Kontroverserna kring det georgiska valet fortsatte i helgen när finska riksdagsledamoten Pia Kauma (Samlingspartiet) efter en kritikstorm ställde in en resa till Georgien.
Av Rasmus Canbäck 8 januari, 2025
I sin roll som ordförande för OSSE:s parlamentariska generalförsamling (OSCE PA) skulle den finska riksdagsledamoten Pia Kauma tillsammans med vice ordförande Luis Graca (Socialdemokrat, Portugal) resa till Georgien. Syftet var att följa upp OSSE/ODIHR:s slutgiltiga valobservationer från den 26 oktober och undersöka hur rapportens rekommendationer ska följas upp av den georgiska regeringen.
Tolkningarna av valrapporten har varit föremål för konflikt, vilket Blankspot tidigare rapporterat om. Medan den georgiska oppositionen, med stöd av flera EU-stater, anser att rapporten visar på flera oegentligheter som sammantaget ifrågasätter valets riktighet, menar regeringen å sin sida att rapporten styrker att valet gick korrekt till.
Experter, så som den tyska statsvetaren Hans Gutbrod som arbetat i Georgien i flera decennier, argumenterar att valet präglades av ”systematisk manipulation” från regeringens sida.
Sedan valet har den EU-vänliga oppositionen valt att bojkotta det parlamentariska arbetet i landet och anser att regeringen ska betraktas som illegitim. Samtidigt har den till synes rysslandstillvända regeringen haft svårt att finna vänner i västvärlden. Inom EU diskuterades det att införa sanktioner i december, vilket blockerades av Ungern och Slovakien, medan USA har infört ekonomiska sanktioner mot landets ledning.
Den slutgiltiga konsolideringen av Georgisk dröms makt genomfördes när den oppositionella president Salomé Zurabisjvilis mandatperiod löpte ut 29 december. Hon byttes ut mot regeringens förslag Micheil Kavelasjvili, en före detta fotbollsspelare som kritiseras av oppositionen för bristande meriter. Zurabisjvili har meddelat att hon kommer fortsätta agera som landets president, och har sökt stöd för att erkännas internationellt.
Den georgiska regeringen har å sin sida insinuerat att man kan tänka sig att arrestera Zurabisvjili.
Mot denna bakgrund kom den inplanerade resan från OSCE PA:s ledarskap i en känslig tid. Att träffa regeringsrepresentanter kunde enligt oppositionen normalisera regeringen och på så vis från en internationell institution erkänna valresultatet som legitimt. Den före detta premiärministern, och numera oppositionspolitikern, Giorgi Gacharia argumenterade att den georgiska regeringen skulle använda besöket för påvisa just detta.
När Pia Kaumas och Luis Gracas planer att besöka landet offentliggjordes väckte det därför intern kritik hos flera av medlemsstaterna inom OSCE PA. Interna konversationer som Blankspot tagit del av visar upprördhet inom flera delegationer från EU-stater. Dessa kan inte publiceras i syfte att skydda källorna, men kritiken har bekräftats genom flera oberoende källor inom OSCE PA.
Den finska ordföranden Pia Kauma, som är riksdagsledamot för Finlands regeringsparti, får heller inte stöd av det finska utrikesdepartementet. Till Blankspot skriver det genom sin presstjänst att Pia Kauma känner till Finlands position gentemot Georgien.
”Det finska parlamentet och PA-ordföranden Kauma är välinformerade om finska regeringens position [gentemot Georgien]”.
I det skriftliga svaret hänvisar presstjänsten till att Finland är en del av det nordisk-baltiska formatet NB8 som har en gemensam linje kring Georgien, och kallar däribland Zurabisjvili för ”president”.
”NB8-länderna har nyligen publicerat ett uttalande som uppmanar de georgiska myndigheterna att ta omedelbara steg för att implementera OSSE:s valrekommendationer och fördöma våldet och skrämselteknikerna gentemot fredliga demonstranter, politiker och mediarepresentanter, liksom hoten mot president Zurabisjvili”.
Beslutet att resa till Georgien möttes också av kritik från USA vars representant för OSCE PA, Joe Wilson, skickade ett brev till Pia Kauma för att uppmana henne att inte åka.
Det följdes av en liknande uppmaning från den georgiska oppositionen, som i sin tur väckte en kritikstorm mot Pia Kauma i georgiska sociala medier.
Slutligen meddelade Pia Kauma att skjuta upp resan till Georgien. I ett internt brev till representanter för OSCE PA, som Blankspot tog del av, förklarade hon att det inte var möjligt att föra diskussioner med alla parter i Georgien för tillfället.
” […] påtaglig utveckling skulle kräva breda diskussioner, vilka inte är möjliga vid den här tidpunkten”.
I samma brev hänvisade hon till att hon fört diskussioner med Georgiens premiärminister Irakli Kobachidze. Enligt Pia Kauma ska han ha visat ”vilja” att genomföra rekommendationerna från OSSE/ODIHR, men också att ”se över och ändra lagen om transparens för utländskt inflytande” – den så kallade ”agentlagen”.
Vad Kobachidze menade med att vara öppen för att ”se över och ändra” lagen finns en mer utförlig förklaring till. I en intervju i Tbilisi med ordföranden för det georgiska parlamentets EU-nämnd Levan Makasjvili den 16 december förklarade han för Blankspot att regeringen kan ändra lagen om EU-domstolen anser att det krävs.
