En iransk medborgare med flyktingstatus i Sverige har gripits i Tjeckien. Iran vill nu att han utlämnas till landet. Gripandet har skapat stor oro bland iranier för att de kan bli handelsvaror i det som kommit att kallas ”gisslandiplomati” även om de undviker att resa till Iran.
Av Blankspot 4 juli, 2024
Text: Nuri Kino. Nuri är författare, undersökande journalist och grundare av organisationen A Demand For Action som jobbar för skydd av minoriteter i Irak och Syrien.
Under vad som var tänkt att vara en familjesemester i Tjeckien greps nyligen en iransk politisk flykting med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Den tjeckiska ambassaden i Stockholm bekräftar att ”en politiskt aktiv iranier från Sverige” har frihetsberövats i Prag.
– Jag, min make och våra två döttrar, 10- och 12-år, reste till Prag den 12 juni. Tjeckiska poliser kom vid flygplanet och tog min man med sig. Jag fick först inte veta varför, senare fick jag veta att iranska regimen ville ha honom tillbaka. Han är nu i häktet i Prag. Han är politisk aktiv, det har han alltid varit. Det är därför han har en flyktingstatusförklaring. Hans liv kan vara i fara om han skickas till Iran, säger hustrun till den gripna.
Hustrun som vill vara anonym är svensk medborgare, liksom bägge barnen som är födda i Sverige. På telefon beskriver hon med darrande röst det chockartade ögonblicket:
– Så fort vi landade ropade de upp hans namn i snabbtelefonen. Två poliser väntade på honom.
Mannen, flydde från Iran till Sverige för över två decennier sedan, det framgår av Migrationsverkets beslut om att bevilja honom flyktingstatus. I ett uttalande från en grupp aktivister bekräftas hans politiska aktiviteter i Sverige. ”Som medlem av den kurdiska minoriteten och en högljudd kritiker av den iranska regimen är hans liv i fara”.
Enligt hustrun hävdar tjeckiska myndigheter att han är efterlyst för ekonomiska brott i Iran. Tjeckiens ambassad i Stockholm kan inte bekräfta de specifika anklagelser, men intygar att han är gripen på grund av en internationell efterlysning som Iran gjort med hjälp av Interpol.
Den svenska ambassaden i Prag har besökt mannen i förvaret och vidarebefordrat information till det svenska utrikesdepartementet. I mejl- och annan kommunikation mellan hustrun och tjänstemännen på departementet hävdas att man gör allt man kan för att hjälpa honom.
En knapp vecka efter mannens gripande kom en prejudicerande dom i Europeiska Unionens Domstol där det framgår att en tredjelandsmedborgare ”inte får utlämnas av en medlemsstat till sitt ursprungsland om han eller hon har beviljats flyktingstatus i en annan medlemsstat.”
Den färska domen från den 18 juni innebär att så länge den myndighet som beviljat flyktingstatus inte har återkallat den, får den berörda personen inte utlämnas.
I UD:s kontakter med hustrun har de inte diskuterat prejudikatet och eftersom han är misstänkt för ”ekonomisk brottslighet” är det inte heller säkert att domen skyddar honom. Den aktuella domen som nu blivit prejudicerande handlar om att Turkiet har begärt att Tyskland ska utlämna en turkisk medborgare av kurdiskt ursprung som misstänks för mord. Den mannen beviljades flyktingstatus av Italien 2010.
Gripandet av mannen med flyktingstatus, som nu är i förvar i Tjeckien, kommer bara veckor efter att Sverige och Iran, i ett banbrytande avtal, utväxlat fångar. Sverige släppte Hamid Noury, en före detta iransk tjänsteman som dömts för sin roll i Irans massavrättning av politiska fångar 1988. Vid hemkomsten fick han ett välkomnande på röda mattan i Teheran. I utbyte släppte Iran de svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi.
Hustrun är nu mycket rädd för att hennes barns pappa ska användas i någon form av ny uppgörelse med landet. Iran har den senaste tiden slutit en rad liknande avtal med länder. Så sent som i september 2023 släpptes fem amerikaner ur iranska fängelser i ett fångbytesavtal mellan USA och Iran som enligt uppgifter till The Guardian var värt 6 miljarder dollar. Enligt president Joe Biden återvände amerikanerna efter att USA i sin tur benådat fem iranier.
