Andnöd för demokratin i världen

Det allmänna kaos som viruset skapade gjorde det enkelt att begränsa den demokratiska spelplanen.

Många regeringar har passat på att göra mer än nödvändigt. Utöver nödlagar och karantänsregler har de testat storskaliga övervakningsprojekt och ökat censuren. Marginaliserade grupper har angripits och rättssystemet har satts på sparlåga. Människors tillgång till information och fria medier har begränsats. 

Strikta coronaregler har gjort att människor suttit i karantän under långa perioder. Vissa länder har varit nedstängda dygnet runt och bara tillåtit människor att gå ut för att handla mat, gå till läkaren eller andra lika viktiga saker. 

Vi har lärt oss hålla avstånd till varandra, att ha ”social distans”. 

Begränsningarna av vardagslivet har syftat till att minska smittspridningen och antalet avlidna. De har ofta haft ett starkt folkligt stöd och accepterats i kampen mot viruset. Många har sett det som en självklar sak att hjälpas åt för att rädda liv.

Lyssna på artikeln

I några länder har de utlyst nationella undantagstillstånd. Det betyder att staten under en viss tid ger sig själv ännu större makt, för att kunna ta kontroll över smittan. Dessa ”nödlägen” har ofta beskrivits i en särskild pandemilagstiftning. 

Även i Sverige finns en pandemilagstiftning, som nu föreslås gälla till och med januari 2022. Våra medborgerliga rättigheter att till exempel träffas och demonstrera har begränsats.

När ett samhälle stängs ner, som det gjorts i så gott som alla världens länder, påverkas allt. 

Arbetslösheten har ökat. I många länder är det massarbetslöshet på en nivå som inte setts sedan slutet av andra världskriget.  De människor världen över som lever på den lilla inkomst de får ihop under sina dagjobb, då de kanske säljer frukt eller hoppar in några extra timmar på en restaurang, har ingen chans att försörja sig längre. 

Skolor har varit stängda. Det är långt ifrån alla skolor i världen som har kunnat ge digital undervisning.

Vården har varit överbelastad. Många som har haft behov av sjukvård, som inte har med coronaviruset att göra, har fått vänta. 

Den psykologiska effekten av att vara i karantän, och därmed ofta väldigt ensam, kommer att bestå länge för många.  

Ja, listan kan göras hur lång som helst. 

50 exempel från hela världen. I mars 2020 när restriktioner infördes i land efter land sammanställde Blankspot exempel från hela världen på hur restriktionerna var utformade, och vilken påverkan de hade på det demokratiska landskapet.

Människor över hela världen har fått delar av sina liv upp och nervända. Det är en gemensam erfarenhet som vi alla delar, oavsett var vi befinner oss i världen. Kanske är det något vi trots allt kan vända till något positivt i framtiden?

Den här utställningen fokuserar på hur pandemin påverkat människors olika fri- och rättigheter. 

Det finns många studier som mäter vad medborgarna i olika länder tycker att demokratin ger dem. Tyvärr visar många av dem att missnöjet med demokratin ökar.

När pandemin är över kommer det att finnas nya sätt att se på vad demokratierna gav sina medborgare. Levde de upp till medborgarnas förväntningar? Världen över frågar sig politiker vilket statsskick som egentligen är bäst på att hantera en sådan stor kris som pandemin är. 

När många nödvändiga beslut behöver fattas på kort tid kan demokrati upplevas som ett hinder. Demokrati går ju ofta långsamt, för att försäkra sig om att alla processer följs. 

Men under pandemin har det gått snabbt att acceptera saker som nyss varit otänkbart.

Missnöjet med demokratin ökar. I början av 2020 släpptes rapporten ”Global Satisfaction with Democracy” av Cambridge University. Studien, som sträcker sig över en lång tidsperiod och baseras på många källor, ger en bitvis dyster bild av förtroendet för demokratin.

Det finns en oro för att vi i brådskan har tagit steg som är svåra att ångra. De nya stränga pandemilagarna kanske inte tas tillbaka i alla länder, även när pandemin är över. Övervakningsapparna, som var så bra för att följa hur människor smittar varandra, kanske fortsätter att användas till annan övervakning?

Men det finns också många lyckade exempel på hur kampen mot pandemin fördes tillsammans. Hur människor har hjälpts åt så gott man kunnat! 

Många länder har hittat sätt att säkra folkhälsan utan att påverka människors demokratiska fri- och rättigheter för mycket. Det finns inspirerande förebilder för hur demokratin kan fortsätta att utvecklas genom nya samarbetsformer. Oväntade och väl fungerande lösningar där politiker samarbetat över partigränser, med myndigheter och experter. 

Det finns massor att lära inför framtiden. Och kanske bär vi med oss vissa förändringar? Vi kanske kommer att fortsätta ha några videomöten, och stå över onödiga helgresor till länder som ligger långt borta?

Kanske kan den globala pandemin vara demokratins stora chans att visa sig från sin bästa sida? 

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm