Inställt på grund av pandemi
Kulturen fick snabbt stryka på foten för att hindra smittspridning. Hur ska den nu hitta vägen tillbaka?
Vad spelar väl några inställda konserter eller utställningar för roll när liv ska räddas? I ett akut läge inte särskilt mycket. Men i förlängningen då? Hur ser vägen tillbaka ut? Hur påverkas demokratin av att kulturen stängs på obestämd tid?
Kulturen behövs i ett samhälle. Den gör det möjligt för oss att förstå varandra bättre. Kultur gör att vi kan knyta an till en plats och bygga broar mellan det vi redan känner och det okända. Den ger oss motståndskraft och gemenskap, och gör att vi kan möta vår egen relation till glädje, sorg och förändring. Kulturen är också ekonomiskt viktig, som arbetsgivare och innovationsmotor.
Lyssna på artikeln
Det är dock logiskt att stänga sammanhang där många människor trängs när ett luftburet virus ska bekämpas. Men kanske behövdes kulturen egentligen extra mycket under pandemin?
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, betonade i rapporten ”Kulturchock – covid-19 och den kulturella och kreativa näringen” hur viktiga de kulturella och kreativa sektorerna är för ett lands ekonomi, välbefinnande och samhällsutveckling.
Att kulturen så snabbt stängde ned under pandemin, utan politiska planer för hur kulturföretagen och deras personal skulle kunna stöttas, har enligt rapporten att göra med att kulturen ofta har andra affärsmodeller och anställningsformer än övriga ekonomin och därmed lätt hamnar utanför statistiken och beslutfattarnas blickfång.
I Sverige drabbades alla museum, konserter, festivaler, biografer och scenkonstarenor direkt i när rekommendationerna om smittskyddande åtgärder kom.
Alla intäkter försvann därmed i princip över en natt. Många fick sägas upp och frilansare hade på obestämd tid inga fler uppdrag.
Ilska och frustration väcktes bland kulturarbetare när de såg att det hittades lösningar för att hålla restauranger och shoppingcentrum öppna, men inte kulturevenemangen.
För restaurangbranschen fanns det kampanjer i sociala medier om att ”stötta din lokala restaurang”. Kulturen i Sverige gick däremot över en natt till ”inställt på grund av pandemin”.
Regeringen har fram till april 2021 genomfört tre omgångar med stödpaket till kulturen för inställda och uppskjutna kulturevenemang. Stödbehoven är dock högre än stödbeloppen.
I Österrike gjordes tidigt en detaljerad politisk plan för hur kulturen skulle kunna ta sig igenom pandemin.
De betraktade kulturen som likvärdig andra offentliga utrymmen, som restauranger, affärer och lokaltrafiken.
I planen sades att ”Smittskyddsåtgärderna kan inte garantera individen absolut säkerhet mot infektion med SARS-CoV-2, men syftar till att säkerställa att individen inte utsätts för en högre risk när man deltar i en kulturell aktivitet än när man annars kommer i kontakt med människor i offentliga utrymmen”.
Planen har gjort att museer, teatrar, nöjesfält med mera kunnat hållas öppna med social distans under en stor del av pandemin. Hur stor publiken kunnat vara har varierat utifrån det aktuella smittskyddsläget.
Många inom kulturen kunde trots allt ställa om. Vissa kunde erbjuda digitala versioner av sitt utbud, men det gällde framför allt de största aktörerna. De småföretag och ideella organisationer som bär upp sektorn genom att erbjuda tjänster till de större aktörerna hade svårare att ställa om. Pandemin tydliggjorde hur strukturellt ömtålig kultursektorn är.
Det kan det ta flera år för kultursektorn att återhämta sig ekonomiskt. Kulturen lever ofta på en kombination av privata donationer och offentligt stöd. Donationerna riskerar att tyna i samband med att köpkraften hos de som donerar minskar. Det offentliga stödet riskerar att minska i och med att många länder, på grund av pandemin, skiftar sina offentliga budgetar till att prioritera mer resurser till vården, enligt OECD.
Kommer man ens kunna gå på konserter igen?
Det har gjorts ett forskningsprojekt i Tyskland där man ville ta reda på hur många kontakter en besökare har med andra under ett konsertevenemang och om det går att ”coronasäkra” evenemang. 1 200 testpersoner gick på en popkonsert.
Där undersökte forskarna hur alla kontakter sker under en konsert. Från det att man tar sig till arenan, går in genom entrén, dansar nära varandra, tränger sig längst fram, köper dryck, går på toaletten och åker hem.
Med hjälp av spårare, rörelsedata och sensorer samlande man in data om hur konserbesökaren rörde sig under konserten. Med hjälp av fluorescerande desinfektionsmedel kunde man också se vilka ytor som man tog på särskilt ofta. De analyserade också hur viruset spred sig i arenan.
Efter tester rekommenderade forskarna att de större arenorna med god ventilation kan släppa in 50 procent av den kapacitet de har. Och slutsatsen efter denna första del i sin forskning är att sittande inomhusevenemanghar små effekter på spridningen av covid-19. Under förutsättning att de genomförs med hygienåtgärder och med tillräcklig ventilation.
Till viss del utvecklades verksamheter av att de fysiska aktiviteterna blev omöjliga. Digitaliseringen öppnade nya dörrar även för kulturen. Konkurrensen och fragmenteringen i det digitala medielandskapet gjorde det dock svårt för kultursektorn att skapa attraktiva digitala upplevelser. Helt plötsligt blev de tvungna att konkurrera med alla andra typer av digitalt innehåll, så som streamingtjänster, vilket de sällan har haft kompetens för.
Kulturens viruskris. OECD-rapporten beskriver hur nedstängningarna drabbat kultursektorn, med minskade intäkter och arbetstillfällen som följd.
Även om pandemin på många sätt drabbat kulturen särskilt hårt är inte allt dystert. Kulturupplevelser står högt upp på listan över vad folk drömmer om att göra när pandemin är över.
Vad har du längtat allra mest efter under pandemin?
Foto: Dietmar Rabich, graffiti på Wolfgang Borchert teatern i Münster, Tyskland