Hustrun frågar sig nu hur länge hon ska orka kämpa ensam.
– Det har gått över tre veckor, säger hon, 21 dagar utan sömn. Jag gör allt jag kan, men jag vet inte riktigt om jag gör rätt eller fel, jag ringer UD, ambassaden, svenska experter. Jag ringer alla jag bara kan komma på.
Hon säger också att hon inte förstår varför svenska myndigheter inte informerade familjen om att mannen var internationellt efterlyst av Interpol.
– Vi hade aldrig rest om vi hade vetat. Mina döttrar får höra många historier om vad som händer med iranier i oppositionen i Iran. De tror att deras pappas pass gick ut och att han väntar på att få ett nytt för att få komma hem till Sverige. Men hur länge kommer de att tro det? Jag kan bara hoppas att den tjeckiska och svenska regeringen stoppar alla former av deportationer till Iran och att han får komma hem så fort som möjligt.
Hustrun påpekar också att de gjort andra resor inom EU och att de därför inte kunde föreställa sig, ”inte i sin vildaste fantasi”, att han skulle kunna gripas för sin politiska verksamhet i Sverige.
Redan tidigare har det faktum att Iran är medlem i Interpol väckt oro runt om i världen. Både människorättsorganisationer och Europaparlamentet har reagerat på det faktum att politiska motståndare kan efterlysas genom att Iran utnyttjar sitt medlemskap i Interpol.
2012 slog International Consortium of Investigative Journalism larm: ”Interpols röda notiser används för att förfölja politiska oliktänkande, motståndare”, löd rubriken
I juni 2022 godkände Europaparlamentets ledamöter en rekommendation för att stärka Interpols förmåga att hindra auktoritära regimer från att missbruka dess verktyg. Rekommendationen, som fastställer parlamentets ståndpunkter om EU:s samarbetsavtal med Interpol, fick ett överväldigande stöd från ledamöterna med 607 röster för.
Hustrun hoppas nu att både Sverige och Tjeckien, som båda är medlemsländer i EU, kommer att lyssna på de 607 ledamöter som röstade för rekommendationerna om att hindra auktoritära länder från att missbruka Interpols system.
– Iran använder kanske Interpolsystemet för att stoppa människor i opposition. Det verkar så med fallet med mina barns pappa, mannen som stal mitt hjärta för femton år sedan. Det fattar man nu, hur Iran fått längre armar. Jag vädjar till Europeiska unionen, till Sveriges statsminister Ulf Kristersson, och till Tjeckiens regering att frige Amir och inte bli verktyg för iranska regimen, fortsätter hustrun.
Blankspot har frågat utrikesdepartementet om en person som beviljats flyktingstatus kan utvisas till sitt födelseland om han grips i ett annat EU-land. Utrikesdepartementet uppger att flyktingar och skyddsbehövande som är bosatta i Sverige jämställs med här bosatta svenska medborgare: ”Om särskilda skäl finns kan vi även bistå andra i Sverige bosatta utlänningar och utvandrade svenska medborgare. Se 3-4 §§ lag (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd”.
UD hänvisar vidare till avsnittet ”Frihetsberövad utomlands” på regeringens hemsida och poängterar att ”i det konsulära uppdraget ingår sammanfattningsvis att ge konsulärt stöd till den som är frihetsberövad, bevaka att det finns ett juridiskt biträde, följa utvecklingen i rättsprocessen, besöka den frihetsberövade och hålla anhöriga informerade – om den frihetsberövade vill det. Varje ärende är unikt och exakt vilka åtgärder som vidtas avgörs av vad som bedöms påkallat i det enskilda fallet”.
Frågor om utlämning och annat internationellt rättsligt samarbete i brottmål hänvisas till Justitiedepartementet.
Justitiedepartementet har också fått frågor från Blankspot om vilka Sveriges skyldigheter är för en politisk flykting, men ännu inte återkopplat.
Text: Nuri Kino. Nuri är författare, mångfaldigt prisbelönt undersökande journalist, människorättsaktivist samt grundare av organisationen A Demand For Action som jobbar för skydd av minoriteter i Irak och Syrien.
Foto/Arkivbild: Tjeckiskt fängelse. CC BY.
