Tomma klassrum ökar klyftor
Skolstängningarna slog hårt mot världens barn. De som redan hade det svårast drabbades värst.
Utbildning är nyckeln till utveckling och demokratiskt deltagande. Det är också en mänsklig rättighet. Fortfarande beräknas dock 774 miljoner människor i världen inte kunna skriva och läsa. Två tredjedelar av dem är kvinnor.
Tidigt i pandemin blev det tydligt att karantänsregler med stängda skolor bidrog till att öka ojämlikheten bland barn i alla åldrar. Barn från missgynnade bakgrunder drabbades hårdast.
Lyssna på artikeln
Human Rights Watch intervjuade i en rapport ett 50-tal studenter, föräldrar, lärare och utbildningsansvariga i Burkina Faso, Kamerun, Demokratiska republiken Kongo, Kenya, Madagaskar, Marocko, Nigeria, Sydafrika och Zambia för att beskriva hur pandemin påverkat barns utbildning.
Rapporten visade att skolstängningarna i Afrika förvärrade tidigare existerande ojämlikheter. De barn som redan hade störst risk att uteslutas från utbildning drabbades hårdast av nedstängningarna. Det är inte bara bredband och dator som behövs för att kunna bedriva utbildning hemifrån, utan även stödjande miljöer för att kunna fokusera på inlärning.
Ökad ojämlikhet. Pandemin har lett till att ojämlikheter vad gäller barns tillgång till utbildning har förvärrats.
Många barn över hela kontinenten fick ingen utbildning alls efter det att skolorna stängdes i mars 2020. De skickades hem utan instruktioner, löpande feedback eller någon interaktion alls med sina lärare. De som försökte studera upplevde att de studerade färre ämnen eller arbetade med mindre avancerat innehåll på distans.
Det är heller inte bara elever som har haft svårt att få till en fungerande studiemiljö. Även lärare har haft problem med exempelvis bredbandsuppkoppling. En av de intervjuade, från en skola i Marocko som erbjöd onlineundervisning, berättade att ”ibland hör vi inte av en lärare under hela dagen, sedan dyker han upp klockan 18 och berättar att han inte haft tillräckligt med pengar för internet.”
I intervjuerna framkom också hur elevernas mentala hälsa påverkades av skolstängningarna. Många upplevde stress, ångest, isolering och depression, kopplat till bristen på kontakt med skolan.
Trots att skolorna stängdes tvingades många föräldrar fortsätta betala skolavgifter. Många oroade sig för att om de inte betalade skulle inte deras barn få tillgång till undervisning när skolorna öppnade igen.
Rapporten visade också att flickor är extra drabbade. Dels för att de ibland när det erbjöds hemundervisning inte vågade göra hembesök hos manliga lärare, dels för att de förväntades ta hand om familj och yngre syskon istället för att studera när de var hemma på dagarna.
Skolstängningarna har också lett till ökad oro för sexuella övergrepp och barnäktenskap i vissa regioner. I rapporten nämns länder som Malawi, Sydsudan och Tanzania där det finns erfarenhet av ett starkt samband mellan att flickor lämnar skolor och att de tvingas in i äktenskap.
En utbildningsansvarig i norra Kivu, Kongo, uttryckte också oro för att barn som inte har en skola att gå till löper en ökad risk att rekryteras av väpnade grupper som verkar i olika områden.
OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling skrev i en rapport att ”förlust av lärande leder till förlust av färdigheter, och människors färdigheter är tätt sammanlänkade med deras produktivitet”.
De varnade för att effekterna av skolstängningarna riskerar att långsiktigt bidra till att klyftan mellan rika och fattiga ökar globalt. I rapporten dras även slutsatsen att den globala ekonomiska tillväxten riskerar att krympa med 1,5 procent under de kommande hundra åren till följd av skolstängningarna under pandemin.
Pandemin har fördjupat den digitala klyftan och dess orättvisor. I flera afrikanska länder har bristen på tillgång till radio, tv, datorer, internet och i vissa fall elektricitet lett till att studenter inte kunnat delta i fjärrundervisning alls, även om den erbjudits.
Digitala lärplattformar har inte varit möjliga att använda sig av när varken elever eller föräldrar har fungerande smartmobiler. I många familjer har också förlorade inkomster lett till att föräldrarna inte längre har haft råd att köpa tillräckligt med internettillgång för sina barns undervisning.
Barn som bor på landsbygden har haft sämre möjligheter att kunna fortsätta sin utbildning under skolstängningarna. Det har dels handlat om sämre tillgång till internet men också om deras oförmåga att vara flexibla i att flytta sin skolkalender som är anpassad efter säsongens skördar.
Barn som är funktionshindrade eller lever i extrem fattigdom har drabbats absolut hårdast av skolstängningarna.
Att säkerställa att alla ungdomar har möjlighet att lyckas i skolan och där få möjlighet att utveckla de kunskaper och värderingar som gör det möjligt att bidra till samhället tillhör de globala hållbarhets- och utbildningsmålen.
Detta måste fortsätta att vara i fokus, oavsett pandemi.
Foto: Garcia.arnel, lektion online under pandemin.
