Här hotar viruset freden

Pandemin satte tvärstopp för de colombianska böndernas kamp för rättvisa och säkerhet. 

Yuri Quintero beskriver sig själv som en försvarare av de mänskliga rättigheterna. Uppväxt i den krigshärjade regionen Putumayo blev hon redan i tidig ålder en ofrivillig aktivist. Regionen är en av Colombias mest oljerika – och just därför – mest våldsamma. Här fanns innan fredsavtalet de båda gerillorna, Farc och ELN, paramilitära grupper samt militär och polis. 

Men det är inte bara storpolitik som präglat hennes engagemang. I Putumayo har många kvinnor ensamma fått ta hand om familjen vilket också gällt henne själv som ensamstående mamma till två barn. Under barnens uppväxt har hon fått hantera hot och flera gånger tvingats att fly på grund av kriget i regionen och hennes engagemang i bonderörelsen. 

Yuri Quintero

Människorättsförsvarare

»Pandemin blev en ursäkt för regeringen att inte införa det man tidigare kommit överens om och dessutom fick de ett svepskäl för att avbryta all dialog. «

Lyssna på intervjun

Hon har gått i protesttåg och ordnat strejker, och ställde även upp i det senaste delstatsvalet i för vänsterpartiet Marcha Patriotica med motiveringen att kvinnors röster behöver höras i politiken. 

Men det är som ledare för de sociala protesterna hon blivit känd. En rörelse som startade 1996 bland kokabönderna i området och som genom massiva protester och strejker lyckades paralysera hela regionen. 

Man kan säga att Yuri Quintero föddes till aktivist då även hennes mamma Neida Quintero var en känd bondeledare tills hoten tvingade bort henne. 

– När de försvann tvingades jag kliva fram och det var så jag började jobba med att representera områdets bönder. Ett arbete som gjort oss respekterade. 

Ett av rörelsens krav var att staten skulle ta fram alternativ till kokaplantan vilken var den enda grödan som gav bönderna en garanterad inkomst. 

– Men så har inte skett och än i dag är grödan den mest lönsamma att odla för småbönderna, inte bara i Putumayo utan i hela Colombia. 

 

Livsfarlig aktivism

Det dödliga våldet mot aktivister i Colombia har ökat.

När pandemin slog till under våren 2020 påverkade den arbetet med att säkra böndernas rättigheter.  Alla aktiviteter av Putumayo Human Rights Network, organisationen hon koordinerade och ledde ställdes in. Allt fältarbete, alla workshops, lektioner, konferenser avbröts när pandemin tvingade alla att stanna hemma. 

Samtidigt dök nya beväpnade grupper upp och tillsammans med ny lagstiftning som förbjöd dem att mobilisera försämrades deras möjligheter att jobba – men också att överleva. 

Sedan kriget i Colombia formellt slutade, med undertecknandet av ett fredsavtal mellan FARC och regeringen 2016, så har 67 bondeledare avrättats i regionen. I hela landet är siffran 1088. 

Yuri Quintero beskriver det som att allt motstånd stagnerat på grund av pandemin.

– Den sociala mobiliseringen, dialogen med regeringen och implementerandet av fredsavtalet. Allt avbröts. På så sätt blev pandemin en ursäkt för regeringen att inte införa det man tidigare kommit överens om och dessutom fick de ett svepskäl för att avbryta all dialog. 

Foto: Gerald Bermudez, koka är fortfarande den lönsammaste grödan för många.

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm