Röster om ,

Enmansprotesten i Sydossetien kan fälla regeringen

Polisvåldet som tros ha lett till en mans död skakar om Sydossetien sedan offrets mor slagit upp ett tält framför parlamentet, där hon bor, tills rättvisa skipats.

I ett tält framför parlamentet i Sydossetiens huvudstad Tschinvali sitter en kvinna, Maya Tsiskadze. Hon har trots snöoväder och rekordkyla suttit där sedan början på december. 

Hennes enmansprotest mot president Anatoli Bibilov har väckt sympatier hos lokalbefolkningen som anslutit sig. En av dem är den oberoende journalisten Zarina Sanakojeva som jag ringde via videolänk.

– Jag har varit där tre eller fyra timmar varje dag. Kommit med mat och vatten. Det är inte i egenskap av journalist egentligen, utan som medmänniska. Jag liksom många andra sympatiserar med Maya. Hennes aktion visar på stort mord, men också desperation.

Ett par månader tidigare, i slutet på augusti, blev Tsiskadzes 28-åriga son Inal Dzabijev gripen av polisen som arresterat honom för ett mordförsök på inrikesministern Igor Naniyev. Dzjabijev dog i häktet och bilder som cirkulerat i sociala medier tyder på att han blivit misshandlad.

Inrikesministern åkte i sin bil när en gärningsman sköt på den från trettio meters avstånd med en pistol av äldre sovjetisk modell. Nanijev hade kommit undan med livet i behåll, men de behövde gripa någon för dådet. Sanakojeva som bevakat protesterna menar på att anklagelserna mot Dzjabijev är omtvistade.

– Du vet, vi var i krig 2008. Så alla här i Sydossetien har vapen hemma. Inte bara jaktgevär och sådant – jag menar kalasjnikovs. När den statliga chefsåklagaren Uruzmag Dzjahagajev beskrev att en seriös mördare skulle ha använt en fjuttig och föråldrad pistol från trettio meter så lät det i allmänhetens öron ganska befängt. Om man planerar ett mord är det inte svårt att få tillgång till maskingevär. 

Bakgrunden till att Nanijev skulle fingera ett mordförsök mot honom menar Sanakojeva har att göra med det senaste årets missnöje. Under 2020 fanns ett utbrett missnöje med hanteringen av pandemin och under hösten 2019 skakades Sydossetien av en hungerstrejk i statens stora fängelse i protest mot dåliga villkor som utmynnade i att fångvaktarna hotade med våld om fångarna inte åt mat. 

Då krävde oppositionen inrikes- och justitieministrarnas avgång. Enligt grundlagen kan en parlamentarisk majoritet avsätta ministrar utan presidentens godkännande. Hälften av landets parlamentariker visade stöd för att fälla ministrarna, men presidenten kunde genom ett veto stoppa omröstningen.

President Bibilov inför parlamentet. Foto: Parlamentets hemsida.

Den som känner till Sydossetien kan ställa sig undrande till beskrivningen som nation. Efter Sovjetunionens fall bröt Sydossetien sig loss från Georgien, på samma vis som Abchazien gjorde, som jag skrev om i förra veckan

Sydossetien är idag ekonomiskt och militärt beroende av Ryssland i norr, och den enda öppna vägen in i utbrytarstaten går via Ryssland. Det finns en allmän åsikt i Sydossetien om att man vill tillhöra Ryssland och flera gånger har parlamentet ansökt om att integreras i den ryska staten.

Redan idag kommer merparten av statsbudgeten från Ryssland och ungefär sjuttio procent av befolkningen arbetar statligt. Goda relationer med Ryssland är alltså en förutsättning för inte bara Sydossetiens existens, utan också för dess finansiering för att upprätthålla statsapparaten och i längden medborgarnas löner och pensioner. 

När jag frågade en journalist på en statlig tidning om att kommentera protesterna mot president Bibilov fick jag svaret:

– Visst kan vi alla prata fritt och brett om protesterna privat, men när jag arbetar för statlig media kommer jag förlora mitt jobb om jag skriver om kritiken. 

Efter augusti började protesterna mot presidenten ta fart på allvar. Som mest var det uppskattningsvis sextusen människor som demonstrerade i centrala Tschinvali. I Sydossetien bor det ungefär femtiotusen människor. 

Regeringens hantering av fallet med Dzjabijev resulterade i september i att parlamentsledamöter bojkottade arbetsplatsen. Oppositionsledaren David Sanakojev (Zarina och David är inte släkt) förklarade att hans parti kommer göra allt i sin makt för att pressa presidenten till att avsätta ministrarna. 

När domstolen släppte sin rapport om Dzjabijev förvärrades därför läget ytterligare berättar Sanakojeva. 

– Det släpptes en rapport från en rysk rättsläkare som förklarade att Dzjabijev dog av en drogöverdos. Ingen i hans närhet har någonsin sett honom nära droger och de flesta ser det bara som påhittat. 

Hur tror du att det gick till egentligen?

– En obduktionsläkare här i Tschinvali har skrivit en rapport om att Dzjabijev dog till följd av hjärtstopp som orsakades av misshandel. Och bilderna, som du säkert har sett, visar på stora skador. 

Bilder på vad som uppges vara skador efter tortyr. Efter att bilderna publicerats begav sig Dzjabijevs mor Maya Tsiskadze till torget för att protestera.

Det var när dessa rapporter släpptes som Dzjabijevs mor Maya Tsiskadze begav sig till torget framför parlamentet för att inleda sin enmansprotest. De som ansluter sig till henne i solidaritet inte bara begär ministrarnas avgång, också chefsåklagarens som enligt opinionen står som ansvarig för lögnerna. 

Samtidigt som enmansprotesten sker bojkottar oppositionen sedan fem månader förhandlingar om årets statsbudget och ett ryskt ingripande rycker allt närmre.

**

I kategorin ”röster” ger inbjudna skribenter perspektiv på frågor som rör Blankspots bevakningsområden. Rasmus Canbäck skriver en krönika varje vecka om Ryssland och Kaukasus med ett fokus på människorättsfrågorFör att inte missa nästa prenumerera på Blankspots nyhetsbrev. 

Läs fler av Rasmus Canbäcks texter hos Blankspot här.