Rösträtt På Paus. Några månader in i pandemin var det tydligt att människors rösträtt skulle påverkas av coronavirusets utbrott. 79 val ställdes in år 2020, flyttades fram eller genomfördes under starka restriktioner. Ofta med lågt valdeltagande som resultat.

Våren 2021 övergick allt fler länder till i en ny slags vardag, där smittan fortsatte bekämpas samtidigt som samhällen öppnades upp steg för steg. Med större frihet och bättre kontroll över smittan kunde också fler länder genomföra coronasäkra val. 

Det gick till slut att skydda sig mot pandemin samtidigt som de medborgerliga fri- och rättigheterna kunde utövas.

Lyssna på artikeln

Storbritannien införde i mars 2020 detaljerade undantagslagar i det som kallades ”Coronavirus Act 2020”. Där kunde man bland annat läsa om hur pandemin påverkade de kommande valen. 

Planerade lokala val, borgmästarvalen samt några lokala folkomröstningar som skulle ha genomförts i maj 2020 ställdes in och planerades istället för att genomföras ett år senare.

Det gällde även valet av Londons borgmästare samt kriminal- och polismästare i England och Wales. De personer som väljs in vid valen 2021 kommer då att få sitta en kortare mandatperiod, från fyra år till tre år. Och på motsvarande sätt sitter de nuvarande invalda ett år längre på sina poster.

Frankrike höll under vårvintern 2020 lokalval för 16 miljoner röstberättigade. I dessa val väljs borgmästare, kommunledare samt en halv miljon ledamöter till landets samtliga kommunstyrelser.

Lokalvalen görs i två omgångar och den första av dem skedde i mitten av mars 2020 precis runt den första franska nedstängningen när dödstalen började öka. Valdeltagandet blev lågt, runt 45 procent av befolkningen röstade. Detta kan jämföras med dryga 60 procent i tidigare val. 

Den andra valomgången fick skjutas upp och kunde genomföras först i slutet av juni, efter den mer akuta första fasen av smittspridningen. Då blev valdeltagande ännu lägre, rekordlåga 40 procent. Detta på grund av människors rädsla att smittas.

Polen ville länge genomföra presidentvalet i början av maj, som planerat trots att pågående pandemi och de karantänsregler omöjliggjorde valarbete. Oppositionen var starkt kritisk och menade att den högernationalistiska presidenten Andrzej Duda därmed var den enda kandidaten som kunde bedriva en fungerande valkampanj. Oppositionen fick kämpa mot det faktum att valarbetet på gator och torg inte kunde genomföras. På grund av pandemin och det krisläge den innebar fick den sittande presidenten dessutom mycket mer tid i statstelevisionen än oppositionen. 

Till slut sköt dock valmyndigheterna fram valet. En första valomgång skedde sedan i juni. Andrzej Duda och hans regeringsparti ”Lag och rättvisa” lyckades då inte få den majoritet som krävdes för ett avgörande. Den andra valomgången skedde sedan den 12 juli. Valdeltagandet var då högt trots coronarestriktionerna. 

Kroatien regerande parti HDZ förvånade landets samtliga valanalytiker genom att vinna ett extrainsatt parlamentsval. 

Hanteringen av pandemin ansågs vara en förklaring till segern. Valprocessen föregicks av en diskussion om huruvida man som smittad ens skulle kunna rösta. De hittade dock en lösning på det genom att införa möjligheten att rösta genom ombud.

Serbien höll presidentval i juni 2020, med rekordlåga 48 procents valdeltagande. Landet lättade på sina stränga restriktioner för att kunna genomföra valet efter att det hade skjutits upp i två månader. Detta kritiserades hårt av smittskyddsexperter och opposition.

Valet vanns av det styrande konservativa partiet SNS och Aleksandar Vucić som också i sitt kampanjande lyfte fram hur väl landets coronastrategi fungerat. Eftersom valdeltagandet var så lågt bojkottades det av oppositionen.

Veckan efter valet skedde demonstrationer när den omvalde presidenten meddelade att det på grund av smittoläget skulle återinföras restriktioner och utegångsförbud. Protesterna fick till slut presidenten att backa från beslutet.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Dunja Mijatovic, reagerade över situationen i Serbien och uttryckte en oro för hur demonstranternas mänskliga rättigheter kränktes. 

USA genomförde, trots pandemins andra våg, ett presidentval med historiskt högt valdeltagande. Fler delstater än tidigare kunde i detta val erbjuda väljarna att förtidsrösta eller poströsta.

Över 161 miljoner amerikaner röstade i valet 2020 vilket motsvarar cirka 68 procent av den röstberättigade befolkningen.

Unga väljare röstade i större utsträckning på demokraternas kandidat Joe Biden, vilket kan ha spelat den avgörande rollen för hans valvinst.

Det ökade valdeltagandet, och framförallt det ökade engagemanget hos unga i USA är värt att lyfta fram som en positiv utveckling för demokratin i världen.

En desillusionerad milleniegeneration. Centre for the Future of Democracy presenterade 2020 en studie genomförd med 4000 respondenter med unga från 160 länder som visar hur desillusionerade generationen födda mellan 1981 och 1996 är över demokratin. 

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm