Delegater från 198 länder möts i Bonn i Tyskland denna vecka för att förbereda inför FN klimatmöte i Baku senare i år. Den här artikeln ger dig en översikt över Bonn-mötet.
Av Blankspot 17 juni, 2024
Den här artikeln är en översatt återpublicering från norska Transit Magasin. Terje Karlsen har skrivit den.
Klimatkonferensen i Bonn som pågår under tio dagar i juni ska förbereda och bana väg för de kommande slutförhandlingarna vid FN:s klimatmöte, COP29 i Baku i Azerbajdzjan, som äger rum i november.
I Bonn har så många som 6 000 människor samlats. Dessa är representanter från länder, representanter från civilsamhället och biståndsorganisationer.
För staternas delegationer här i Bonn deltar nödvändigtvis inte statschefer eller ministrar, utan förhandlingsledare och deras representanter.
Denna mellan-konferens i Bonn pågår från 3 till 13 juni, medan själva klimatmötet äger rum i Azerbajdzjans huvudstad Baku den 11 till 22 november.
Demonstrationer mot Azerbajdzjan
Fredag den 7 juni hölls en demonstration utanför World Conference Center i Bonn, där klimatkonferensen hålls. Här krävde aktivisterna frigivning av 23 armeniska politiska fångar, som fortfarande sitter fängslade i Azerbajdzjan.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch rapporterar att minst 25 journalister och aktivister har arresterats det senaste året.
FN:s klimatmöte i november – COP29 – ska äga rum i det oljeberoende landet Azerbajdzjan, ett land som också kritiseras för grova människorättsbrott.
Hela 64 % av Azerbajdzjans BNP kommer från olje- och gassektorn. Statens oljebolag i Azerbajdzjan (känd som SOCAR), helägt av staten och med huvudkontor i Baku, är en viktig inkomstkälla för Ilham Alijevs auktoritära regim.
Azerbajdzjan är en av världens 25 största oljeproducenter, med en produktion på över 600 000 fat olja per dag. Som jämförelse producerar Norge 1,7 miljoner fat per dag, och förra årets arrangör, Förenade Arabemiraten (UAE), producerar 3,4 miljoner fat olja per dag.
Muchtar Babajev är president för COP29, klimatmötet i Baku. Babajev är idag minister i Azerbajdzjans regering, med ansvar för ekologi och naturresurser. Innan han blev statsråd 2018 arbetade han i 24 år i landets statliga olje- och gasbolag, SOCAR.
Vad ska diskuteras i Bonn?
Teman i Bonn denna vecka är klimatfinansiering, klimatanpassning, nationella reduktionsplaner och utfasing av fossila bränslen.
Dessa förförhandlingar i Bonn ska utarbeta formuleringar och preliminära utkast, som senare kan bli utkast till höstens förhandlingar, och som i sin tur kan bli formella rekommendationer till nästa COP.
1 Finansiering
Vem ska betala för åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser? Och vem ska betala för de nödvändiga anpassningarna för att undvika att de oundvikliga klimatförändringarna orsakar alltför stora skador?
OECD presenterade inför Bonn-konferensen en rapport som visar att världens industrialiserade länder för första gången har nått målet om 100 miljarder USD årlig finansiering för klimatåtgärder i utvecklingsländer.
De minst utvecklade länderna (MUL, eller LDC) och små ö-nationer under utveckling (SIDS) kommer att motta en större andel av de pengar som avsätts för klimatanpassning än andra utvecklingsländer.
Målet om 100 miljarder USD årligen skulle ursprungligen ha nåtts år 2020, men det sköts senare upp till år 2025.
I Azerbajdzjan i november ska världen sätta nya mål för klimatfinansiering, baserat på 100-miljardersmålet. Inte oväntat råder det i Bonn oenighet om vem som ska betala, där den huvudsakliga skiljelinjen handlar om hur stor del av kostnaden som ska täckas av de utvecklade industriländerna.
2 Skador och förluster
Beslutet att inrätta så kallade skador- och förlustfonder fattades i Egypten under COP28. Redan första dagen på klimattoppmötet i Dubai i november 2023 enades länderna om fonden som ska säkerställa stöd till fattiga länder drabbade av klimatkatastrofer.
Detta ansågs vara ”överraskande” och ”historiskt” under toppmötet i Dubai.”
Ramverket för fonden för förlust och skada över tid – och vem som betalar – är fortfarande oklart. Världsbanken bjöds in att vara värd för fondens sekretariat. Detta beslut godkändes och antogs av Världsbankens styrelse före klimatkonferensen i Bonn.
Finansieringen av förlust och skada kommer också att vara högt på dagordningen i år. Utvecklingsländer kommer att kräva att ersättning för förlust och skada ges som villkorad stöd, och inte i form av medel som ökar eventuell skuld till Världsbanken eller andra internationella fonder.
3 Nationella planer och utfasning av fossila bränslen
En av de största och kanske viktigaste löftena under förra årets klimattoppmöte i Dubai, COP28, var målet att övergå från fossila bränslen till en mer effektiv användning av energi och förnybar energi.
I det slutliga förslaget som antogs i Dubai fastställs att världen ska ”transition away” från fossil energi.
Om COP29 kommer fram till en uppmaning att avsluta eller inte utfärda nya licenser för utvinning av olja eller kol skulle det betraktas som ambitiöst. Det förväntas inga officiella samtal om detta ämne i Bonn, men enligt IISD kan informella diskussioner förväntas.
Världens länder ska tidigt 2025 lämna in sina nationellt fastställda bidrag (NDC), vilket är en översikt över varje lands åtaganden att minska sina växthusgasutsläpp. Konferensen i Bonn är en möjlighet för diskussioner om sambandet mellan löftena från COP28 och NDC-målen samt för att komma överens om åtgärder kring detta.
- Fakta om FN:s klimattoppmöte i Baku
- Klimatförhandlingsmötet hålls i Azerbajdzjan från den 11 till 22 november 2024.
- Nästan alla världens länder deltar i förhandlingarna, som främst fokuserar på genomförandet av klimatavtalet som antogs i Paris 2015.
- Även organisationer, journalister och representanter från näringslivet kommer att närvara.
- Mötet kallas COP29. Förkortningen står för Conference of the Parties. ”Partierna” är länderna som har undertecknat FNs ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).
- Liknande möten har hållits nästan varje år sedan 1995. Antalet deltagare har ökat betydligt de senaste åren.
Kritik mot odemokratiska arrangörer
Förra året hölls FN:s 28 klimattoppmöte (COP28) i Dubai i Förenade Arabemiraten. Året innan det hölls COP27 i Egypten.
Årets klimattoppmöte är således det tredje i raden som hålls i odemokratiska och auktoritära länder.
Azerbajdzjan kritiseras ofta för kränkningar av mänskliga rättigheter, och landet rankas lågt: Enligt Freedom Index, en rangordning sammanställd av den USA-baserade organisationen Freedom House, definieras landet 2024 som ”icke fritt”, med en poäng på 8 av 100 möjliga när det gäller politiska rättigheter och civila friheter.
Toppbild: Banderoller utanför FN:s klimatkonferens i Bonn, Tyskland. Fotot är från den 11 juni 2024. Foto: UNFCCC / Amira Grotendiek
Den här artikeln publicerades först på Transit Magasin och återpublicerades av Blankspot under Creative Commons-licensen BY-NC-ND 2.5 SE. Stöd det läsarfinansierade Transit Magasin: Donera månadsvis eller en engångssumma så att Transit Magasin kan fortsätta rapportera.
