Twitter inte längre kan ducka undan från sin makt och sitt ansvar över det offentliga samtalet.
Av Brit Stakston 4 juni, 2020
Debatten om hur sociala mediejättarna förhåller sig till Donald Trumps närvaro i sociala medier har ytterligare aktualiserats i veckan.
Under de tre första kritiska dagarna av de allt mer eskalerande demonstrationerna mot det brutala polisövervåldet mot George Floyd valde Donald Trump att varken möta media eller de amerikanska medborgarna.
Allt som hördes från landets president var de inlägg han gjorde i sociala medier och de retweets han valde att göra. Eftersom han inte valde att adressera det som skedde överanalyserades de istället och återgavs i de flesta medier.
Twitter valde, som Blankspot tidigare rapporterat om, att gömma den tweet Trump skrev med hänvisning till deras regler om förhärligande av våld. Den som löd ”om plundringarna börjar kommer militären att skjuta” vilket är ett känt citat från en vit polischef under medborgarrättsrörelsen. Tweeten togs inte bort men när den döljs kan den bara läsas om man läser inlägget.
Detta blev på kort tid exempel på tweets som faktagranskas av Twitter. Vilket de inte tidigare gjort trots många regelbrott från Donald Trumps sida genom åren.
Facebook har gjort det tydligt att de inte kommer faktagranska men till slut tvingades även Zuckerberg ut på banan. Han publicerade en lång genomgång av sina publicistiska avvägningar. Det är en intressant läsning och definitivt ett exempel på att Facebook dagligen gör publicistiska urval. Denna gång manuellt, till slut av Zuckerberg själv, men vanligtvis görs de av algoritmer.
Och här finns nu en intressant efterföljande debatt om yttrandefrihet.
I P1 morgon, Sveriges Radio debatterade jag och journalisten Nils Funcke frågan. Hans hållning är att dessa plattformar är att jämställa med Posten och har till uppgift att distribuera innehåll. Att de raderar innehåll vore jämförbart med om Posten skulle sortera post och bestämma vilka tidskrifter som skulle få sändas per post eller inte.
Jag tror det är oerhört angeläget att utgå från två saker.
För det första: de sociala medieföretagen är inte infrastruktur av det slaget. Det angelägna är att värna om ett fritt internet. Inte uppgradera de här plattformarna till att vara synonyma med internet som är så mycket större än den hörn på internet de här aktörerna finns. De vill gärna, särskilt Facebook, se sig som internet men vi bör se dem för den applikation de är.
De är inte internet och de är inte neutrala distributörer av information.
För det andra har alla sociala mediejättarna från första början arbetet med en raffinerad urvalsprocess. Mer och mer synlig för åren men ännu inte helt transparent. Och även om den delvis är automatiserad så gör det ingen skillnad för att man de facto agerar inom en zon som definitivt är mer publicistens än postens. De förmedlar inte information utan dagligen görs olika urval utifrån de regler och policies som varje plattform satt upp.
De tillhandahåller ytterst en marknadsplats och är privata företag.
Och det är naturligt att de ser över hur dessa regler ska ändras vartefter att tiden går och plattformarna används på sätt som ingen förstod var möjligt när tjänsterna skapades. Det började med en idealiserad bild av teknik som skulle förena och uppdatera människor.
Idag är de också instrument för politisk påverkan och manipulation. I takt med att användare hotas eller förföljs, falsk eller hälsofarlig information sprids och falska gräsrotsrörelser driver frågor och skapar påhittade konflikter har de fått större problem och behövt ändra sina urvalsregler.
Medieplattformar som Facebook och Twitter kan orsaka väldigt mycket lidande utan att bryta mot någon lag.
Om de inte tar ansvar för det som sker på deras plattformar måste lagar ändras och det vore värre.
Yttrandefrihet är ett ansvar. Ditt, mitt och de sociala medieföretagens.
