Sanningen är virusets första offer

Pandemin omgärdades av falskheter. Men också av historiska insatser för att begränsa dem.

”Fejknyheter sprids fortare och enklare än viruset, och är precis lika farligt”. 

Vintern 2020 varnade Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus för att en ”infodemi” var över oss. Han pekade på att det snabba spridandet av rykten, skvaller och opålitlig information om coronavirus som var i omlopp utgjorde en hälsorisk i sig.

I början av pandemin var kunskapen om viruset låg, och information ändrades vecka för vecka.  Transparens och tydlighet från myndigheter och experter var väldigt viktigt för att lugna människor i olika länder. Vi blev också påminda om den viktiga roll som fria, ocensurerade och obundna medier har. 

Lyssna på artikeln

I Sverige blev de presskonferenser som landets ansvariga myndigheter livesände under veckorna en samlingspunkt. De kunde följas i sociala medier och uppskattades av de som följde dem för att förstå mer av vad som hände.

Vid sidan av de officiella informationskanalerna växte det snabbt fram en djungel av falsk information på internet. I sociala medier spreds rykten om hur man kunde bota eller skydda sig mot covid-19. 

En del rykten var ganska harmlösa. Som påståendena om att vitlök skyddar, eller att vissa värktabletter duplicerar viruset. 

Andra var minst lika farliga som själva pandemin. 

Efter ett rykte i Iran om att alkohol skyddar mot coronaviruset dog minst tvåhundra personer på grund av etanolförgiftning. 

För att stå emot falsk information behövs:

Tillgång till information från myndigheter.

Ingen kan känna till eller förstå det hot som viruset utgör utan att få saklig information. Informationen som regeringar och dess myndigheter tillhandahåller måste därför vara så korrekt som möjligt och fungera som en tydlig vägledning. 

Tillgång till internet

Fyra miljarder människor saknar idag tillgång till internet. Utan internet får allmänhet och vårdpersonal svårare att tillgodogöra sig aktuell information om pandemin. Flera länder har under pandemin begränsat tillgången till internet av orelaterade politiska anledningar, däribland Indien, Bangladesh och Etiopien. 

Tillgång till oberoende medier

Det är genom fria medier som människor kan skaffa sig mer kunskap om pandemin. Det är därför olämpligt att politiska ledare, offentliga tjänstemän eller myndigheter förnekar, skrämmer eller hotar medier och journalister. Under pandemin har journalister angripits av makthavare i bland annat USA, Ungern, Thailand, Kina och Filippinerna.

Den falska informationen har inte inte bara handlat om viruset, utan även om allt runt omkring. Hur karantän, undantagstillstånd och andra restriktioner skulle fungera. 

Ryktesspridning görs ofta av ekonomiska eller politiska intressen och har ibland statligt upphov. De stater som brukar vara aktiva på nätet med desinformation märktes även under pandemin.

Från Ryssland kom desinformation om att USA låg bakom viruset, samt påståenden om hur illa situationen var i väst. Kinesiska källor var angelägna om att förflytta fokus från det faktum att Kina var ursprungsland för spridningen av viruset till information om hur väl landet hanterat pandemin. 

Samtidigt cirkulerade det i andra delar av världen rykten om att viruset var skapat i franska eller kinesiska labb. 

Påståenden om hur EU är paralyserat och inte klarar av krisen var en återkommande tematik i desinformationskampanjer. 

 

Därför blir antivaxx-budskap virala

Antivaccin-rörelsen har lärt sig allt om nätet och hur man når ut. Men vaccinationer är en del av ett hälsosamt liv och räddar enligt WHO cirka två till tre miljoner liv varje år.

Majoriteten av världens befolkning skyddas mot sjukdomar som stelkramp och hjärnhinneinflammation för att man väljer att vaccinera sig. 

Se dokumentärserien Vaccinkrigarna på SVT Play om anti-vaccinrörelsens metoder och hur de påverkar småbarnsföräldrar

När pandemin var ett faktum gick ett antal sociala medieaktörer samman för att gemensamt ta ansvar för vad som händer på deras plattformar. Facebook, Twitter, Google, Youtube, Reddit, LinkedIn, 10 cent, Tiktok och Microsoft kom tillsammans med världshälsoorganisationen WHO överens om gemensamma strategier.

De ville arbeta tillsammans för att säkerställa att myter, konspirationsteorier, falsk information och bedrägerier inte spreds på deras plattformar. De ville också att korrekt hälsoinformation skulle nå ut. 

De enades också om att förbjuda annonsering av skyddsmasker för att förhindra att privatpersoner skulle köpa upp stora lager av ett livsviktigt material för att driva upp priserna och sedan sälja vidare online. 

Samarbetet innebar att de sociala medierna informerade sina användare om vilken som var den ansvariga myndigheten i varje land, och länkade dit, samt till Världshälsoorganisation. I Sverige del länkades till Folkhälsomyndigheten och Krisinfo.se.

De sociala medierna säkerställde på detta sätt att deras användare möttes av information kring viruset som var sann och trovärdig.

Det fanns också kritiska röster mot det här samarbetet som menade att de under pandemin tagit för stora kliv mot att lägga sig i vad människor gör och publicerar. 

Många sociala medier har under lång tid brottats med balansen mellan att begränsa skadlig information och att värna yttrandefrihet. Aldrig tidigare har det dock gjorts en så omfattande och samordnad ansträngning för att förhindra spridning av falsk information som under pandemin. 

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm