Nyheter om Afrikanska unionen
Historiskt frihandelsavtal i Afrika
Det afrikanska frihandelsavtalet, African Continental Free Trade Area infördes i veckan. Målet är att kontinentens 55 länder och dess närmare 1,2 miljarder invånare ska bilda en gemensam marknad. Men dit är det ännu långt.
Av Blankspot 9 juli, 2019
Vad är detta för avtal?
Sammanlagt 54 av de 55 länder som ingår i Afrikanska unionen har nu skrivit under avtalet, som beräknas vara i bruk från och med juli 2020. Det enda landet som inte undertecknat avtalet är Eritrea. Ökad handel mellan de afrikanska länderna kommer i förlängningen innebära att Afrikas BNP-tillväxt kan stiga avsevärt, beräknar FN:s handelsorgan Unctad.
Eventuellt kommer avtalet framöver att även innehålla skrivningar om fri rörlighet för människor och en gemensam valuta.
Varför vill länderna ha en gemensam marknad?
Stats- och regeringschefer hoppas att en gemensam marknad ska öka handeln mellan länderna. I en FN-rapport från Unctad det FN-organ som arbetar med handel, slår man fast att handeln mellan länderna endast står för 10 procent av kontinentens totala handel. Förhoppningen är att ett avtal ska ändra på detta faktum, vilket i sin tur kan spåras tillbaka till kolonialismen då länderna slutade att handa med varandra för att istället handla med kolonialmakterna i Europa och USA.
Vilka är då utmaningarna?
Sedan en lång tid har Afrikanska unionen (AU) diskuterat en överenskommelse, men när länderna skulle skriva under avtalet under ett möte i Rwanda förra året valde kontinentens största ekonomi, Nigeria, först att ställa sig utanför. Men nu är man med.
Fackföreningar i Nigeria (NLC) har varnat för att avtalet kan skapa en ”radioaktiv, nyliberal policy”. Det finns också en oro för att de starkare ekonomierna kommer att tjäna betydligt mer på avtalet än fattigare länder.
Ytterligare farhågor är att utan en stark tillverkningsindustri i länderna kommer det i slutändan mest bli produkter från Europa som man handlar med över gränserna.
