FNs klimattopmöte kommer att arrangeras i ett av världens mest oljeberoende länder 2024.
Av Rasmus Canbäck 16 mars, 2024
Den här artikeln är en översatt återpublicering från norska Transit Magasin från 9 december, 2023. Tempus har ändrats från den ursprungliga texten.
Armenien och Azerbajdzjan har kommit överens om att utväxla krigsfångar. 32 armeniska krigsfångar utväxlas mot två azerbajdzjanska. Azerbajdzjan har tidigare kritiserats för att ha bedrivit handel med armeniska krigsfångar för att utöva diplomatiskt tryck, vilket strider mot Genèvekonventionerna.
Efter utväxlingen har Armenien röstat för att nästa års klimattoppmöte ska hållas i Baku. Förra årets klimattoppmöte – kallat COP28 – hölls i Dubai i Förenade Arabemiraten (UAE).
Det är Östeuropas tur att vara värd 2024, enligt FN:s regler om rotation mellan fem landgrupper. Men beslutet måste vara enhälligt för alla länder i regionen, och kriget i Ukraina har satt stopp för enigheten.
Ryssland, som är sanktionerat av EU för invasionen av Ukraina, har motsatt sig att COP29 ska hållas i ett EU-medlemsland och blockerade därför Bulgariens kandidatur.
De två andra potentiella värdarna för COP29 var Armenien och Azerbajdzjan, men ingen av dem ville stödja varandra. Fram till nu.
Transit Magasin tog kontakt med norska organisationer som deltog i Dubai för att undersöka om det har fattats beslut på grund av den fastlåsta situationen runt COP29.
– Inte formellt, men länder har ju olika intressen, och i den stora gruppen med östeuropeiska länder är det både rika och fattiga länder, och det har mycket att säga för deras positioner, säger Inga Fritzen Buan till Transit Magasin.
Mer greenwashing
Att Azerbajdzjan valts som värd för COP29 kommer troligen på sikt att väcka starka reaktioner från klimataktivister, som kommer att se på detta som ännu ett klimattoppmöte som utnyttjas till greenwashing.
Liksom Förenade Arabemiraten är Azerbajdzjan en stor olje- och gasproducent. 64% av Azerbajdzjans BNP kommer från olje- och gassektorn, enligt Carbon Tracker, vilket placerar landet bland de 10 länderna i världen som är mest beroende av fossila intäkter.
Mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan kritiseras ofta, och landet rankas lågt. På Freedom Index, en ranking som upprättas av den USA-baserade organisationen Freedom House, definieras landet som ”icke fritt”, med en poäng på 9 av 100 (2022) möjliga på politiska rättigheter och civila friheter.
Statens oljebolag i Azerbajdzjan (känt som SOCAR), helägt av staten och med huvudkontor i Baku, är en viktig inkomstkälla för Ilham Alijevs auktoritära regim.
Azerbajdzjan är en av världens 25 största oljeproducenter, med en produktion på över 600 000 fat olja per dag. Som jämförelse producerar Norge 1,7 miljoner fat per dag, och årets arrangör UAE producerar 3,4 miljoner fat olja per dag.
Legitimerar regimen
Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsutredaren Gubad Ibadoghlu, som fängslades i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, säger till Reuters att hon är förskräckt över beslutet.
– Han riskerar livet för detta arbete, säger Bayramova till Reuters. Detta arbete är ganska meningslöst när du arrangerar COP29 i Azerbajdzjan. Att ha COP29 ger legitimitet till myndigheterna, tillade Bayramova.
FNs klimattoppmöte 2025 kommer att hållas i Brasilien.
Toppfoto: Oljefält som ligger offshore i Azerbajdzjan. Foto: Wikimedia / Bruno Girin / CC BY-SA 2.0
