Sveriges tidiga bistånd till Tanzania, mellan 1962 och 1982, var i princip bortkastat och minskade inte fattigdomen. Snarare bidrog den svenska biståndspolitiken i landet till att situationen för de mest utsatta på landsbygden förvärrades. Tanzania är det land som har tagit emot mest svenskt bistånd genom tiderna. Mellan åren 1962 och 2013 bidrog Sverige med […]
Av Nils Resare 18 oktober, 2016
Sveriges tidiga bistånd till Tanzania, mellan 1962 och 1982, var i princip bortkastat och minskade inte fattigdomen. Snarare bidrog den svenska biståndspolitiken i landet till att situationen för de mest utsatta på landsbygden förvärrades.
Tanzania är det land som har tagit emot mest svenskt bistånd genom tiderna. Mellan åren 1962 och 2013 bidrog Sverige med omkring 61 miljarder kronor (7 miljarder USD). Men långtifrån alla de pengarna har kommit till någon nytta. Det bistånd som användes de första 20 åren kunde lika gärna ha kastats i sjön om man får tro en ny utvärdering från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA.
Anledningen var att Sverige stöttade president Julius Nyereres vision om afrikansk socialism. EBA konstaterar att biståndsgivarnas oförmåga att få Tanzania att ändra sin politik under 1970-talet bidrog till att Tanzanias ekonomi helt kollapsade. Detta skapade två årtionden av ”bortkastade utvecklingsmöjligheter”.
Flera svenska politiker hade vänskapsband till Julius Nyrere och stöttade hans politik helhjärtat. Sverige var dessutom den enskilt största biståndsgivaren i landet. Enligt utvärderingen bidrog Sveriges biståndspolitik till att Tanzanias ekonomi inte genomgick nödvändiga reformer vilket ledde till negativ tillväxt och galopperande inflation vilket förvärrade fattigdomen.
Först när Nyereres ”afrikanska socialism” övergavs på 1990-talet började utvecklingen vända i Tanzania.
Under senare år har det svenska biståndet däremot fungerat bra, enligt EBA. Ekonomin har fått fart och landets institutioner har förbättrat sin effektivitet. Det hårt kritiserade budgetstödet, som under 2000-talet har betalades direkt in i landets statsbudget, har gynnat de allra fattigaste i form av hälsovård, utbildning och jordbruk. Det finns också mycket som tyder på att stödet har lett till större ”investeringar i utveckling”.
– Biståndsgivarna ansågs allmänt ha spelat en positiv roll för den tanzaniska ekonomins vändning och bärkraftiga tillväxt, trots biståndets spridning och fragmentering under perioden, något det svenska biståndet var en bidragande faktor till, skriver EBA.
Läs rapporten här
Foto: Fanny Schertzer
Uppskattade du artikeln? Vill du läsa mer? Stöd i så fall Blank Spot Project så att vi kan fortsätta ta fram grävande utrikesjournalistik. Då kan du också gå med i Nils Resares grävgrupp och bidra till nästa reportage.
