Nyheter om , ,

Afghanistans kvinnliga journalister flyr landet: ”Fredsförhandlingarna riskerar att förvärra situationen”

Afghanistan har de senaste sex månaderna blivit 300 kvinnliga journalister fattigare enligt en ny rapport. – Det är en hemsk utveckling där man har identifierat just yrkesarbetande kvinnor som ett hot, säger SAK:s Klas Bjurström till Blankspot.

En rapport från journalistorganisationen AJSC visar att Afghanistans kvinnliga journalistkår har minskat med 18 procent det senaste halvåret, en nedgång i relation till uppgifter från 2020 då det rapporterades 132 fall av dödligt våld, eller hot och attentat mot journalister i landet.

Orsakerna till händelseutvecklingen är flera. Dels har de ekonomiska utmaningarna pandemin inneburit medfört nedskärningar inom de lokala medierna, men framför allt har våldet mot journalister ökat i samband med de pågående fredsförhandlingarna. Riktade hot och beställda mord har det senaste halvåret tvingat många av Afghanistans journalister på flykt.

Tolv journalister har de senaste sex månaderna behövt fly från landet för att trygga sin omedelbara säkerhet, ytterligare nio journalister har under samma tid blivit mördade.

För ett antal veckor sedan miste ytterligare tre kvinnliga journalister livet, alla i tidiga 20-årsåldern.

Enligt samma rapport saknar fem av Afghanistans 34 regioner i dagsläget kvinnliga mediaarbetare överhuvudtaget, nio andra regioner saknar helt kvinnliga journalister.

Klas Bjurström, senior strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén, menar att det upptrappade våldet mot kvinnliga journalister bör sättas in i en bredare berättelse om den intensifierade brutaliteten mot högprofilerade kvinnor, inte bara inom civilsamhället utan även inom rättsväsendet och politiken.

Senior strategisk rådgivare på SAK och en av talespersoner för SAK. 

– Det är en hemsk utveckling där man har identifierat just yrkesarbetande kvinnor som hot och riktat in sig mot dem med attacker och mord, det har jag nästan aldrig hört talas om i en annan konflikt på det sättet, säger Klas Bjurström.

Faktumet att just professionella yrkeskvinnor har blivit måltavlor för det stegrande våldet är enligt Klas Bjurström inte förvånande, dessa kvinnor är för båda sidorna av Afghanistans långtgående konflikt levande symboler för ett förändrat samhälle.

– Kvinnor är människor som i sig själva symboliserar väldigt mycket av de framsteg som skett i Afghanistan de senaste 20 åren, deras möjlighet att arbeta, visa sig offentligt och studera representerar friheter, rättigheter och demokrati. De är symboler på två ben, både för de som argumenterar för mänskliga rättigheter och de som kämpar för en islamisk stat, ett emirat eller liknande.

Det afghanska samhället har på många punkter förändrats i grunden de senaste 20 åren sedan talibanstyret avsattes. Inte minst har stegen mot jämställdhet varit många och stora.

Något sådant som en kvinnlig domare, journalist eller publika människorättsaktivister fanns inte under 1990-talet, i dag är det inte allt för ovanligt.

I synnerhet mediasektorn har i rask takt blommat ut till en djärv, progressiv och relativt frispråkig del av den afghanska offentligheten. Det är en omställning som är provocerande för fundamentalistiska och reaktionära grupper.

Klas Bjurström menar i kontrast till medieuppgifter att de verkliga orsakerna bakom våldskampanjerna är långtifrån uppenbara. Att morden blivit både fler och mer riktade samtidigt som den afghanska staten och talibanerna i september inledde fredsförhandlingarna är ovedersägligt, likaså att förutsättningarna för många av landets aktörer förändras i takt med att USA drar tillbaka sina trupper.

Men för att med säkerhet förklara varför morden sker menar han att man behöva veta vem eller vilka som ligger bakom attackerna, något som i dagsläget i stort sett är omöjligt.

– Anklagelserna är många ifrån många olika håll, alla anklagar varandra och tycker sig ha argument för sina anklagelser. Både den afghanska staten, talibanerna och andra politiska grupper argumenterar på olika sätt för vem som skulle kunna vara skyldig.

Talibanernas inblandning i det upptrappade våldet mot journalister och andra offentliga yrkeskvinnor är mot bakgrund av historien och deras ideologiska synsätt långtifrån otänkbar. Likväl som uppgifterna att attackerna är ämnade att undergräva den afghanska statens förtroende och således dess politiska manöverutrymme under pågående fredsförhandlingar med just talibanerna.

