Hamid Noury var kortet som Sverige hade. Johan Floderus och Saeed Azizi är fria. Kvar i iranskt fängelse befinner sig fortfarande den svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali. Utanför UD står hans fru och säger sig stanna tills hon får svar.
Av Martin Schibbye 17 juni, 2024
Strax efter klockan ett på lördagen twittrar statsminister Ulf Kristersson att Johan Floderus och Saeed Azizi nu är på ett plan hem till Sverige, för att snart återförenas med sina familjer.
För Mehrannia, frun till den sedan åtta år fängslade Ahmadreza Djalali är beskedet en mardröm. Inte för att Johan och Saeed är fria men för att hennes man återigen ställts utanför en uppgörelse. När hon fick läsa om nyheten i medierna högg det till. Ingen i hennes egen familj har informerats av UD om att det var en utväxling på gång och att hennes man inte ingick i den.
Så fort hon fick beskedet reste hon in till UD och ställde sig framför den stängda dörren.
– Jag kommer att stå och vänta här till vi får ett svar. Detta är inget annat än ren diskriminering. Vi fick inte ens en förvarning utan jag och familjen läste om det på nyheterna precis som alla andra, säger Vida Mehrannia till Blankspot.
Enligt statsminister Kristersson ställdes regeringen inför ett dilemma – att inleda komplicerade förhandlingar med Iran för att kunna befria oskyldiga svenskar och rädda dem undan en sannolik död i ett iranskt fängelse, men då få acceptera att en iranier som är dömd för grova brott släpps och får återvända till sitt hemland.
Floderus och Azizi utväxlas mot den i Sverige livstidsdömde folkrättsförbrytaren Hamid Noury, som enligt sin advokat ska befinna sig på ett plan tillbaka till Teheran.
Men det dilemma som Ulf Kristersson beskriver, verkar inte inkludera det faktum att en svensk lämnades kvar. Vad sker nu då Sverige spelat ut sitt trumfkort? En av de som länge följt situationen för gisslan i Iran är Sussan Berger som är senior fellow på The Raoul Wallenberg centre for human rights (RWCHR) i Montreal, Kanada.
– Det är naturligtvis djupt upprörande att frige en massmördare som Noury, utan tvekan. Men Sverige bör stå upp och använda detta ögonblick för att uppmana till en enad front och gemensamma ansträngningar för att bekämpa gisslantagandet på internationell nivå.
Hon menar också att Sverige på ett sätt gjorde allting rätt: de arresterade Noury, ställde honom inför rätta och bekräftade hans dom i hovrätten.
– De sattes i en omöjlig situation, där de var tvungna att välja mellan att rädda sina medborgare eller ge efter för iransk utpressning. Den allmänna vreden bör riktas mot Iran och detta onda gisslanspel. Och mot det faktum att Kristersson spelade ut Sveriges största trumfkort och återigen lämnade Ahmadreza Djalali utanför ett avtal, säger Sussan Berger.
För Mehrannia är det andra gången som hennes man lämnas utanför ett avtal för att säkra andras frihet. Samma sak hände förra året, när Djalali skulle vara en del av det belgisk-iranska fångeutbytet förhandlat av den belgiska regeringen men lämnades kvar i sista stund. Mehrannia var redan då fast besluten att tydligt göra klart för den svenska regeringen att detta inte fick hända igen.
– Under nästan åtta år har Ahmadreza lidit en osägbar grymhet. Han behöver absolut bli räddad nu, sa hon nyligen i en intervju.
Ahmadreza Djalalis arbetade innan fängslandet som läkare och forskare inom katastrofmedicin och det var när han deltagit i en medicinsk konferens på inbjudan från Universitetet i Teheran och Shiraz University som han greps. År 2017 dömdes han till döden vid en skenrättegång, för ”korruption” och ”spioneri för en främmande makt”, specifikt Israel. Djalali har kategoriskt förnekat alla anklagelser. Familjen tror domen beror på att han inte ville låta sig värvas som spion åt regimen.
Sedan många år har Mehrannia haft svårigheter att mobilisera allmänhetens stöd. De svenska medierna har också varit långsamma med att uppmärksamma Djalalis situation och hans fall kompliceras också av det faktum att Iran inte erkänner hans svenska medborgarskap, vilket gör det svårt för den svenska regeringen att driva hans fall.
Under en presskonferens sent på lördagskvällen utvecklade statsministern skälen till att Iran inte ville förhandla om Djalalis fall. Dels greps han 2016 – det vill säga innan Hamid Noury åtalades vid Stockholms Tingsrätt och dels blev han svensk medborgare medan han satt fängslad.
Trots ansträngningar genom åren för att hålla sig i form genom regelbunden motion som inkluderar promenader med vikter och att klättra i trapporna inne i sin fängelseavdelning, försämras Djalalis fysiska hälsa snabbt. Han lider av svåra magtarmsproblem och han behöver enligt familjen akut tandvård.
– Om de verkligen ser oss som svenska medborgare, varför anstränger de sig inte lika mycket för min familj? säger Vida Mehrannia.
Texten uppdaterad med information som framkom under presskonferensen sent lördagskväll.
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till martin@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar om nya artiklar av skribenten genom att gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistik.