– [Lagen] prövades i Georgiens konstitutionsdomstol. Nu prövas den också i EU-domstolen för mänskliga rättigheter. Låt oss lyssna till vad Strasbourgdomstolen har att säga, och vi kommer att följa det. Om domstolen säger att den bryter mot någon aspekt av EU-konventionen, då är det helt fint för oss. I så fall kommer vi att justera den om det är nödvändigt, sade Levan Mekasjvili till Blankspot.
Den kontroversiella agentlagen kritiseras för att ha en rysk förlaga. Under våren höll den på att införas i fem länder (Georgien, Kirgizistan, Slovakien, Ungern och Turkiet) med mer eller mindre goda relationer till Ryssland samtidigt. Enligt den georgiska regeringen syftar den till att öka transparensen för organisationer som tar emot utländsk finansiering. I intervjun med Levan Mekasjvili argumenterade han att gränsen mellan politiska partier och civilsamhällesorganisationer har suddats ut, och att lagen därför är nödvändig.
Kritiker menar dock att dess verkliga syfte är att begränsa ett fritt civilsamhälle. Så väl EU-kommissionen som OSSE har lyft högljudd kritik mot den. I Ryssland har en liknande lag som infördes 2012 medfört att civilsamhället systematiskt brutits ner.
EU-staterna beslutade i våras att pausa Georgiens EU-anslutning som en följd av att lagen infördes. Det vara bara ett halvår efter att Georgien beviljats EU-kandidatstatus.
I november meddelade även den georgiska regeringen att man lägger EU-planerna på hatthyllan fram till 2028. Beslutet väckte starka reaktioner från oppositionella som sedan dess haft dagliga protester, vilka stundvis resulterat i övervåld från polisen mot demonstranterna.
Pia Kaumas brev till OSCE PA väckte ytterligare kontrovers kring hennes inställning gentemot Georgien. I sociala medier rasade oppositionella aktivister mot att Pia Kaumas välkomnat regeringens förslag om att eventuellt justera lagen, snarare än att avfärda den.
Blankspot har kontaktat Pia Kauma för frågor. Hon hänvisar till en intervju hon gjorde med den georgiska tidningen Civil.ge för svar. I den upprepar hon att resans syfte var att föra diskussioner med alla sidor i landet. Hon resonerar också att hon inte ställde in resan till Georgien som en följd av kritiken mot henne. Hon menar snarare att oppositionens ovilja att träffa henne gjorde att en del av resans syfte om att träffa alla parter inte kunde fullbordas.
Till Blankspot vidareutvecklar hon resonemanget. På frågan om hon ser att resan till Georgien riskerar att gå emot den finska regeringspolicyn gentemot Georgien svarar hon inte anser att den gör det.
– Nej, det gör jag inte. Jag har en god kommunikation med den finska regeringen. Det är ett normalt tillvägagångssätt för OSCE PA att besöka ett land efter att den slutgiltiga rapporten av valobservationen är publicerad. Den här gången valde ODIHR att påskynda publiceringen av rapporten, i och med det var känt att spänningar och demonstrationer fortsatte i Georgien, skriver Pia Kauma.
Vidare frågar vi om hon anser att den så kallade agentlagen ska justeras eller helt annulleras.
– Det allra bästa vore givetvis att kräva annullering [av lagen] i sin helhet. Om det inte är möjligt då är ändring och översyn av lagen det nästbästa alternativet. Det vore förtjänt att ha i beaktande att det finns liknande lagstiftning kopplad till utländska influenser i till exempel Frankrike, USA och Kanada. Ändra eller återbesöka lagen i enlighet med lagstiftning i dessa länder kan vara ett gott alternativ, skriver Pia Kauma.
Slutligen lägger hon till att hon förstår oron som kolleger från NB8-formatet ger uttryck för. Hon understryker också att hon ser framemot meningsutbyten med dem vid OSCE PA-mötet i februari, eller tidigare om det krävs.
Under vårens protester liknade georgiska, liksom ryska medier, ofta lagen vid en lag med liknande namn i USA. Detta tillbakavisades av människorättsjurister som påtalade dess likheter med den ryska lagen med samma namn.
Den georgiska regeringen reagerade genom att säga att ”utländsk påverkan” låg bakom det uppskjutna besöket. Premiärminister Irakli Kobachidze anklagade dessutom ”liberala fascister” för att stå bakom påveverkansoperationen.
– Tidigare har vi varit manade att prata med Pia Kauma om hur liberal fascism fungerar. Till exempel, i Georgien, har hon i realiteten själv upplevt effekterna av liberal fascism mest. Jag tror att Kauma såg att det här är en storskalig koordinerad kraft. Det här är inte ett georgiskt fenomen, det är en internationellt koordinerat fenomen, sade Irakli Kobachidze till statsvänlig media.
När resan till Georgien blir av är inte bestämt.
Toppbild: Pressbild på Pia Kauma från OSCE PA:s hemsida.
Gå med i Rasmus Canbäcks WhatsApp-grupp för att följa hans löpande bevakning av det georgiska valet dess efterspel.
Vill du tipsa reportern eller dela med dig av dina egna erfarenheter? Mejla till rasmus@blankspot.se