Däremot ser Klas Bjurström skäl att ifrågasätta huruvida talibanerna är inblandade i morden och i sådana fall på vilket sätt.

– Även om det har förekommit, är angrepp på civilsamhällesorganisationer och riktade mord mot människorättsaktivister en strategi som används mer av IS än talibanerna, säger han.

Dessutom menar Klas Bjurström är talibanerna inte en enhetlig organisation. Inom deras led ryms både mer pragmatiska och andra mer hårdföra och fredsfrämmande fraktioner.

Fredsförhandlingarna har nu splittrat organisationen på ytterligare en ledd – mellan de som är beredda att kompromissa med principer om demokrati och mänskliga rättigheter i förhandlingarna med staten och de som tror att kampen snart är vunnen och därför inte är beredda att lämna några eftergifter.

Klas Bjurström tror också att fler afghaner håller IS ansvariga för dåden än talibanerna.

Dels på grund av att metoden är mer bekant från IS sida, och dels för att talibanernas inledda fredsförhandlingar med staten innebär en öppning för ett politiskt radikalare alternativ, en lucka många tror att IS försöker fylla.

Slutligen lyfter han också fram att det florerar anklagelser som säger att människorna bakom våldsvågen i själva verket tillhör grupper som inte vill att USA ska lämna Afghanistan. Intressen som vill bibehålla ett konfliktfyllt status quo, som tjänar på landets krigsekonomi och förlorar på fredliga utvägar, poängterar han och fortsätter

– Och då är riktade mord mot ett relativt sett litet antal individer en effektiv metod.

Hur situationen kommer utvecklas för Afghanistans kvinnliga journalister och andra framträdande professionella inom media, civilsamhälle, rättsväsendet och politiken är fortsatt oklart, men Klas Bjurström ser i de hittills inte särskilt långt gångna fredsförhandlingarna ett vägskäl.

– Den förhandling som finns nu är en öppning till en möjlig fred, men det är också en risk för en förvärrad situation. Om omvärlden backar för mycket, om talibanerna tar över eller om det blir ett inbördeskrig, då kliver vi långt tillbaka i historien, då går mycket av utvecklingen om intet.

Även framgångsrika fredsförhandlingar i sig är ingen garant för ett tryggare och mer jämställt samhälle.

Klas Bjurström höjer också ett varningens finger för det ideologiska tomrummet som öppnas när talibanerna rör sig närmare makten. Fredsförhandlingarna är dessutom i dagsläget påtagligt enkelspåriga. Maktfördelning och fred är vad som diskuteras medan röster och viljor från kvinnor, andra utsatta grupper och ett övergripande människorättsperspektiv saknas vid förhandlingsbordet.

Farhågan är således att lyckade förhandlingar kan komma att ske på bekostnad av underrepresenterade gruppers fri- och rättigheter. I överensstämmelse med avtalet som Trump-administrationen slöt med talibanerna för strax över ett år sedan ska USA:s trupper lämna Afghanistan till fösta maj i år.

– Under vilka förhållanden kan talibanerna tänka sig att sluta kriga? Vad skulle den afghanska staten kunna lämna ifrån sig och tänka sig att offra, frågar han sig och fortsätter. Den afghanska manliga makteliten är inga kvinnorättskämpar på något sätt, därför är jag och många andra rädda för att det som kommer offras är rättigheter till personerna som inte är med vid bordet, det vill säga kvinnor och människorättsaktivister.

Vad Klas Bjurström hoppas på framöver är en långsamhet i händelseutvecklingen, rörande fredsförhandlingarna såväl som USA:s avmilitarisering av landet.

Om saker istället hastigt skulle förändras kan möjligheten att förankra civilsamhällets progressiva krav i fredsförhandlingarna försvinna och ytterligare konflikter ta vid.

– Jag är tacksam så länge det finns en tröghet i utvecklingen så det finns tid och möjlighet att påverka den. Om USA verkligen skulle dra sig tillbaka, bara packa sätta sig i flygplanen och åka, skulle jag bli väldigt orolig. Då är det nära tillhands med en enormt upptrappad konfliktsituation, det finns väldigt lite som talar för att talibanerna skulle lägga ned sin vapen bara för att USA åker hem. Med detta sagt har jag varit väldigt kritisk till USA:s roll i stor utsträckning, men det är farligt att rycka undan mattan alltför snabbt.

Missa inget. Få Blankspots nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kommer varje fredag med det senaste från Blankspot.

Bearbetar…
Klart! Du är med på listan.